Fotokatalys är en reaktion som kan användas vid rening av avloppsvatten vilket är viktigt då avloppsvatten är en källa till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillräckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strålning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjälp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet är att med hjälp av tre appliceringsmetoder fästa titandioxid på en termoplastisk textil. Härigenom skapas en vattenrenande textil. Syftet är också att öka den effektiva ytan jämfört med tidigare exempel i litteraturen för att på sätt få högre effektivitet. Ett tema för projektet är alltså att skapa en lämplig textil konstruktion för textil fotokatalys i ett modellsystem. Under den här kandidatuppsatsen, som har genomförts på Textilhögskolan i Borås, har ålgräsängar använts som inspirationskälla under skapandet av en textil konstruktion. Ålgräs (Zostera Marina) växer på havsbottnar och utgörs av långa vajande stjälkar. Ålgräs är enhjärtbladiga växter och som sådana klorofyllbärande. De kan sålunda fånga solljus. Ålgräs växer i ängar och vid framtagning av konceptet till den tänka strukturen mimikera strukturen hos dessa ålgräsängar. Härigenom uppnås en större effektiv yta och en struktur som syftar till att bättre ta om hand det infallande solljuset än tidigare konstruktioner. Tuftning som sällan används för tekniska textilier kommer brukas för denna biometriska struktur. Tre appliceringsmetoder för titandioxid har studerats vidhäftning med hjälp av TPU film, användning av UV-härdande akrylat och insmältning. Insmältning undersökte huruvida det gick att smälta fast titandioxid i pulverform direkt på garnet. Materialva- let i detta modellsystem var polypropen, valet av polypropen grundar sig i att det är en termoplast och som sådan är smältbar och flyter i vatten, likt ålgräs. Dessutom är den hydrofob, billig och frigör inga hälsoskadliga ämnen vid användning. Det konstruera- des en produktionslinje för att producera metervara av titandioxidbelagt polypropen garn genom insmältning. Detta var ett försök till att effektivisera och ta fram nytän- kande appliceringsmetoder. Resultatet blev en produktionslinje som kunde producera metervara av titandioxidbelagt garn genom insmältning. Fotokatalytisk aktivitet indikerades med hjälp av metylenblå. Av testresultaten kunde det konstateras att när titandioxid applicerats på garn med hjälp av en TPU film erhölls bäst fotokatalytiska egenskaper. Beläggning med hjälp av UV-härdande akrylat funge- rar också men det befanns vara något sämre. En bakterieanalys genomfördes för att ytterligare säkerhetsställa effekten av appliceringsmetoderna. Under testet användes vatten från Viskan för att resultatet skulle återspegla en verklighetsnära situation. Re- sultaten visade även här att TPU filmen var den bästa appliceringsmetoden. Bakterie- halten i vatten behandlat med fotokatalytisk TPU applicerad titandioxid kunde dras ner till tusenfalt drickbara nivåer. Analyser av SEM-bilder gav en ökad förståelse för varför de olika beläggningsmetoderna fungerade så som de gjorde. Då både den foto- katalytiska analysen och bakterieanalysen indikerade på att en reaktion mellan titandi- oxiden och UV-ljuset uppstått med önskad effekt.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras. Eftersom tröskelområdet i Nordre älvs mynning är mycket grunt behöver i så fall muddring utföras. Det är ett fysiskt ingrepp där bottensediment tas bort för att skapa en djupare ränna där fartyg kan passera. För ett sådant ingrepp krävs tillståndsansökan samt en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver direkta och indirekta effekter på miljö och människa. Denna rapport är en förstudie med inspiration av miljökonsekvensbeskrivning där effekter av muddring i Nordre älvs estuarium studeras. Litteraturstudien bygger på publikationer från myndigheter och organisationer, vetenskapliga artiklar samt personlig kommunikation med berörda och sakkunniga.I estuariet finns ålgräsäng som är ett viktigt habitat för födosök och som barnkammare för många arter. Lax och öring vandrar upp genom älven för att leka och ål som är rödlistad förekommer i området. Den största effekten av muddringen är direkt borttagande av vegetation och fauna. Andra effekter som kan få stor påverkan är grumling (kortsiktigt) och förändrad hydrodynamik. Ålgräsets omfattning kommer minska men det är förhoppningsvis möjligt att genom kompensationsåtgärder öka ålgräsutbredningen utanför muddringsrännan och därigenom motverka negativ nettoeffekt. Stor tyngd bör läggas på val av tidpunkt. Under sommaren då fortplantning sker är ekosystemet mest känsligt mot störningar. Men genom god planering med åtgärder för att minska