Den här uppsatsen är en ekonometrisk studie som syftar till att empiriskt skatta sambandet mellan inflationen och den marginella konsumtionsbenägenheten i Sverige genom Error Correction Modeller (ECM). Två modeller, skattads på årsdata med hjälp av Error Correction Modellering (ECM) med förklarande variabler som inflation, realränta, disponibel inkomst, arbetslöshet och finansiella tillgångar. Fokus ligger på sambandet mellan inflationen och den marginella konsumtionsbenägenheten (MPC). Genom ECM-modellerna får vi fram kortsiktiga och långsiktiga dynamiska förändringar i konsumtionsbenägenheten. Utgångspunkten för uppsatsen är den Keynesianska konsumtionsteorin och den neoklassiska konsumtionsteorin. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan inflation och den marginella konsumtionsbenägenheten. På kort sikt har inflation ett positivt samband med den marginella konsumtionsbenägenheten som innebär att viljan att konsumera i nutid ökar för att man inte vill förlora köpkraft på grund av inflationsökningen. På lång sikt är sambandet negativt eftersom konsumenter är nyttomaximerare som fördelar sin konsumtion över tiden för att kunna hålla en jämn konsumtion över tiden.Vi finner kortsiktigt att en procentenhets ökning i inflation orsakar 80 procents ökning i MPC; allt annat lika för perioden 1995-2014. På lång sikt, över två perioder, orsakar en procentenhets ökning i inflation 24 procents ökning initialt och därefter 27 procents minskning i MPC för perioden 1970-2014 / This essay is an econometric study that aims to empirically estimate the relationship between inflation and marginal propensity to consume in Sweden by Error Correction Model (ECM). Two models are developed using the Error Correction Model (ECM) with explanatory variables such as inflation, real interest rates, disposable income, unemployment, and financial assets. We the focus on the relationship between inflation and marginal propensity to consume (MPC). We estimate short and long term dynamic changes in consumption the parameters by ECM models. The theoretical framework of this paper is the Keynesian consumption theory and the Neo-classical consumption theory. We draw conclusions about the relationship between those factors. The results show that there is a statistically significant relationship between inflation and marginal propensity to consume. In the short term, inflation has a positive correlation on the marginal propensity to consume, which means that willingness to consume in the present increases, in order to not lose purchasing power in the inflation increase. In the long term the relationship is negative for the reason that consumers are maximizing utility and distribute their consumption over time in order to consume at the same level for several periods. We find short-term inflation causes 80 percent increase in the MPC; all else being equal. In the long run, over the two periods, inflation causes 24 percent increase initially and then 27 percent decline in the MPC.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met samenvatting in het Engels.

Thesis (Ph. D.)--Universiteit van Amsterdam, 1927. / Includes bibliographical references and "Stellingen."

Thesis (Ph. D.)--Universiteit van Amsterdam, 1927. / Includes bibliographic notes and "Stellingen".

Proefschrift Rijksuniversiteit Groningen. / Met lit. opg., index en samenvatting in het Nederlands.

