The prophet Zechariah was active during 520-518 BC, after the exile in Babylon and before the Second Temple was built. The Prophet's book carries clear eschatological features and conveys a message about the restoration of Jerusalem. A specific feature of Zechariah 3 is the presence of the angel of the Lord and Satan standing on his right side. During this time the Israelites had knowledge of Babylonian culture and religion, where the battle myth occurs and a dualistic view of God. Where the good and the evil are in conflict with each other. I therefore wonder if this awareness may have characterized Zechariah's night vision in chapter 3. In this essay, I will examine Chapter 3, where the reader meets the high priest Joshua, the angel of the Lord, and the Prosecutor. With the hope of being able to contribute to a deeper understanding of Zechariah 3's purpose and message.

Karin Rehnqvist (f. 1957) är idag en av Sveriges främsta kompositörer och hon är välkänd även internationellt. År 2000 skrev Rehnqvist stycket Till Ängeln med de brinnande händerna till den amerikanska oboisten Cynthia Green Libby. I detta examensarbete analyseras innehållet i stycket med instudering och kringarbete. Syftet med studien var att få en inblick i nutida musik och få en djupare förståelse av stycket. Dessutom att utvecklas som solist framför en ensemble. Resultatet var först och främst en fantastisk konsert men också ett sätt att analysera verk för djupare förståelse som jag kommer kunna använda i mitt framtida musicerande. Här finns en djupdykning i Karin Rehnqvist stycke Till Ängeln med de brinnande händerna som förhoppningsvis får såväl musiker som publik att upptäcka stycket. Det kan vara till stöd som källa för bakgrundsbeskrivning av verket, musikanalys samt även spelteknisk hjälp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på författarroll, skrivande och genus i Virginia Woolfs ”Professions for Women” och Karolina Ramqvists Det är natten. Författaren och den som skriver utifrån följande frågeställningar: Vilka hinder för författarskap gestaltas? Vilka er­farenhet­er av kvinnligt författarskap förmedlas? Vilka likheter och skillnader finns i Woolfs och Ramqvists perspektiv? Teorin hämtas från genusvetenskapliga perspektiv, hos främst Simone de Beauvoir och Yvonne Hirdman, samt litteratursociologiska perspektiv från Johan Svedjedal. Undersökningen utförs genom komparativ metod samt närläsning och knyter an till bland andra Anne E. Fernalds och Sue Roes forskning om Woolfs ”Professions for Women”, samt bidrar till ny forskning om Karolina Ramqvists författarskap som är relativt outforskat inom litteraturvetenskap. Virginia Woolf anser att författaryrket utgör ett friare alternativ för kvinnor än andra yrken, och ser sin väg till detta arbete som enkel. Hon uttrycker också att hennes val att skriva inte inneburit några problem för omgivningen och att hon inte hindrats av ekonomiska omständighet­er. Ramqvist berättar att hon inte trodde att hon det var möjligt för henne att bli författare i egenskap av kvinna och att skrivandet utgör ett problem för hennes relationer. Hade hon haft högre ekonomisk status menar Ramqvist att hon inte nödvändigtvis hade arbetat som författare. Hon kommenterar Woolfs ”Professions for Women” och menar att Virginia Woolf kunde bli författare just för att hon hade ekonomiskt kapital. Woolf lyfter inre omständigheter och genusrelaterade attityder som centrala problem­ för kvinnliga författare medan Ramqvist redogör för yttre omständigheter, som främst är samman- kopplade med omgivningens och offentlighetens förväntningar och krav. Woolf kan sägas göra större anspråk på att hennes erfarenheter ska anses vara en kollektiv erfaren­het hos kvinnliga författare, medan Ramqvist främst diskuterar utifrån ett eget perspektiv. Ramqvist uttrycker exempelvis också en distans mellan sin egen uppfattning om moderskapets påverkan på för­fattarskap jämfört med sina kvinnliga författarkollegor. Woolf diskuterar inte moderskap i sin text men tar sin utgångspunkt i ”ängeln i huset”, som ska förstås som ett ideal och en attityd där kvinnan är insmickrande och uppoffrande mot sin om­givning, samt framstående inom hem och familjeliv. Ramqvist kommenterar Woolfs begrepp och anser det vara Woolfs egen upp­fattning om kvinnoideal. Hon diskuterar inte sina egna omständigheter utifrån ”ängeln i huset”, men det är möjligt att tolka exempelvis hennes yttrande om att göra sig otillgänglig för mäns behov som en del av vad Woolf kallar att döda ängeln i huset: enligt Woolf alla kvinnliga författares uppgift.