Migration och flyktingströmmar har bidragit till en ökad etnisk mångfald i Sverige. Detta har i sin tur bidragit till att många barn, födda och uppvuxna i Sverige, har två utrikesfödda föräldrar från ett land som tidigare tillhörde forna Jugoslavien. En blandning av föräldrarnas kultur och det svenska samhällets kultur kan i vissa fall leda till en känsla av förvirring och ett mellanförskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur våra informanter uppfattar och reflekterar över sin etniska identitet i olika vardagssammanhang. För att besvara syftet intervjuades tio informanter, i åldrarna 20–30, med ett ursprung från forna Jugoslavien. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv varigenom identitet och etnicitet förstås som något socialt konstruerat av människan. Det insamlade materialet tolkas och analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk som belyser identitetsprocesser vilka berör etnicitet och kultur. I resultatet framgår det att informanternas polyetniska bakgrund tidigare haft eller fortfarande har en påverkan på den självupplevda identiteten. Både informanternas föräldrar och det svenska samhället har ett starkt inflytande på identiteten i form av beteendemönster och uppfattningar om verkligheten. En stark relation till släkten bidrar till tillhörighet och en stärkt etnisk identitet kopplat till ursprungslandet. Det visar sig även finnas vissa skillnader mellan de kvinnliga och de manliga informanterna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-494333 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Gardström, Sophie, Ljungqvist, Linn |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds