Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.

Much research has been done in the area of code-switching; that is, changing from one language to another in the middle of the same utterance, especially in bilingual communities. Yet, there seems to be little research done on code-switching between English and Swedish among Swedish young adults. In this study, the speech of four different young beauty vloggers will be investigated with regard to their use of code-switching between English and Swedish. All four have Swedish as their first language. The results show that the amount and the types of code-switching differ between the four vloggers in the study.  The results also show that code-switching occurs relatively frequently, and that it is especially common to use English words and expressions with Swedish morphology. This is also supported by previous studies. Furthermore, two areas were found to be especially prone to code-switching: commerce (i.e. the make-up industry with imported brands and names), and youth culture; i.e. the vloggers seem to want to code-switch to be trendy and to communicate something about their identity.

This study explores a category of expressions akin to not yet, already, still and no longer, called PhasalPolarity (PhP) expressions and builds on the work of Löfgren (2018). PhP expressions encode the domainsof phasal values, polarity and speaker expectations and have previously been described in Europeanlanguages (van der Auwera: 1998) and in a small, genealogically diverse sample (van Baar: 1997).Using reference grammars as the primary source of information the aim of this study is to describe PhPexpressions in Bantu languages. The results confirm the findings in Löfgren (2018), the distribution andbehaviour of PhP expression in Bantu differs from both European languages and the genetically diversesample of van Baar. The markers are found to be morphologically diverse and the verbal morphotax indicatesthat the markers are, or are in the process of, being incorporated into the tense-aspect systemsof their respective language. Furthermore, the cross-linguistic frequency of PhP expressions seem tohave areal or genealogical tendencies.

Denna uppsats handlar om den traditionella dialekten pitemål som talas i och omkring Piteå, Norrbotten. De svenska dialekterna utjämnas allt mer och i denna uppsats undersöks hur man gör för att bevara en utdöende traditionell dialekt. Syftet med undersökningen är att undersöka attityden till den egna dialekten samt hur bevarandet av pitemålet ser ut idag. Hur arbetar man och vilka arbetar för att bevara och främja dialekten? Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer, två individuella och en gruppintervju. Materialet består av intervjusvaren från sex informanter. Studien visar att informanterna har en positiv attityd till pitemålet. Dialekten ses som något kul och intressant men även som en stolthet och ett kulturarv som skapar samhörighet i bygden. Både genom att bruka dialekten själv och genom att främja användandet av den hos andra försöker man bevara målet. Slutsatsen är att en stolthet tycks genomsyra attityden till pitemålet. Dialekten är något som skapar samhörighet och något som man kan marknadsföra sig själv med.

No decorrer da história da humanidade, acompanha-se o nascimento de novos (e velhos) discursos sobre a loucura. Porém, foi na era moderna que o campo da saúde testemunhou o desenvolvimento de um discurso que se tornaria hegemônico, o qual via a loucura como doença mental. Para isso, desenvolveu-se instituições e instrumentos especializados de tratamento. Com o surgimento do movimento de reforma psiquiátrica, nos últimos 20 anos, procurou-se reorientar o saber e o fazer com relação à loucura, buscando romper com a visão altamente hospitalocêntrica do cuidado e direcionando a assistência para o contexto da comunidade. Por ser um movimento que porta, no seu interior, contradições inerentes ao seu caráter dialético, a mesma reforma que cria possibilidades de transformação do saber e da prática em saúde mental, corre o risco de cair na inércia, que mantém relações estreitas com modelos tradicionais antagônicos a ela. Nesse sentido, este estudo pretende analisar os discursos sobre a prática de trabalhadores de saúde mental no contexto social da reforma psiquiátrica. Trata-se de uma pesquisa de abordagem qualitativa, na qual foram aplicadas entrevistas semi-estruturadas a 17 de 25 trabalhadores de saúde mental de um serviço substitutivo da cidade de Joinville/SC. O referencial teórico-filosófico deste estudo foi a análise crítica de discurso. A análise do corpus foi realizada com o desenvolvimento de um dispositivo chamado de diagrama axiológico-discursivo. Optou-se por analisar o corpus a partir de quatro eixos temáticos, a saber: representações sobre os usuários, as famílias, a prática dos trabalhadores e o serviço. Para cada uma delas, chegou-se aos seguintes discursos prototípicos, com suas respectivas combinações axiológicas: benevolência (não-negativo), distanciamento (negativo), incerteza (não-positivo) e inovação (positivo). A análise foi realizada através da interpretação das principais estruturas linguísticas que representassem cada discurso prototípico e cada dimensão axiológica identificada, orientada a partir das premissas do referencial teórico-filosófico escolhido. Espera-se que este estudo possa contribuir para o avanço das pesquisas de abordagem qualitativa na área da saúde e para refletir sobre o processo de consolidação da reforma psiquiátrica no contexto brasileiro. / In the history of humankind, several new (and old) discourses about madness have arisen. However, it was in modern age that the field of health witnessed the development of a discourse that would become hegemonic, which realized madness as a mental disorder. With this purpose, several specialized treatment institutions and tools were developed. With the emergence of the psychiatric reform movement, over the last 20 years, an effort has been made to give a new direction to knowledge and actions relating to madness, with the aim to break with the highly hospital-centered view of health care and targeting care services toward the context of community. Since it is a movement that holds contradictions inherent to its dialectic character, the reform that offers possibilities of changing mental health knowledge and practice is also at the risk of falling within the inertia that maintains close relations with antagonist traditional models. In this sense, the aim of this study is to analyze the discourses about mental health workers within the social context of the psychiatric reform. This is a qualitative study, which used semi-structured interviews with 17 of a total 25 mental health workers from a substitutive service in the city of Joinville, in the state of Santa Catarina. The theoretical-philosophical framework of this study was critical-discourse analysis. The corpus analysis was performed by developing a device called axiological-discourse diagram. The corpus was analyzed based on four theoretical axes, which were: representations about the users, the families, the workers practice and the service. For each of them, the following prototypic discourses were achieved, with their respective axiological combinations: benevolence (non-negative), withdrawal (negative) uncertainty (non-positive), and innovation (positive). The analysis was performed through the interpretation of the main linguistic structures that represented each prototypic discourse and each identified axiological dimension, guided based on the premises of the chosen theoretical-philosophical framework. It is expected that this study will contribute with the advancement of qualitative approach studies in the health area and with reflections about the process to consolidate the psychiatric reform in the Brazilian context.

