Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på naturvetenskap, om deras arbetssätt kring naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.     Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.    Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är kvalitativa intervjuer. Urvalet av undersökningsgruppen grundar sig på personlig kännedom, respondenterna är fyra förskollärare. Resultatet visar på ett kreativt och mångsidigt sätt att arbeta med föräldrasamverkan. Förskollärarna ta  tillvara föräldrarna och bjuder in dem till samspel i förskolan. Undersökningen visar att förskollärarna har ett uttalat professionellt förhållningssätt som har betydelse för gemenskap, samarbete och kommunikation i arbetet med föräldrarna. Det professionella förhållningssättet visar varför en öppen verksamhet kan bedrivas. Barnet är i centrum för förskollärarnas arbete, de vill skapa de bästa förutsättningar för barnet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns fantasi i förskolans värld. I studien har kvalitativa intervjuer används, dessa genomfördes med fem förskollärare på olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Studiens resultat visade att fantasi är ett brett begrepp som verkar hålla sig inom kategorin lek, kreativitet och tankeverksamhet. Fantasin ses som något viktigt i förskolan och skall befrämjas, olika metoder för att främja denna tas upp i studien.

Bakgrund: Cirka en fjärdedel av barnen i Sverige är överviktiga. I dagens moderna samhälle har barn stor tillgång till exempelvis TV och surfplatta vilket leder till många stillasittande aktiviteter som kan orsaka ohälsa. Syfte: Att undersöka förskollärares upplevelser kring hur de i dagsläget arbetar med förskolebarns hälsa med särskilt fokus på kost och fysisk aktivitet i förskolan. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Ett framarbetat frågeformulär med öppna frågor användes och resultatet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och presenterades senare i teorigenererade teman. Urvalet bestod av sex förskollärare i en större stad i Sverige. Resultat: Av de 18 tillfrågade förskollärarna deltog sex stycken i vår intervjustudie. Slutsats: Det är viktigt att grunden för en god hälsa lärs in redan i tidig ålder. Förskolan blir i detta sammanhang inflytelserik av den anledningen att 95 % av Sveriges barn i åldern 1-5 spenderar en stor del av sin tid i förskolan. Både fysisk aktivitet och bra kost bidrar på många sätt till en god hälsa. Intervjustudien visar att förskollärarna ser på hälsa som ett brett begrepp där flera aspekter ingår och att deras inställning och syn på fysisk aktivitet och kost har betydelse för främjandet av barns hälsa. De förskolor som förskollärarna representerar uttryckte att de arbetar med hälsa på olika sätt fast med samma mål, där målet är att barnen ska nå god hälsa.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lärande för barn på förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal från två olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. För att väga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, där vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vår studie fick vi fram tre förhållningssätt som pedagogerna hade när det gällde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. Utifrån det resultat vi har fått fram i vår studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansåg att det är värdefullt för barnen att pedagoger är deltagande i leken. Genom att pedagogerna är med barnen i leken kan barnen få stöd och hjälp för att driva leken vidare. Pedagogen kan även tillföra rekvisita i leken som gör att leken utvecklas. Flera av pedagogerna vi intervjuade framhävde vikten av att vara nära barnen under leken. De har då möjlighet att sätta sig in i leken och det barnen gör. Att vara en medforskande pedagog som har fokus på barnens intresse är en viktig faktor för barnen. Här blir lärandet en gemensam upptäcktsfärd, utan ett förbestämt mål.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen. De beskriver hur det i alla dessa situationer uppstår problem för dem med att hantera både egna och andras känslor.

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lärmiljö där de kan växla mellan olika aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Studiens syfte är att undersöka de förutsättningar som olika leksaksförråds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute på gården.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförråd och material som barnen har tillgång till i sin utevistelse samt sex förskollärares resonemang kring dessa. Resultatet visar på att förskollärare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lärande och utveckling av materialets användning. Dessa funktioner påverkas av barns tillgänglighet och pedagogers förhållningssätt. Vidare belyses materialets möjligheter och begränsningar. / According to the curriculum for preschool, the preschool should offer children a learning environment where they can switch between different activities both inside and outside. The purpose of this study is to investigate the conditions that different toys inventory’s offer children in their play and interaction during their time outdoors. Further is the purpose to investigate how the preschool teachers’ arguments concerning the selection of toy and material to play with in their time outdoors.  The essay is based on a qualitative method through three observations and six interviews. Through these, we examine three preschools material that three preschool toys inventory’s  and materials that children have access to their time outdoors and six preschool teachers´ arguments surrounding the choice of these materials. The results show that preschool teachers have different arguments and purposes about the materials different functions concerning children's development and learning. These functions affect children’s availability and development of material use. These functions are influenced by children's availability and teachers' attitudes. Also highlights the material's capabilities and limitations.

Sammanfattning I enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett lärande som ska främja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lärande. Syftet med denna undersökning var att se hur några utvalda förskollärare och förskolechefer som är verksamma inom förskolan ser på begreppen kunskap och lärande, med läroplanen som utgångspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lägger i begreppen, hur de synliggör barnens läroprocesser och vilken roll de själva har för att hjälpa barnen i deras utveckling. Genom intervjuer har de intervjuade får dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lärande är att barnen är trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om. Att barnen ska få känna sig betydelsefulla samt utveckla en känsla för samhörighet. Barn lär över hela dagen, i möten med andra och utifrån deras egna behov. Begreppen kunskap och lärande går mycket i varandra och de flesta av de intervjuade ser kunskap som ett resultat av lärandet. Det lustfyllda lärandet betonas och att det gäller att hitta arbetssätt som tilltalar barnen. Genom att använda sig av leken som en medveten process skapas naturliga lärandesituation

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik.   Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan.   Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag. De övriga förskollärarna tyckte att det var svårt att omvandla från teori till praktik, en av förskollärarna pekade då på att denne inte var inläst på ämnet och den andra på att det var ett relativt nytt område.   Studien visar på likheter och skillnader med tidigare forskning. Likheter med tidigare forskning är att förskollärarna har svårt att veta hur de ska arbeta med jämställdhet i verksamheten, de nämnde att de omedvetet föreslår könstereotypa aktiviteter till barnen. Skillnader gentemot tidigare forskning är att förskollärarna i den här studien hade en tydlig bild om vad jämställdhet betyder och majoriteten tyckte sig inte ha svårt att omvandla teori till praktik.

No description available.