Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ”rätt” riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen.   Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen.   Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag. Därefter analyseras utfallet och förslag till åtgärder ges som kan minska arbetslösheten.   Studien visar att arbetslösheten och sysselsättningen har ökat sedan den globala finanskrisen. De test som har genomförts resulterar i att Riksbankens penningpolitik har varit mer offensiv än vad Taylorregeln föreslagit. Den reporänta som Riksbanken använt sig av följer en tydligare trend med KPIF som inflationsmått istället för KPI vilket är anmärkningsvärt då inflationsmålet är uttryckt i KPI. Testet av sambandet mellan produktion och arbetslöshet visar även att relationen är svagare än vad Okuns lag beskriver.

Banker är en viktig del i samhället. Eftersom de är fundamentala för det finansiella systemet krävs krav på långsiktigt arbete. Att vara hållbarhet i sin verksamhet blir allt viktigare på grund av bland annat ökade krav från kunderna. Studien behandlar hur olika associationsformer hanterar hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hållbarhet mellan de olika associationsformerna på den svenska bankmarknaden.För att undersöka och förklara skillnaderna intervjuades personer i ledande positioner på olika banker. De tre möjliga associationsformerna på den svenska bankmarknaden är representerade i urvalet. Undersökningen begränsades till sex banker på grund av studiens tidsram.I vår analys av det erhållna empirimaterialet konstaterades att synen på hållbarhet skiljer sig åt beroende av vilken associationsform banken har. Vi fann att det föreligger en skillnad i prioritering i relationen mellan lönsamhet och hållbarhet. Medlemsbankerna agerade filantropiskt och oegennyttigt för en större samhällsnytta och har inget eget vinstintresse. En av de två medlemsbankerna ansåg att det var själva vinstsyftet som ej är förenligt med hållbarhet. Bankaktiebolagen och sparbanken såg lönsamhet som en förutsättning för att vara hållbar. De såg hållbarhet som ett medel för att kunna göra vinst medan medlemsbankernas mål är hållbarhet och att ekonomin enbart är ett medel för att uppnå det.

Fram till 2011 dominerades den svenska djursjukvården av ett fåtal djursjukhus samt ett större antal små och medelstora ägarledda kliniker. Sedan dess har mycket förändrats. Under 2011 och 2012 skedde ett antal sammanslagningar av kliniker samt djursjukhus som resulterade i två stora bolag, Anicura och Evidensia. I dagsläget har dessa två bolag en marknadsandel som uppgår till över 60 procent. AniCura och Evidensia ägs och drivs idag av de svenska riskkapitalbolagen EQT och Nordic Capital. Uppsatsens fokus är att undersöka vilka eventuella effekter de förändrade förhållandena på djursjukvårdsmarknaden får på djurförsäkringarna, såväl på produkt- som marknadsnivå. För att kunna ta reda på detta analyseras de tre marknaderna med hjälp av relevanta teorier. Den slutsats vi kunnat dra är att premierna på djurförsäkringarna höjts efter riskkapitalbolagens intåg, men att orsaken till denna höjning inte går att fastställa. Dock finns det inga tecken på att utvecklingen av marknaden kommer att byta riktning, utan att ett fortsatt homogeniserat utbud av djurförsäkringar kommer råda. Ett resultat av detta blir oförändrade marknadsandelar för försäkringsbolagen som förväntas stå för samma procentuella delar av marknaden som tidigare. Det är rimligt att anta att försäkringarnas fortsatta utveckling kommer att vara starkt kopplad till de stora djursjukvårdsbolagens utveckling. / Until 2011 the Swedish market of animal medical treatment was dominated by a few veterinary hospitals and a large number of small and medium-sized owner-managed clinics. However, a lot has changed in the past years. In 2011 and 2012 mergers of clinics and hospitals took place and as a result of the mergers two large animal health companies were formed, today these two have a combined market share of over 60 percent. The two companies, AniCura and Evidensia, are currently owned and operated by the Swedish private equity firms EQT and Nordic Capital. The focus of this study is to investigate the possible effects of the changed conditions on the market of animal medical treatment on the pet insurances, both at a product and market level. In order to do so the three markets were analyzed with help of relevant theories. The conclusion we have drawn is that the premiums on the pet insurances increased after the entry of the private equity firms, but the reason behind this increase cannot be established. Thus, there are no signs that the development of the market will take a new direction, but a continuing homogenized range of pet insurances will occur. The effect will be unchanged market shares for the insurance companies. It is reasonable to assume that the pet insurance companies’ future development will be strongly linked to the development of the major animal health companies.

Sammanfattning Funktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis. Studien visar att livet idag är annorlunda och att det är i mötet med världen personerna blir påminda om sitt funktionshinder, på grund av hinder och ohanterliga föremål i vardagen. En betydande variation hittades i bekantskapskretsen. Att acceptera och se rullstolen som en förlängning av kroppen är en process som tar tid. Varseblivningen är annorlunda på grund av att perceptionen har ändrats i och med det förvärvade funktionshindret.

The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work with the students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunch and see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigate how teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to the educational meal by both the Swedish government and the schools. The study was conducted with the help of observations studies in two elementary schools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schools the survey was conducted in the school canteen. Both schools were examined during a week with five consecutive days. The study shows that when teachers exercise the pedagogic meal they take on one of four teacher role. These four roles ranged from adult to pupil oriented and varied in their level of interaction with the students.

This master’s thesis suggests that Oi! - lyrically – gives voice to a youth community whose identity lies in everyday working class life. The identity in question is based upon class, gender, sexuality, nationality, and community awareness. As these are intertwined, the thesis shows a more complex genre than that of Matthew Worley’s “Oi! Oi! Oi!: Class, Locality, and British punk”.   On the other hand, using the above categories - derived from the studies of Kathryn Woodward – allows this essay to detect a genre identity made from a distinct “the Same” and “the Other” – us and them, as described by Stuart Hall. The latter consists of members of the middle and upper classes along with all kinds of intellectuals. “The Same” is based upon a common belonging to the working class and its local communities, but also on nationhood. On the contrary, the male gender in general and the male sexuality in particular adds to the idea of Oi!´s “the Same”. In contrast to the idea of “the Same”, Stephen Greenblatt’s idea of dissonance works to explain cracks in the façade of Oi! as explained in the spatiotemporal discourse.  Moreover, Oi!’s “the Same” is quite alike the subaltern of Antonio Gramsci. This concept suggests that the members of the proletariat are too unaware to be ideologically enlightened and therefore their culture expresses the way of working class life as it is, complete with eventual moral flaws. Whereas Gramsci uses the subaltern as a description of the rural proletariat of southern Italy and suggests folklore as the cultural outcome of that particular discourse, this essay aims to use it similarly but with Britain of the 1980’s and Oi! at its focal point.  Furthermore, this essay describes the “Circuit of Culture” - as explained by Woodward - and puts Oi! into that model, which enables an understanding of the genre as an expression of produced, consumed, regulated, and represented identity.  In conclusion, this master’s thesis do not refute Worley´s description of Oi! as a socioeconomic product, but rather adds to that by intertwining Woodward´s categories. The intersectional understanding of Oi! states that class, gender, community, sex, and nationality work together to create a genre, which represents a Gramscian subalternative proletariat. However, Hall’s “the Other” makes it perfectly clear that there is a distinct gap between Oi! and white power-music, which is also proved - throughout the essay -  by the two genres regard to whiteness studies.

Som framtida verksamma lärare har det varit intressant att undersöka hur hållbar utveckling behandlas i tryckta respektive digitala läromedel för SO-, och NO-, ämnen i mellanstadiet. För att ta reda på detta genomförde vi en läromedelsanalys av relevanta läromedel för att ta reda på vad som skiljer sig innehållsmässigt i texten utifrån de tre undervisningstraditionerna för miljö,- och hållbarhetsundervisning samt se hur stor del, procentuellt, hållbar utveckling tog upp utav det totala antalet sidor i diverse läromedel. Utifrån resultatet av analysen kunde vi dra slutsatsen att de digitala jämfört med de tryckta läromedlen inte skiljde sig särskilt mycket åt mer än de finesser och funktioner som fanns på de digitala hemsidorna. I det stora hela togs ämnet hållbar utveckling upp i de flesta läromedlen som ett eget kapitel men i en del var det istället inlindat inom andra ämnen, framför allt i de samhällsorienterade läromedlen. Den slutsats som kunde dras genom denna analys var att ämnesinnehållet inte skiljde sig särskilt mycket mellan tryckta och digitala läromedel. Hållbar utveckling hade större procentuell del i de samhällsorienterade ämnena jämfört med de naturorienterade. Oftast var ämnet integrerat med andra områden och fanns inte alltid under en enskild rubrik. Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag och finns med i läroplanen för årskurs 6. Dock framgår det inte tydligt på vilket sätt ämnet ska integreras i undervisningen, varken i läromedlen eller Lgr11 trots att utbildningen har en väldigt viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling. Det ligger därför väldigt mycket ansvar hos läraren och dennes kunskaper för att undervisningen ska utformas efter detta, vilket gör att undervisningen kan skilja sig åt beroende på lärarens kunskap.

Studien syftar till att undersöka förskollärares arbete med hållbar utveckling i förskolan. Vilka förutsättningar får de för att genomföra arbetet samt vilka strategier har de upplevt gynnsamma för att skapa mening i undervisningen? I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med tolv förskollärare, för att analysera förskollärares erfarenheter av arbetet med hållbar utveckling utifrån de tre undervisningstraditionerna faktabaserade, normativa och pluralistiska. I resultatet kan vi utläsa en osäkerhet hos förskollärarna i hur de ska undervisa ämnet för de yngre barnen. Begreppet är abstrakt och förskollärarna behöver konkret material för att göra innehållet nåbart för barnen. Studiens slutsats är att förskollärarna lämnas ensamma i arbetet med hållbar utveckling och inte får någon vidare stöttning för att kunna skapa god undervisning för barnen. Något som vi kan utläsa från tidigare forskning är att det inte skett några större förändringar på hur förskollärare upplever ämnet hållbar utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare (n=7) berättar, genom semistrukturerade intervjuer att de använder utomhusmiljön i sin undervisning inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår ifrån teorin ”produktionen av rum” som används som analysverktyg. Studien har delats upp i tre problemområden, lärares uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande, föreställningar om utomhusmiljön som plats för lärande och relationer samt till utomhusmiljön som plats för lärande. Resultatet visar att lärarna har liknande uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande. De delar även ett gemensamt förhållningssätt när de talar om deras föreställningar om utomhusmiljön. Slutsatsen mynnar ut i att lärare anser att utomhusmiljön passar för undervisning. Några av lärarna ansåg att det passade som ett komplement till inomhusundervisningen, till exempel när elever lär sig om ett träds livsmiljö, blir det mer konkret i utomhusundervisningen. Det resulterar i ett meningsfullt lärande. För att bedriva utomhusundervisning påpekar ett flertal lärare att lektionerna behöver vara längre och fler resurser krävs för att stötta upp. När de talar om att stötta upp menar lärarna att de anser att en pedagog utomhus inte räcker till. När de vistas i större utrymmen känner några av lärarna sig otrygga med att vara ensamma. Det kan handla om att det är svårt att hålla koll på alla elever samtidigt eller se till att alla hänger med i undervisningen.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka förskolans genusarbete under den pedagogiska måltiden, och att i denna pedagogiska miljö se på det samtal som råder mellan pedagog och barn samt mellan barnen. Forskning har visat att samspelet under den gemensamma måltiden ger stora möjligheter att stimulera barnens utveckling och att samtalet är av yttersta vikt vad gäller påverkan av den utvecklingen Detta gäller både de barn som är involverade i samtal och de barn som observerar, oavsett om samtalet är planerat och/eller styrt av pedagogen eller inte. Under själva måltiden blir barnens röster hörda och de medverkar i en social gemenskap. Forskning kring könsskillnader i förskolan visar att skillnaderna varierar mellan olika pedagogiska miljöer, men eftersom den pedagogiska måltiden ger störst utrymme för att påverka det så viktiga samtalet baseras min studie på samspelet i just denna miljö. Studien består av två delar, dels en observationsstudie av måltidsskeendena och dels intervjuer med de två pedagoger som deltagit vid luncherna. Vad som framträder i resultatet är att flickor och pojkar samtalar på olika sätt ur ett genusperspektiv och det görs tyligt att pedagogens reaktioner och verbala återspel är annorlunda beroende på vilket kön pedagogen talar till. De två pedagoger som intervjuats ser olika på genusarbetet i förskolan och vad man har för möjligheter som pedagog att påverka genom samtalet vid matbordet. Under intervjuerna med pedagogerna ville jag undersöka hur dessa tänker kring sitt agerande under skeendena, hur de använder samtalet och hur mycket utrymme de anser att språket som redskap ges i det kontinuerliga genusarbetet.