I studien studeras lärares resonemang gällande användande av kamratbedömning i undervisningen. Studien bidrar till att öka förståelsen om kamratbedömning och hur verksamma gymnasielärare resonerar kring de möjligheter och hinder de upplever med metoden. Studien har använt både enkät och intervju för insamling av empiri, vilka har genomförts på fyra olika gymnasieskolor i ett storstadsområde. Enkätsvaren har analyserats i SPSS och sammanställts i tabeller. Intervjuerna har transkriberats och sedan sammanfattats tematiskt. Svaren från båda metoderna har redovisats i resultatavsnittet tillsammans med en teoretisk analys genom en tematisk disposition. I analysen har resultatet analyserats utifrån sociokulturella och ramfaktorteoretiska utgångspunkter. I resultatet framgår att lärare är positiva till användandet av kamratbedömning och de anser främst att metoden kan bidra med att utveckla sociala och överförbara förmågor för elevernas livslånga lärande. Den mest framträdande förmågan de anser att metoden utvecklar är reflektion, både över sin egen produktion och de nya perspektiv kamraternas produktioner bidrar med. Lärarna uttrycker att det svåraste med kamratbedömning är olika gruppers dynamik och kraven metoden ställer på klassrumsklimatet. I resultatet framgår även att lärarna tror på elevernas förmåga till att ge och ta feedback, men att det kräver mycket förarbete och förkunskaper hos eleverna. Ett framträdande hinder lärarna uttryckt i samband med metoden är den tid de har till sitt förfogande. De anser att kamratbedömning kräver väldigt mycket tid från läraren och att den tiden inte alltid finns. Slutligen visar studiens viktigaste resultat på att lärarna upplever skolkulturen som både en möjlighet och ett hinder för att inkorporera kamratbedömning i sin undervisning. De uttrycker att en skolas syn på utbildning och lärande behöver harmoniera med den enskilde lärarens om en framgångsrik implementering överhuvudtaget ska vara möjlig. Av resultatet att döma anser vi att kamratbedömning har stor potential att utveckla förmågor som främjar ett livslångt lärande, men att den kräver en stor investering av tid och engagemang av inte bara den enskilde läraren utan av hela skolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-248567 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Hansen, Mathilde, Bellander, Kim |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2014ht01364 |
Page generated in 0.0024 seconds