Denna studie undersöker förekomsten av läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet i tre läromedelstexter för ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att under­söka läromedels­texternas läsbarhet utifrån ett andraspråksperspektiv då röst och kausalitet är faktorer som främjar andraspråkselevers läsförståelse. Undersökning genomförs i en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys för att både räkna företeelser och analysera hur dessa används. Denna undersökning visar att det inte är andelen företeelser för röst och kausalitet som avgör texternas läsbarhet utan snarare hur författarna valt att använda dessa. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningens resultat är att alla tre läromedlen visar att det finns företeelser för röst och kausalitet. Däremot kan dessa användas på ett mer produktivt sätt för att ge större effekt på läsbarheten.

Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.

This paper investigates the possible effect of age on quotative variation in spoken British English with focus on the innovative quotative constructions be like and go and the standard construction say. The study is corpus-based and uses the Spoken British National Corpus 2014 as its material. Using the search tools provided in the corpus, datasets were restricted to include material from female speakers only and for each age-bracket in isolation. The results of the study were analysed in apparent time and through real time comparisons with previous studies. Similarly to previous studies, it was found that be like constructions are still favoured by young speakers, but the results also indicate that be like is used at higher frequencies among middle-aged speakers than previous studies have demonstrated. This indicates that be like is indeed an example of language change and not just an age-graded feature. The second innovative quotative investigated was go. The frequency distribution demonstrated by go was very different to that of be like. The results indicate that the ratio of go in comparison to be like (and say) have decreased drastically in the past twenty years when the results of the present study were compared to previous studies. This may indicate that the presence of two or more quotative variants within a speaker community may lead to the reduction in use of one of these variants due to "linguistic competition". The results of this study strengthen previous arguments that the presence of be like may lead to a decrease in the use of quotative go. The standard form say is still the most common variant for most age-brackets, apart from adolescent and young-adult speakers. However, in comparison to earlier studies the ratios of say have decreased for middle-aged speakers and younger. This may be due to an increased choice of quotative variants which are available to the speaker.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju.   Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk. Läraren arbetar aktivt med att integrera elevernas förstaspråk i undervisningen och hennes arbete har spridit sig till andra lärare men hon saknar mer samarbete med modersmålslärarna. Alla elever använder flera språk under en dag och har utvecklat sina språkkunskaper under läsåret. Föräldrarna till eleverna är mer insatta i sina barns skolarbete nu, detta tack vare hennes fokus på flerspråkighet. En svårighet är att alla språk inte har minst två talare i klassen vilket gör att alla elever inte kan använda sitt förstaspråk för att skapa ”sense-making”.

No description available.