Thesis (M. Ed.(Opvoedkundige sielkunde))-University of Pretoria, 2006. / Includes bibliographical references. Available on the Internet via the World Wide Web.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1998. / Vita. Includes bibliographical references (p. [167]-174).

Thesis (M.A.)--University of Texas at El Paso, 2009. / Title from title screen. Vita. CD-ROM. Includes bibliographical references. Also available online.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1972. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (M.Sc.)--Memorial University of Newfoundland, 2004. / Bibliography: leaves 52-57.

Gathering evidence from young and vulnerable witnesses requires special care, and subjecting them to the traditional adversarial form of examination and cross-examination – often characterized by overly leading, complex, and confusing questioning – has come under increased scrutiny. The present program of research was designed to investigate: 1) four features of lawyers’ questioning techniques (question type [Chapter 1], linguistic complexity [Chapter 2], question repetition [Chapter 3], and question content [Chapter 4]), 2) how these parameters affected children’s responses (including an in-depth analysis of children’s propensity to express uncertainty [Chapter 5]), and 3) whether the children’s ages affected the ways they were questioned or how they responded. The sample of court transcripts was drawn from 36 trials involving 56 children aged 5 to 17 years old who testified about alleged sexual abuse in Scotland between 2009 and 2014. Analyses showed that a large proportion of the questions posed to children by lawyers were suggestive questions that implied expected responses or introduced undisclosed information. Questions were overly complex linguistically, heavily repetitious, and focused to a large extent on peripheral elements of the allegations. In response, children acquiesced to suggestions most of the time and expressed uncertainty less than might be expected, given the nature of the questioning. Overall, both prosecutors and defense lawyers were insensitive to the capacities of children of different ages. The way children are questioned in court can have negative influences on the quality of the evidence obtained, regardless of the lawyers’ roles or the children’s ages. It is suggested that, in order for trials to be fair, evidence needs to be elicited in accordance with research-informed best-practice guidelines. More advanced training, the use of intermediaries, and the Barnahus model are discussed as potential ways to support the implementation of best-practice questioning strategies.

Uppsatsen är en läromedelsanalys av två utvalda läroböcker från läromedlet ABC-klubben. Läromedlet är framtaget för årskurs f-3 i svenska och innehåller både läseböcker och tillhörande arbetsböcker. Materialet för analysen är en läsebok och tillhörande arbetsbok för årskurs 2. Uppsatsens syfte är att undersöka hur de fem läsförståelsestrategierna Reportern, Konstnären, Cowboyen, Spågumman och Detektiven från En läsande klass framställs i det valda läromedlet. Det är av intresse att undersöka detta område då läromedel används flitigt i skolans undervisning och eftersom läsförståelse har en betydande roll i dagens samhälle. De centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: läsning, läsningens dimensioner, läromedel och läroplanens syn på läsförståelse. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är studier om Questioning the Author, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction som En läsande klass utgår ifrån. Metoden för analysen är en kvalitativ textanalys där tillvägagångssättet bygger på att färgkoda läseboken och arbetsboken för att synliggöra de olika strategierna. Resultatet av analysen visar att eleverna får möta och arbeta med alla fem läsförståelsestrategier från En läsande klass. Strategierna framställs dock på olika sätt och ges olika stort utrymme i läromedlet. En del strategier framkommer mer i arbetsboken medan andra strategier syns tydligare i läseboken. Strategin Reportern ges mest utrymme i läromedlet och den syns dessutom i både läseboken och arbetsboken. Eftersom alla fem strategier inte framställs lika tydligt i läromedlet har läraren en viktig roll att synliggöra strategierna för att ge eleverna möjlighet att arbeta med dessa.

This study/essay is engaged in display of men and women in advertisement, common stereotypes, symbolism, genders. Slightly describing essential theory and knowledge of this problem in the first chapter. The aim of this dissertation is analysis and evaluation of results acquired by electronic interviews on the topic of displaying men and women in advertisement and also summarized content analysis of tv commercials in light of picturing/portraying men and women in advertisement.

In this article, we review the literature on literal and interpretive questioning. We then apply and adapt Trosky's questioning categories and provide the reader with several practical strategies.

No description available.