Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-209375 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Söderhäll, Martin |
| Publisher | Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds