Lönearbetet är en av våra mest dominerande samhälleliga institutioner och arbetslinjen är en central välfärdspolitisk ambition. Lönearbetets ställning och dominans i samhället förstås ofta som självklar och oproblematisk. Förutom att lönearbetet är en dominerande samhällelig institution är det också ett fenomen som upptar stora delar av de flesta människors liv. Inom det sociala arbetet har lönearbetet en central roll i verksamheter som sysslar med försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Denna studie handlar om hur lönearbetet konstrueras av tjänstepersoner som arbetar med arbetsmarknadsinsatser på uppdrag av socialtjänstens enhet för försörjningsstöd, så kallade arbetsmarknadssekreterare. Utgångspunkten i studien är att vi tillskriver lönearbetet fler betydelser än att bara vara ett medel för vår försörjning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra arbetsmarknadssekreterare. Forskningsansatsen för studien är socialkonstruktivistisk och studiens teoretiska ramverk utgår från en socialkonstruktivistisk syn på sociala problem, teori om diskursens makt samt teori om arbetsetik och konsumtionsetik. Genom att använda kritisk diskursanalys har fyra diskurser utvunnits ur intervjumaterialet. Diskurserna handlar om lönearbetet som botemedel, lönearbetet som integrering, lönearbetet som den enda meningsfulla sysselsättningen samt lönearbetet som nyckeln till ett gott liv. I och med dessa diskurser legitimeras lönearbetets dominerande ställning i samhället och i människors liv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-323690 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Johansson, Julia |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds