Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2003. / Computerdatei im Fernzugriff.

Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2003. / Computerdatei im Fernzugriff.

Münster (Westfalen), University, Diss., 2003.

Numerous theories have attempted to overcome the anti-essentialist scepticism about the possibility of defining art. While significant advances have been made in this field, it seems that most modern definitions fail to successfully address the issue of the ever-changing nature of art raised by Morris Weitz, and rarely even attempt to provide an account which would be valid in more than just the modern Western context. This thesis looks at the most successful definitions currently defended, determines their strengths and weaknesses, and offers a new, cultural definition which can preserve the good elements of other theories, solve or avoid their problems, and have a scope wide enough to account for art of different times and cultures. The resulting theory is a synthetic one in that it preserves the essential institutionalism of Dickie's institutional views, is inspired by the historical and functional determination of artistic phenomena present in Levinson's historicism and Beardsley's functionalism, and presents the reasons for something becoming art in a disjunctive form of Gaut's cluster account. Its strengths lie in the ability to account for the changing art-status of objects in various cultures and at various times, providing an explanation of not only what is or was art, but also how and why the concept 'art' changes historically and differs between cultures, and successfully balancing between the over-generalisations of ahistorical and universalist views, and the uninformativeness of relativism. More broadly, the cultural theory stresses the importance of treating art as a historical phenomenon embedded in particular social and cultural settings, and encourages cooperation with other disciplines such as anthropology and history of art.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.</p>

Academic Thesis--Amsterdam. / Without thesis statement. Bibliography: p. 59-60.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.

Academic Thesis--Amsterdam. / Without thesis statement. Bibliography: p. 59-60.

Thesis (M.S.)--Kutztown University of Pennsylvania, 2007. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 46-01, page: 0015. Adviser: David P. Kintsfather.

Thèse, Heidelberg, 1974.