The concept of workforce diversity has been considered from many perspectives. Based on the equality legislation, the ‘equal opportunities’ approach evolved, with the premise of moral concern (Noon and Ogbonna 2001) and equality (Cockburn 1991), where all individuals are treated the same by ensuring that ‘the rules of the game’ were fair. However, in the 1990s, a move was made to ‘managing diversity’ (Kandola and Fullerton 1994), a business case approach whereby equality was ensured by taking into account the circumstances of the individual. Although prevalent in organisational rhetoric, neither approach has fully realised its potential in terms of ensuring equality of opportunity or outcome for groups or individuals in the labour market (Miller 1996; Webb 1997; Liff 1999; Johns and Green 2009). Therefore, in this research project, other bodies of literature are used in conjunction with the equality and diversity research, to identify barriers to workforce diversity. The case study on which this research project is based, is situated at a shipyard in Barrow-In-Furness, in the North West of England. The shipyard is part of BAE Systems, a global defence, aerospace and security company, which in 2009, stated its desire to increase the diversity of its workforce. The geography and demographics of Barrow meant that this was a particularly challenging concept for the shipyard. This research was based on qualitative semi-structured interviews with four groups of employees and trade union representatives, alongside documentary and data analysis. The original contribution of this thesis has been made by considering three bodies of literature together (equality and diversity, masculine culture and occupational communities), in order to identify the key barriers to increasing the diversity of the shipyard. These barriers included the shipyard’s hegemonic masculine culture, the existence of occupational communities within the construction and engineering departments, and the impact of the local community on the diversity of the shipyard. Thus, it has been possible to identify that barriers to increasing the workforce diversity of the shipyard exist not only in the organisation, but also in Barrow’s local community.

No description available.

<p>Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier.</p><p>Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.</p>

<p>Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22).</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln. Genom detta kommer kvinnors situation inom området att belysas. Yvonne Hirdmans teori om genussystemets inverkan på detta utgör uppsatsens grund. Analysen utgår från Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1998:4 vilken skrivits av Elisabeth Sundin, samt Stefan Carléns utredning av löneskillnaderna inom samma område. Utöver detta är ytterligare information hämtad ur två av Handelns Utredningsinstituts (HUI) egna utredningar.</p><p>Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största orsaken till löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom handeln är att deras arbetsinsatser värderas olika. Kvinnors insatser värderas sämre än mäns och de får därför sämre ersättning.</p><p>Gamla stereotyper om manligt och kvinnligt lever kvar än idag. Detta orsakar en segregering av handeln där kvinnor i många fall tilldelas lågavlönat arbete och utesluts från högavlönade arbeten.</p>

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22). Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln. Genom detta kommer kvinnors situation inom området att belysas. Yvonne Hirdmans teori om genussystemets inverkan på detta utgör uppsatsens grund. Analysen utgår från Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1998:4 vilken skrivits av Elisabeth Sundin, samt Stefan Carléns utredning av löneskillnaderna inom samma område. Utöver detta är ytterligare information hämtad ur två av Handelns Utredningsinstituts (HUI) egna utredningar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största orsaken till löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom handeln är att deras arbetsinsatser värderas olika. Kvinnors insatser värderas sämre än mäns och de får därför sämre ersättning. Gamla stereotyper om manligt och kvinnligt lever kvar än idag. Detta orsakar en segregering av handeln där kvinnor i många fall tilldelas lågavlönat arbete och utesluts från högavlönade arbeten.

Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier. Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.

Thesis (Ph. D.)--Rutgers University, 2009. / "Graduate Program in Women's and Gender Studies." Includes bibliographical references (p. 293-309).

Thesis (Ph. D.)--Rutgers University, 2009. / "Graduate Program in Women's and Gender Studies." Includes bibliographical references (p. 189-204).

Thesis (M.A.)--Rutgers University, 2009. / "Graduate Program in Women's and Gender Studies." Includes bibliographical references (p. 59).

<p> The categorization and stereotyping of <i>fatherhood</i> and <i> motherhood</i> have created a rigid binary social consciousness of gender-based expectations on parenting. These expectations, stemming from hetero/cisnormativity, leave little room for deviation. This dissertation challenges these expectations by examining the experiences of transgender parents as a means to expand the discourse around motherhood, fatherhood, and family.</p><p> The principal research question for this inquiry was, What do the narratives of transgender parents tell us about our understanding of motherhood, fatherhood, and family? To answer this question, this author recruited transgender individuals who also identify as a parent. The selection criteria included self-identification as either transgender or genderqueer and active involvement in parenting one or more children. Purposive sampling was utilized to identify the 5 participants for this study. Using narrative methodology, their stories were gathered and retold, gaining insight into their lived experiences as transgender parents. </p><p> Findings indicate that transgender parents challenge hetero/cisnormativity by redefining motherhood and fatherhood, creating a more fluid and inclusive definition of parent that is grounded in unconditional love and support and devoid of gender roles and stereotypes. Further findings demonstrate that transgender parents redefine family, including in their family circles individuals that offer support, unconditional love, and trust regardless of blood relation. </p>