Denna uppsats undersöker vilka strategier som använts för att översätta personnamn från fornisländska till nusvenska i fem översättningar av Njals saga. Syftet är att utreda om det finns någon systematik i hur isländska språkelement behandlas när de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behålls den isländska formen eller ersätts den med språkelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översättarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översättningarna jämförts med personnamnen i Íslenzk fornrit. Alla personnamn förekommer inte i alla översättningar. Resultatet visar att de två huvudsakliga strategierna är att å ena sidan översätta namnen i enlighet med svenskans språkutveckling och å andra sidan hålla namnen så nära den isländska formen som möjligt. Översättarna kombinerar vanligen dessa två men är oftast konsekventa i hur en enskild språkföreteelse behandlas. När en nusvensk namnform existerar väljer översättarna ibland att frångå sin huvudsakliga strategi.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-145805 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Andersdotter, Karolina |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds