Etablering av gruvdrift centreras ofta kring vad som ska prioriteras av rennäring och mineralresurser då båda är klassade som riksintressen enligt lag. Med hänsyn till historisk exploatering av Sápmi är den pågående debatten om en eventuell gruvetablering i Kallak, Jokkmokk, intressant att studera utifrån ett postkolonialt perspektiv. Studien syftar till att synliggöra eventuella postkoloniala tendenser i relationen mellan tre aktörer med intressen i kallakprojektet. De tre aktörerna som studeras innefattar staten, gruvbolaget Beowulf Mining och samerna. Syftet har besvarats genom en utförd framinganalys av aktörernas mening i gruvetableringen. Resultatet ger sken för aktörernas differentierade meningar i den eventuella gruvetableringen. Med hänsyn till en kolonial historia, tyder resultatet på att inramningarna delvis ger uttryck för spår av kolonialt ärvda maktstrukturer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-377448 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Eriksson, Emelie |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0024 seconds