The purpose of this thesis was to investigate the soap opera “The Bold and the Beautiful” (Swedish title “Glamour”) and its viewers/fans and to understand on a deeper level how their communication looks like on the social media. The study also discusses partly the aspect of power between the mass media that in some way have an influence on the soap opera and its fans. The basis for this has also been the fans conversations in the social media.To answer the purpose of the essay, I specified it in the form of three following questions: “How does the Swedish “The Bold and the Beautiful” fandom is being design through their communicative actions on the social media?", “What kind of “fan-talk” the Swedish “The Bold and the Beautiful” fans are being engage on Facebook?” and “How can the power relationship between “The Bold and the Beautiful“ fans and different media be understood from the “fan-talk” and construction of the fandom that can be found on Facebook?”To examine the purpose of the essay and get answers to my questions I looked closely at the Swedish fans of the soap opera “The Bold and the Beautiful”. I have chosen to investigate two Facebook groups: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”.The method used is a form of netnography where the data has been analyzed by qualitative content analysis.Social TV is a phenomenon in which television viewers use social media to discuss with other media users specific media content. “The Bold and the Beautiful” fans in my study uses Facebook to discuss, argue and debate about the soap opera thus making “The Bold and the Beautiful” to a social TV. The social TV created a new kind of audience so called the social audience, which is a result of a change within the new media development. The process of change is itself based on interactivity through social networks. The study describes the characteristics of a fan, a person whose activities expands wider than just watching a particular television program. If a person chooses to devote their own time to discuss media content that is available on the classic media channels with other media users, he becomes conscious or unconscious, a fan. Members of both study groups are an example of the social audience.The study shows that previous research from mainly Fiske (1992) and Jenkins (1992) on fans and fandom, confirms their results how a fandom constructs itself. From the perspective of how the opportunities and conditions for fans to communicate have changed, it is remarkable that recent years facilitated by use of the social media. The study shows that social media today is the main arena for fan-talk. Regarding the power aspect the study shows a clear relationship between the fans and the media. The fans want to be able to influence the media to raise the attention of the soap opera “The Bold and the Beautiful” through various activities. / Syftet med den här uppsatsen var att undersöka såpoperan ”Glamour” och dess tittare/fans samt att förstå på ett djupare plan hur fansens kommunikation förekom på sociala medier. Studien diskuterar även till viss del den maktaspekt som finns i relationen mellan de massmedier som på något sätt har inflytande på såpoperan och dess fans. Utgångspunkten för detta har även varit fansens samtal i de sociala medierna.För att besvara uppsatsens syfte preciserade jag den i form av tre frågor: ”Hur konstruerar sig en svensk ”Glamour”-fandom genom sina kommunikativa handlingar på Facebook?”, ”Vilka typer av ”fan-talk”/fandiskussioner ägnar sig svenska ”Glamour” fans åt på Facebook?” samt ”Hur kan maktrelationen mellan svenska ”Glamour” fansen och de olika massmedierna förstås utifrån de fandiskussioner och de fandomskonstruktioner som går att finna på Facebook?”För att undersöka uppsatsens syfte och få svar på mina frågeställningar, tittade jag närmare på svenska fans av såpoperan ”Glamour” genom att undersöka två Facebook-grupper: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”. Metoden för undersökningen är en form av netnografi där data har analyserats genom en kvalitativa innehållsanalys.Den sociala teven är ett fenomen där tevetittare använder sig av olika sociala medier för att diskutera och resonera med andra medieanvändare kring ett specifikt medieinnehåll. Glamourfansen i min undersökning använder sig av Facebook för att diskutera, resonera och debattera kring såpoperan vilket således gör ”Glamour” till en social teve. Den sociala teven skapade en ny sorts publik nämligen den sociala publiken, som är ett resultat av en förändringsprocess inom den nya medieutvecklingen. Förändringsprocessen är i sig baserat på en interaktivitet via de sociala nätverken. I studien beskrivs det som kännetecknar ett fan, en person vems aktiviteter utvidgar sig bredare än bara att titta på ett specifikt teveprogram. Om en person väljer att ägna egen tid åt att diskutera och resonera medieinnehåll med andra medieanvändare som finns på de klassiska mediekanalerna, blir han medveten eller omedveten, ett fan. Medlemmar i båda undersökta Facebook-grupperna är ett exempel på den nya sociala publiken.I studien framkommer att tidigare forskning ifrån främst Fiske (1992) och Jenkins (1992) om fans och fandom kulkturen, får bekräftelse i sina resultat hur en fandom konstruerar sig. Detta är anmärkningsvärt ur perspektivet hur möjligheterna och förutsättningarna för fans att kommunicera de senaste åren underlättats så markant genom sociala medier. Studien visar att sociala medier i dag är huvudarenan för fandiskussioner. Gällande maktaspekten så visar studien att en tydlig relation mellan fans och massmedier finns. Fansen vill kunna påverka massmedia att höja uppmärksamheten hos såpoperan Glamour genom olika aktiviteter.

Thesis--Louvain. Universitécatliolique. / "Lijst der voornaamste geraadpleegde werken": p. 176-178.

<p>Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964,</p><p>1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram.</p><p>Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska</p><p>skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i</p><p>läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på</p><p>annat sätt var beroende av jorden.</p><p>Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska</p><p>historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när</p><p>det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som</p><p>Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad</p><p>närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken.</p><p>Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla</p><p>analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan</p><p>framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då</p><p>mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven</p><p>möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.</p>

Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964, 1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram. Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på annat sätt var beroende av jorden. Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken. Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer.