Bakgrund: Studier visar att sjuksköterskor ofta underskattar barns smärta. Vid omvårdnad av barn med smärta bör självskattning vara förstahandsvalet vid smärtskattning. Smärtskattning och dokumentation är sjuksköterskans ansvar, därför behöver sjuksköterskor utbildning och riktlinjer för att förbättra smärtbehandlingen för barn och ungdomar. Syfte: Syftet var att kartlägga sjuksköterskors attityder och kunskaper gällande smärta hos barn och ungdomar på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Ytterligare ett syfte var att se om en intervention kan påverka sjuksköterskornas attityder och kunskaper samt smärtskattningsfrekvens. Metod/design: En kvantitativ kvasiexperimentell studie utfördes. En enkät besvarades av 30 sjuksköterskor före och efter en intervention, vilken innebar ett deltagande i en utbildning om barns smärta och användning av smärtskattningsinstrument. Vid utbildningen utformades även riktlinjer gällande smärtskattning på avdelningen. Resultat: När användandet av smärtskattning värderades i en femgradig betygsskala fick sjuksköterskorna högre medelbetyg efter interventionen jämfört med innan (1,69 vs 2,5; p=0,049). Ingen signifikant förändring kunde påvisas gällande sjuksköterskornas attityder och kunskaper. Slutsats: Smärtskattningsfrekvensen blev signifikant högre efter en intervention med evidensbaserat utbildningsmaterial och utformning av riktlinjer för smärtskattning. Ingen skillnad hittades mellan bakgrundsfaktorer och attityd- och kunskapsformuläret. Sjuksköterskorna på avdelningen behöver fortsätta arbeta för att riktlinjerna kring smärtskattning följs och uppdateras utifrån forskning och kliniska erfarenheter. / Background: Studies show that nurses often underestimate children´s pain. Self-report should be the standard when caring for a child with pain. Pain measurement and documentation is the nurse´s responsibility, therefore pediatric nurses need education and established guidelines to improve pediatric pain management. Aim: The aim was to survey nurse`s knowledge and attitudes regarding pain in children and adolescents in an pediatric ward. Another aim was to investigate if an intervention could affect nurse’s knowledge and attitudes towards children`s pain, as well as the frequency of pain measurement. Method: A quantitative and quasi-experimental study was conducted. A questionnaire was handed out to 30 nurses before and after an intervention regarding pain in children. During the intervention the nurses learned how to use validated pain measurement-tools and guidelines regarding pain measurement was formed. Results: The use of pain measurement-tools were evaluated in a five-point rating scale, the nurses got higher average points after the intervention than before (1.69 vs 2.5; p=0,049). No significant change was found regarding nurses' attitudes and knowledge. Conclusion: The frequency of pain measurement was significantly higher after an intervention with evidence based training and development of guidelines for pain measurement. No difference was found between background information and the answers to the questionnaire. Nurses on the ward have to continue the evaluation of pain measurement and the guidelines based on research and experiences.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-296132 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Fransson, Anne, Stenke, Kristin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds