No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Hösten 2022 var det val och den politiska debatten som föregick valet dominerades av debatter kring kriminalitet. Syftet med denna uppsats är därför att studera vilka dominerande diskurser om kriminalitet i Sverige som finns i riksdagspartiernas kriminalpolitik så som den legitimeras i deras skriftliga valmanifest och att undersöka hur partierna skiljer sig åt i framställningen av dem. Materialet består av riksdagspartiernas valmanifest för 2022 där deras kriminalpolitik beskrivs. Med hjälp av en diskursanalytisk legitimeringsanalys identifierades fyra olika diskurser. Dessa är diskurs om integration och ’importerad’ brottslighet, diskurs om unga som brottsoffer och våldsutövare, diskurs om den laglydige svensken och diskurs om otrygghet. Resultatet visar att den huvudsakliga språkliga legitimeringen sker genom rationaliseringslegitimeringar medan det inte förekommer en enda mythopoesisk legitimering. Den diskurs som är mest framträdande är den som jag har valt att benämna som diskurs om unga som brottsoffer och våldsutövare. Genom legitimeringarna konstrueras också föreställningar om svenskhet och nationsgemensamma egenskaper. Detta går i linje med tidigare forskning om diskursiva konstruktioner av svenskhet och till viss del även i tidigare forskning om legitimering och politik.

We investigated sensitivity of non-native speakers of English to the Strong Crossover (SCO) constraint and Binding Principle C. Taking Clahsen & Felser’s (2006) Shallow Structure Hypothesis as a theoretical foundation, we tested whether non-native speakers would show a similar ability in predictively processing syntactic gaps in Strong Crossover configurations as had English native speakers in Kush et al. (2017)’s experiment, of which our study is an extension. One possibility was that non-native parsing is less detailed than native parsing and that structural parsing might not be used or not be used in a native-like manner, masking complex syntactic structures such as gaps. The other possibility was that native and non-native incremental parsing are similar to each other. In Experiment 1, an offline Acceptability Judgment Test, L2 learners demonstrated sensitivity to Strong Crossover configurations, showing that a dependency with a displaced wh-element is only considered as acceptable when no grammatical constraint prohibits binding, that is, in Non-Crossover configurations. In contrast, Crossover configurations, where binding of the pronoun by the wh-phrase is prohibited by Binding Principle C, were more often considered as unacceptable than as acceptable. In Experiment 2, an on-line Self-paced Reading Task, our results were largely consistent with Kush et al. (2017)’s results for native speakers. Our findings indicate that L2 antecedent retrieval in incremental parsing, similarly to native incremental parsing, ignores unlicensed distractors. Our findings suggest that L2 parsing, at least when processing Strong Crossover configurations, is similar to native incremental parsing.

Debido al hecho de que el sueco no tiene aspecto gramaticalizado, una de las cosas que le resulta difícil a un alumno suecohablante es la adquisición de la distinción aspectual entre el pretérito indefinido e imperfecto. El propósito de este estudio ha sido analizar la enseñanza de los tiempos del pasado de español en dos manuales de español como lengua extranjera (ELE) utilizados en el bachillerato sueco para ver: cuándo se introducen los tiempos del pasado, cómo se explican y el aktionsart de los verbos que se usa con cada tiempo del pasado. Los resultados muestran que ambos manuales introducen el pretérito indefinido primero y el pretérito imperfecto más tarde. Cuando se trata de las explicaciones de los tiempos pasados, el pretérito indefinido se explica generalmente a través de la telicidad de los verbos (el inicio y fin temporal) mientras que el pretérito imperfecto se explica a través de su función narrativa de describir el fondo y ambiente. Ambos manuales hacen comparaciones entre el pretérito indefinido y el tiempo pasado de sueco, preteritum, aunque el preteritum es tanto perfectivo como imperfectivo. Además, uno de los manuales hace una comparación entre el pretérito imperfecto y el imperfecto sueco, es decir, un tiempo del pasado que no existe (Bolander, 2005). Cuando se trata del aktionsart de los verbos se puede ver que el pretérito imperfecto se usa principalmente con estados y actividades, mientras que no se puede identificar una tendencia clara con el pretérito indefinido.

denna kontrastiva studie undersöks språkliga svårigheter som förekommer hos svenska andraspråksinlärare som har bosniska som modersmål. Syftet med denna studie är att få en tydlig inblick i vilka moment som bosniska modersmålstalare upplever som svåra i svenskan och vad den underliggande orsaken till detta är. I denna studie har åtta personer deltagit. Tre deltagare är män och övriga fem är kvinnor. Deltagarnas åldersspann är mellan 42-64år. De har alla flyttat till Sverige på 90-talet. I undersökningen har deltagarna fått framställa en egenskriven text på svenska samt översatt en text från bosniska till svenska. De har inte fått använda sig av språkliga hjälpmedel under skrivningsprocessen. Utifrån resultatet framgick det att deltagarna främst hade problem medtillämpning av syntaktiska fenomen som skiljer sig från bosniskan eller inte kan relateras till bosnisk grammatik överhuvudtaget. Detta resulterade i att deltagarna tenderade att göra felaktiga språkliga överföringar från deras modersmål (L1), även kallat negativ transfer/interferens. De övriga felen som uppstod och inte var relaterade till negativ transfer/interferens kan bero på att språkinlärning är väldigt komplext och att deltagaren inte lärt sig bemästra vissa syntaktiska strukturer helt och hållet.

Laavenjassen ulmie lea generiske hammoedimmieh jïh nullesubjekth åarjelsaemien gïelesne goerehtidh. Laavenjasse edtja vuesiehtidh guktie generiske, arbitrære jïh spesifihke jiehtegh åarjelsaemien gïelesne hammoedidh, jïh aaj vaestiedidh mejtie åarjelsaemien byöroe såemiesmearan- jallh stinkes nullesubjektegïeline vuajnalgidh dan gaavhtan gïele dovne generiske nulle subjektem gåalmede persovnesne jïh vuesiehtimmes nulle subjektem gåalmede persovnesne baajede. Dah leah sjïerevæhtah mah eah maehtieh dennie seamma gïelesne gååvnesidh dan reerije teorijen mietie. Laavenjasse vuesehte generiske jiehtegh Ø3SG:ine hammode, arbitrære jiehtegh Ø3PL:ine, jïh spesifihke jiehtegh Ø1SG:ine jallh Ø1PL:ine hammode. Dïhte mij sjïere generiske hammoedimmiejgujmie dah maehtieh tjeakoes modaale viehkieverbem utnedh, naakede mij ij gåaredh raajesinie vuesiehtimmes subjektine. Laavenjasse aaj vuesehte dah göökte sjïerevæhtah mah jarngesne daennie laavenjassesne, gidtjh generiske Ø3SG jïh vuesiehtimmes Ø3, maehtieh dennie seamma gïelesne gååvnesidh. Jalhts aarebi dotkeme daejriehtamme åarjelsaemien byöroe stinkes nullesubjektegïeline vuajnalgidh, dle daate laavenjasse vuesehte byöroe såemiesmearan nullesubjektegïeline vuajnalgidh. Laavenjasse vuesehte teorije Nullesubjekteparameeteren bïjre ij leah ållesth, jïh manne aaj haestiemidie mah vååjnesasse båetieh digkedem jïh muvhth salkehtimmieh buaktam.

No description available.