This paper examines 37 Swedish EFL students’ usage and knowledge of the English prepositions to, in, at, of and for by the use of a fill-in-the-gaps questionnaire. The students studied the course English 5 at a Swedish high school. Two teachers were also interviewed regarding their attitudes and views on teaching and learning English prepositions. Prepositions are deemed as a particular difficult word class to master when learning a new language and despite Swedish and English being closely related languages, English prepositions pose difficulties for Swedish learners of English as well.  This paper found that among the 37 students who participated, the preposition for correlated to most errors and the preposition to correlated to the least errors. This is in contrast to a previous finding which suggested that to correlated to the most errors. Moreover, the teachers interviewed in this paper did not view prepositions as a central issue of English language learning. According to the teachers, vocabulary and when to use formal or informal language were more central issues.

This study explores the use of phonological features in text-to-speech (TTS) synthesis by simulating hypernasal resonance. By training neural TTS with phonological features instead of moretraditional input methods, one is capable of producing speech sounds unseen in the training data,letting us manipulate the voice in the current task: to produce disordered speech. The resultsof an acoustic analysis indicate successful manipulation of hypernasal resonance, although aperceptual evaluation showed lacking authenticity, particularly due to contextual aspects. Despite limitations, the approach of using synthetic speech with simulated hypernasal resonanceshows potential in the use of perceptual training for speech-language pathology (SLP) students,provided that relevant improvements are implemented. / Denna uppsats utforskar användningen av fonologiska särdrag i talsyntes genom att simulera hypernasal klang. Genom att träna neural Text-to-Speech (TTS) med fonologiska särdrag iställetför mer traditionella metoder, ges möjligheten att producera språkljud som inte finns i träningsdatan vilket låter oss att manipulera rösten i uppgiften att producera avvikande tal. Resultatenfrån en akustisk analys indikerar framgångsrik manipulation av hypernasal klang, fast ett perceptionstest visar på bristande trovärdighet, särskilt på grund av kontextuella aspekter. Trotsbegränsningar visar användandet av syntetiskt tal med simulerad hypernasal klang potential somperceptuell träningsdata för logopedstudenter om relevanta förbättringar görs.

Estlandssvenska är den svenska varietet som historiskt talades av den svenskspråkiga befolkningen längs med den estländska kusten. De estlandssvenska dialekterna är förhållandevis konservativa och har i regel bevarat många fonologiska drag från fornspråket, men de har även på flera sätt utvecklat nya språkdrag som saknas i andra svenska dialekter. Detta har lett till att estlandssvenskan uppvisar flera unika drag. Huvudsakligen rör det sig om dess konsonanter som på många sätt har förändrats eller till och med försvunnit i förhållande till fornspråket, men även vokalerna i de estlandssvenska varieteterna har förändrats eller bortfallit på en del sätt.   I denna uppsats har ett antal olika utvecklingar undersökts i en specifik estlandssvensk varietet, nuckömålet. Former som i nuckömålet uppvisar dessa ljudförändringar har sedan jämförts med motsvarande former i andra varieteter av svenska: rikssvenska, närpesmålet och fårömålet. Detta har genomförts genom analyser och jämförelser av ord i nuckömålet och de övriga nämnda varieteterna som har samlats in från tidigare publicerat lexikografiskt material. Utöver detta har även kognatdensitet mellan varieteterna och fornsvenskan respektive varandra beräknats. Mina fynd tyder på att det nära släktskapsförhållandet mellan de estlandssvenska och finlandssvenska dialekterna kanske inte är lika starkt som tidigare antagits.

No description available.

This study investigates the evolution of the word slay on Twitter from 2006 to 2024, comparing its usage to the Corpus of Contemporary American English (COCA) and previous studies of online language change. The research identifies new meanings that have emerged during this period, such as ‘to excel’ and ‘to look good,’ evolving from the traditional meaning of ‘to kill.’ The study examines the factors that may drive language change on social media and the mechanisms by which it occurs. Additionally, it incorporates previous research on online language to provide a comprehensive understanding. The study demonstrates how online platforms can serve as catalysts for semantic change. The findings reveal a decline in the word’s traditional negative connotation and an increase in its positive connotation. This research aims to generate new hypotheses about the factors influencing semantic change on social media and to identify language trends that offer new insights, as well as other words that may have initiated or undergone a similar process.

Att uppnå en lyckad textbindning i sin text är en del av den anpassning som gymnasieelever förväntas klara av i sina utredande texter i den avslutande gymnasiekursen svenska 3. Syftet med uppsatsen är att belysa textbindningen i elevtexter från det nationella provet och relatera denna till betygsbedömningen. Den typen av textbindning som analyseras är satskonnektionen, vilken har analyserats dels genom att kategorisera och räkna identifierade konnektiver efter konnektivtyp och konnektivgrupp, dels genom att studera användandet av dessa i texterna med hjälp av fyra analysfrågor. Resultatet visar att elever från alla betygsgrupper hanterar och varierar konnektivbindningen på ett fungerande sätt. Skillnaderna mellan texter som fått högre respektive lägre betyg går i första hand att finna i hur skribenterna använt konnektiverna i texten, inte i vilka ord de valt. Detta visar sig inte minst i texternas självständighet i förhållande till refererade texter.

No description available.

No description available.

No description available.

The present study aims to examine teacher questions in an English as a foreign language (EFL) classroom with a conversation analytic (CA) approach. Specifically, the study focuses on the sequential position of the teacher questions, and on their function in the management of classroom activities. Two activities in an intermediate leveled English classroom in Cambodia with students aged 20-24 were recorded and subsequently transcribed according to CA conventions. Thereafter, the teacher questions were identified and categorized. The findings showed that there were five categories of questions used by the teacher; that is, understanding checks, activity managing questions, repair regarding understanding and repair regarding accomplishment of task and lastly topic elaboration questions. Each category of question was used in a specific time in order to manage classroom activities, however, the findings also reveal that questions can interfere with the pedagogical focus when they appear out of context and can limit students’ participation in class.