No description available.

Thesis (M.A.)--Conservative Baptist Theological Seminary, 1982. / Includes bibliographical references (leaves 84-86).

Thesis (M.A.)--Conservative Baptist Theological Seminary, 1982. / Includes bibliographical references (leaves 84-86).

Thesis (M.A.)--Conservative Baptist Theological Seminary, 1982. / Includes bibliographical references (leaves 84-86).

<p>Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas. I hans filosofi finner hon en placering av etiken på en förontologisk nivå vilket gör att det etiska kravet både föregår den pluralistiska verkligheten och blir en förutsättning för den.</p>

<p> </p><p>Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom.</p><p>Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.</p><p>Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt.</p><p> </p><p>I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden. I och med att kyrkan erbjöd människan försoningsvägar genom bikt och bot så stärktes dess inflytande över människan, detta i stark relation till skärseldstanken. Kyrkan skapade bestämmelser i och med skärselden som gällde för livet efter detta.</p><p>Skärseldens uppkomst går också att härleda till det individuella behovet hos människan för jämställdhet. Det fick gensvar i frågan om det individuella straffet i skärselden.</p><p>Detta förstärkte också kyrkans roll som medlare genom bot och bikt, vilket i sig också stärkte kyrkans makt över folket då den ensam höll i nycklarna till himlen och helvetet.</p><p>Förutom behovet av jämställdhet så fanns även behovet av rättvisa snarare än behovet av vetskapen om att det kommer att ske en frälsning efter döden. Rättvisan gestaltade sig på så sätt att den rättade till de orättvisor och den ojämlikhet som ägde rum i det jordliga livet genom skärseldens kval i livet efter detta.</p><p> </p><p>Tron på skärselden spreds genom predikningar av präster för den stora massan. Tanken på skärselden födde en rädsla hos folket som översteg den de hyste för helvetet och värdet i att leva på jorden sammanlänkades med förskräckelsen i tanken på att lämna det.</p><p>Tanken på skärselden utvecklades i takt med samhället under medeltiden och genom skärselden uppkom också tankar som förändrade tanken på tid och rum då man upptäckte att det fanns mellanstadium mellan liv och död.</p><p> </p><p>Hoppet som kom med skärselden berodde också delvis på det faktum att själarna i skärselden var utsedda till slutgiltig frälsning detta trots att straffen i skärselden påminde om de i helvetet med den skillnaden att det var tidsbestämda. Tiden i skärselden påverkas inte bara av Guds nåd utan även av de personliga meriter man skaffat sig under sin tid på jorden och de offer som görs av släktingar och vänner till den avlidne genom kyrkan.</p><p> </p><p>Möjligheten för skärseldstankens fortlevnad påverkades mycket av människans föreställnings förmåga, vilken i sig påverkades av berättelser som handlade om skärselden vare sig de kom från präster eller lekmän. Eftersom kyrkan inte själv skapade en imaginär värld kring skärselden i sin trosartikel så var det upp till folket själva att skapa den bildliga delen. Detta gjordes delvis genom prästers exempel på upplevelser i skärselden, målningar föreställandes skärselden samt litterära verk som behandlade skärselden. De litterära verken kunde vara historiska, teologiska, filosofiska och skönlitterära. Ett av de verk som påverkade bilden av skärselden i allra högsta grad var Dante Alighieris <em>Divina Comedia.</em> Detta verk har kommit att bli till vilket man hänvisar allra mest när det gäller den imaginära föreställningen om skärselden.</p><p>Skärselden spelar en av de viktigaste rollerna i föreställningen om livet efter detta.</p><p> </p> / <p><p>The rise of purgatory, complicated as it may be, is much based upon the churches need to create a state between hell and paradise. With the help of writings from the bible, first and foremost the letters of Paul, the dogmatic question of purgatory was able to break through. Purgatory is a conscious creation made by what came to be the Catholic Church.</p><p>The question of where the sinners went after death was answered by the creation of purgatory. Man needed to secure its way to heaven an if she wasn’t able to do so in life, she was no given the chance to do so after death. The whole idea of the punishment in purgatory is to purify the soul, in contrast to hell where the punishment is eternal.</p><p> </p><p>As the idea of purgatory was born and later came to be institutionalised, the confession came to be of greater importance. The confession came to be a part of the penance that was completed in purgatory. Seeing that the church offered man a way of redemption through confession and penance, the churches influence over man also increased, this in a great relation to the idea of purgatory. With the idea of purgatory the church created regulations for the afterlife.</p><p>You can also derive the rise of purgatory to mans individual need for equality. The response to this need was met by the question of the individual punishment in purgatory.</p><p>This also strengthened the churches role as a intercessor by offering penance and confession, which in itself also empowered the churches influence over the people because the church alone held the keys to heaven and hell.</p><p>Except the peoples need for equality there was aloes a need for justice rather than a need for the knowledge of a salvation after death. Justice took form in the way that it corrected all the injustice and inequality that was made in the earthly life by the torments in purgatory in the afterlife.</p><p> </p><p>The belief in purgatory spread through the sermons held by priests to the people. The thought of purgatory bore a fear among the people that exceeded the fear of hell, and the value of living on earth was linked with the terror of the idea of leaving it.</p><p>The idea of purgatory evolved in pace with society during the middle ages and through purgatory new thoughts concerning time and place arose, because a intermediate state between life and death was found.</p><p> </p><p>Because of the fact the souls in purgatory was chosen for ultimate salvation, even though the punishments in purgatory resembled the ones in hell, hope also became connected with purgatory. The time spent in purgatory is not only affected by the grace of God, but also by the merits you have obtained during your time on earth and the sacrifices made by the church after requests from family and friends to the deceased.</p><p> </p><p>The continuation of the idea of purgatory was made possible by mans capacity to imagine it, which was influenced by the stories told about purgatory, be as it may told by priests or laymen. Because the church itself didn’t create a imaginary world surrounding purgatory in their article of faith, it was up to the people themselves to create it. This was partially made by priests examples of experiences from purgatory, paintings envisaging purgatory and literary works about purgatory. One literary work, which had a particular influence on the idea of purgatory, was Dante Alighieris <em>Divina Comedia. </em>This work has become the one to which the most references to purgatory are made.</p><p>Purgatory plays one of the most important parts in the conception about the afterlife.</p><p> </p></p>

Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom. Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan. Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt.   I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden. I och med att kyrkan erbjöd människan försoningsvägar genom bikt och bot så stärktes dess inflytande över människan, detta i stark relation till skärseldstanken. Kyrkan skapade bestämmelser i och med skärselden som gällde för livet efter detta. Skärseldens uppkomst går också att härleda till det individuella behovet hos människan för jämställdhet. Det fick gensvar i frågan om det individuella straffet i skärselden. Detta förstärkte också kyrkans roll som medlare genom bot och bikt, vilket i sig också stärkte kyrkans makt över folket då den ensam höll i nycklarna till himlen och helvetet. Förutom behovet av jämställdhet så fanns även behovet av rättvisa snarare än behovet av vetskapen om att det kommer att ske en frälsning efter döden. Rättvisan gestaltade sig på så sätt att den rättade till de orättvisor och den ojämlikhet som ägde rum i det jordliga livet genom skärseldens kval i livet efter detta.   Tron på skärselden spreds genom predikningar av präster för den stora massan. Tanken på skärselden födde en rädsla hos folket som översteg den de hyste för helvetet och värdet i att leva på jorden sammanlänkades med förskräckelsen i tanken på att lämna det. Tanken på skärselden utvecklades i takt med samhället under medeltiden och genom skärselden uppkom också tankar som förändrade tanken på tid och rum då man upptäckte att det fanns mellanstadium mellan liv och död.   Hoppet som kom med skärselden berodde också delvis på det faktum att själarna i skärselden var utsedda till slutgiltig frälsning detta trots att straffen i skärselden påminde om de i helvetet med den skillnaden att det var tidsbestämda. Tiden i skärselden påverkas inte bara av Guds nåd utan även av de personliga meriter man skaffat sig under sin tid på jorden och de offer som görs av släktingar och vänner till den avlidne genom kyrkan.   Möjligheten för skärseldstankens fortlevnad påverkades mycket av människans föreställnings förmåga, vilken i sig påverkades av berättelser som handlade om skärselden vare sig de kom från präster eller lekmän. Eftersom kyrkan inte själv skapade en imaginär värld kring skärselden i sin trosartikel så var det upp till folket själva att skapa den bildliga delen. Detta gjordes delvis genom prästers exempel på upplevelser i skärselden, målningar föreställandes skärselden samt litterära verk som behandlade skärselden. De litterära verken kunde vara historiska, teologiska, filosofiska och skönlitterära. Ett av de verk som påverkade bilden av skärselden i allra högsta grad var Dante Alighieris Divina Comedia. Detta verk har kommit att bli till vilket man hänvisar allra mest när det gäller den imaginära föreställningen om skärselden. Skärselden spelar en av de viktigaste rollerna i föreställningen om livet efter detta. / The rise of purgatory, complicated as it may be, is much based upon the churches need to create a state between hell and paradise. With the help of writings from the bible, first and foremost the letters of Paul, the dogmatic question of purgatory was able to break through. Purgatory is a conscious creation made by what came to be the Catholic Church. The question of where the sinners went after death was answered by the creation of purgatory. Man needed to secure its way to heaven an if she wasn’t able to do so in life, she was no given the chance to do so after death. The whole idea of the punishment in purgatory is to purify the soul, in contrast to hell where the punishment is eternal.   As the idea of purgatory was born and later came to be institutionalised, the confession came to be of greater importance. The confession came to be a part of the penance that was completed in purgatory. Seeing that the church offered man a way of redemption through confession and penance, the churches influence over man also increased, this in a great relation to the idea of purgatory. With the idea of purgatory the church created regulations for the afterlife. You can also derive the rise of purgatory to mans individual need for equality. The response to this need was met by the question of the individual punishment in purgatory. This also strengthened the churches role as a intercessor by offering penance and confession, which in itself also empowered the churches influence over the people because the church alone held the keys to heaven and hell. Except the peoples need for equality there was aloes a need for justice rather than a need for the knowledge of a salvation after death. Justice took form in the way that it corrected all the injustice and inequality that was made in the earthly life by the torments in purgatory in the afterlife.   The belief in purgatory spread through the sermons held by priests to the people. The thought of purgatory bore a fear among the people that exceeded the fear of hell, and the value of living on earth was linked with the terror of the idea of leaving it. The idea of purgatory evolved in pace with society during the middle ages and through purgatory new thoughts concerning time and place arose, because a intermediate state between life and death was found.   Because of the fact the souls in purgatory was chosen for ultimate salvation, even though the punishments in purgatory resembled the ones in hell, hope also became connected with purgatory. The time spent in purgatory is not only affected by the grace of God, but also by the merits you have obtained during your time on earth and the sacrifices made by the church after requests from family and friends to the deceased.   The continuation of the idea of purgatory was made possible by mans capacity to imagine it, which was influenced by the stories told about purgatory, be as it may told by priests or laymen. Because the church itself didn’t create a imaginary world surrounding purgatory in their article of faith, it was up to the people themselves to create it. This was partially made by priests examples of experiences from purgatory, paintings envisaging purgatory and literary works about purgatory. One literary work, which had a particular influence on the idea of purgatory, was Dante Alighieris Divina Comedia. This work has become the one to which the most references to purgatory are made. Purgatory plays one of the most important parts in the conception about the afterlife.

Thesis (M.A.)--Denver Seminary, 1987. / Includes bibliographical references (leaves 107-112).

Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas. I hans filosofi finner hon en placering av etiken på en förontologisk nivå vilket gör att det etiska kravet både föregår den pluralistiska verkligheten och blir en förutsättning för den.

Early Buddhists undisputably considered Nirvana to be the ultimate goal of their practice. However, not only was the meaning of Nirvana disputed, but so were the means (e.g., right view and no view) conducive to its achievement. The thesis proposes to examine the controversial status that scholars have accorded to faith and reason as elelments of the path. In this respect, the Buddha's attitude toward tradition, reasoning and experience is examined, along with the epistemological foundations of Pali canonical thought. Related issues such as identifying the ultimate criterion of reality advanced by Buddhism are also discussed. Moreover, since the Buddha suggested various ways leading to Nirvana, an attempt is made to discover how the paths of sila, samadhi and panna relate to each other and to the final goal.