No description available.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lärspel bör utformas till barn med läs och inlärningssvårigheter. Detta i bakgrund av lärare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen är ämnad för att behandla användargränssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgångspunkt framställa hur lek- och lärspel ska kunna konstrueras till det bättre för barn med läs och inlärningssvårigheter. För att kunna uppnå vårt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer. 2 lärare och 2 speciellpedagoger från särskolor intervjuades utifrån uppsatsens tematiska ramar. 2 elever observerades från en särskola. Resultatet visade bland annat på att allt bör vara enkelt och att det ska finnas en klarhet i allt. Det får inte vara komplicerat. Det centrala i slutsatserna som framkom var att grafiken har stor betydelse och hur gränssnittet är upplagt gällande knappar etcetera.

Bakgrund: Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ”De tre bockarna Bruse” i en småbarnsverksamhet på förskolan. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan. Samt vilken betydelse har pedagogernas skicklighet med avseende på att interagera och gestalta för betydelse för barnens gestaltande förmågor. Metod: I min studie har jag använt mig av en kvalitativ metod, i form av observationer och filminspelning, för att kunna besvara mitt syfte och frågeställningar. Undersökningen har gjorts i en grupp med barn 1-3 år på förskolan. Resultat: De barn som undersökningen innefattar har ännu inte ett fullgott verbalt språk, de använder sig mycket av kroppen för att samtala och samspela. Jag kan se att genom att dramatisera sagan väcks många känslor hos barnen, både glädje och sorg som de visar med hela kroppen. Den sociokulturella teorin stämmer i flera avseenden då jag iakttar barn med olika kompetenser och förmågor som samspelar och lär av varandra. Jag observerar också barn som inte inspireras av dramaföreställningen och vad de gör istället. Den vuxnes förmåga att interagera och gestalta iakttar jag har en stor betydelse för barnens förmåga att interagera och gestalta.

The aim of this study is to increase knowledge and understanding of free play or free fun time importance for children of age around five years in preschool, in order to promote children’s development and learning. The focus was on exploring and better understanding of teacher’s and educators’ approach to the free fun play time as a tool in their educational work, and also about their own role in this context as well as analyzing of forms, rules and structures spontaneously created by groups of children having free play fun time. Another important moment of this study was to give more light on approaches to this issue in education theories by Piaget, Vygotsky and Freud among others. As to the practical experimental part of the study it has been performed at a preschool and kindergarten in a suburb at the outskirts of Stockholm, with four employed educators there and with groups of children of age around five. The main methods used were interviews with teachers and observation of the children during their free fun play time.   To summarize the most significant conclusions on the educators approach to the free fun play time it can be mentioned that some of them use the free fun play as educational tools for learning, they see upon that as a part of established education. Some approach the free play time as an important and necessary ingredient of children school time, but not as an official educational activity and method. All are positive to the free play time in the way that it contributes to children’s social competence, to development of their language skills and to their emotional and psychological development. They look upon their own role in this context of the free play fun time as inspiration giving, leading and regulating. / Betyg G

Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan.   Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner.   Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken. Vi kunde urskilja en del variationer i hur förskollärarna ser på sitt deltagande i barns lek, en del menar att de sällan är med i barns lek, i stort sett enbart när det uppstår konflikter mellan barnen. Andra förskollärare anser att det är viktigt att finnas nära barnen i leken och att vara en aktiv medlekare.  Det framkom bland de flesta förskollärare en önskan om att vara mer delaktig i barns lek, men att strukturella faktorer förhindrade detta.

This thesis is based on research and observations of children on a preschool when playing in the free-play. What do the children choose to play with, when they get to choose for themselves? And how do they play? Do boys and girls together or do they divide themselves up? How important is the free-playing for the development of the child? Genus is also an important element which is interesting to observe and to see different patterns in. The abidance’s have been made while the children have been playing, and from discrete observations notes have been taken. I have been working with material, and literature from distinguished researchers within the subject. In general they point to that the free-play is a very important part of a child's growth. Also that it is exhaustive developing for them. My conclusion is that free-play is as stated a very important part of the development. I have also come to the implication of that boys and girls have no problem playing together in more gender-neutral plays. But when it comes to different kinds of role playing the children prefers to divide themselves up according to gender. / Leken är en stor del av barnens uppväxt leken förekommer långa stunder varje dag i barns liv. Det är en naturlig och mycket bra början på det sociala livet, som kommer följa oss livet ut. Att leka för ett barn är lika viktigt som att få kommunicera med nära och kära, och ha sociala kontakter.  Att få leka i den fria leken verkar de flesta barn tycka mycket om. Mitt intresse för den fria leken uppstod när jag hade min VFU- praktik som är verksamhetsförlagd utbildning.  I slutet av dagen kom en pappa för att hämtade sitt barn och frågade, vad har du gjort i dag?” Lekt!” sa pojken. ”Har ni bara lekt idag?”, frågade pappan. Fria leken är ett intressant ämne och hur man ser leken ur ett genusperspektiv. Jag har även studerat mönster som finns i leken i samband med könsuppdelning. Hur pojkar och flickor delar upp sig eller om barnen leker tillsammans i vissa lekar. Observationer av barnens fria lek har ägt rum på en förskola där jag har försökt undersöka hur fria leken ser ut. Vad väljer barnen att leka med när de själva får bestämma. Jag har börjat fundera på hur viktig den fria leken egentligen är för barnen och vad de har för idéer gällande lekar. Den fria leken innehåller många viktiga aspekter och dess påverkan på barn har skapat funderingar och väckt tankar som här kommer att utvecklas. Leken utgör en stor del av barnens tid under många år och en viktig del i deras utveckling. En av anledningarna till att jag valt att jobba med detta är för att det verkar mycket intressant eftersom barn leker i fria leken under så många år när de är små. Leken finns representerad varje dag så gott som hos alla barn. Jag tror jag att det kommer vara mycket fördelaktigt att ha kännedom om detta i yrket som pedagog.

The aim of this study was to examine how children in the age of 5 are communicating in play at the preschool and how their fantasy games are different from each other. In this study, I have gained a greater insight on how to control children's imagination games. My approach has been the observation of three fun times where I also used me out of a voice recorder to record children's voices when their children are communicating with each other during the time of play at the preschool.The results of my study showed that children's fantasy games based on children's past experiences in which children use different themes and characters. The children's communication activities are different from each other. Children have different themes but the deck is based on imagination and communication.Fantasy games that children perform is rooted in the experiences that children get through to experience and see the reality

Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning. Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt  med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket kan sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter varje individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek? I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen. Resultatet visade att pedagogernas delaktighet i leken skiljde sig åt, beroende på om den fria leken ägde rum i en inomhus eller utomhusmiljö. Inomhus var deltagandet mer aktivt än utomhus. Lärandesituationer skapas för barnen av pedagogerna först och främst när de själva bjuder in sig till barnens lek och är aktiva inom den. Dessutom visar studien att ett pedagogiskt deltagande i leken kan se ut på många olika sätt.