påverkan samt noga val av teknik och utrustning kan negativa miljöeffekter begränsas.För att kunna utvärdera miljöeffekterna i ett större perspektiv behöver ytterligare studier göras i och kring Göteborg för att utvärdera vilka positiva och negativa effekter som uppstår av att flytta sjöfarten och andra framtida projekt. / The Nordre älv estuary is the largest of its kind in Sweden with the typical fresh and salt water mix. It contains eelgrass which is an important habitat for many organisms as feeding ground and nursery area. The estuary is protected by several different directives, laws and conventions, such as: nature reserve and Natura 2000 according to the Habitats Directive and Birds Directive issued by the EU. Because of changed conditions for marine traffic through Gothenburg it may be necessary to relocate it to the river Nordre älv in the future. That would require a dredging since the river mouth contains a shallow threshold. An environmental impact assessment (EIA) is required as part of the permit application for dredging. This essay is a literature review inspired by EIA based on publications from agencies and organizations, research, scientific articles and personal communication with experts. The major effect of dredging is directly removal of vegetation and fauna. Other effects that may have significant impact is clouding (short term) and altered hydrodynamics. Eelgrass extent will decrease but might be offset by compensational measures. Through proper planning and precautions it’s possible to reduce negative environmental impacts.

Ålgräs fungerar som ekosystemingenjörer som förser både människan och naturen med en mängd viktiga ekosystemtjänster och tillhandahåller olika ekosystemfunktioner. Ålgräsängens vegetation skapar en fysisk struktur till den annars kala, mjuka ler- eller sandbottnen och ökar den biologiska mångfalden. En annan viktig funktion som ålgräsängar skapar är habitat som fungerar som barnkammare för olika fiskarter, såsom torsk, flundror och sej. Det uppskattas att cirka 30% av de kända arealerna av ålgräsängar har försvunnit globalt och att 7% försvinner årligen. I Sverige kan liknande historiska förluster av ålgräs visas, bara i Bohuslän har 60% försvunnit sedan 1980-talet och ålgräsängarna fortsätter att minska till följd av fortsatt exploatering av kustområden. I detta projekt har vi undersökt ålgräsets förmåga till etablering samt dess tillväxt efter förflyttning och omplantering i ett nytt habitat vid Hallands kust. Plantering av ålgräs har inte tidigare gjorts i Halland och syftet med denna studie var att se om plantering var möjligt och hur stor tillväxt det sker på blad samt antal nya tillväxande vegetativa skott.Våra resultat visade att det fanns signifikanta skillnader för ålgräsets överlevnad mellan de tre olika metoder som vi utförde vid plantering. Vår metod singelskottsmetoden visade sig vara mest lyckad vid platsen, som låg på ett område med relativt hög våg- och vindexponering, vilket vi anser är typiskt för den Halländska kusten. De andra två metoderna, nätmetoden samt grillspettsmetoden, som användes inkluderade förankring av plantorna vilket resulterade i sämre överlevnad. Detta kan ha berott på att det fanns flera stressfaktorer vid platsen som vågor, vind och algpåväxt och att förankring störde ålgräsets etablering. / Eelgrass act as ecosystem engineers, providing both humans and nature with a variety of important ecosystem services and providing various ecosystem functions. The vegetation that eelgrass beds provide is a physical structure to the otherwise bare, soft clay or sand seabed and increases biodiversity. Another important function that eelgrass beds provide is that they create habitats that act as nurseries for various fish species, such as cod, flounder and pollock. It is estimated that around 30% of the known areas of eelgrass meadows have disappeared globally and that 7% is decreasing annually. In Sweden, similar historical losses of eelgrass can be seen, only in Bohuslän, 60% has disappeared since the 1980s and continues to decrease as a result of continued exploitation of coastal areas.  In this project, we have investigated the ability of eelgrass to establish as well as its growth after relocation and replanting in a new habitat on the coast of Halland. Planting of eelgrass has not previously been done in Halland, so the purpose of this study was to see if this was possible and how much growth occurs on leaves and the amount of new growing vegetative shoots. Our results showed that there were significant differences in the survival of the eelgrass between the three different methods we used when planting. Our method the single-shoot method proved to be most successful at the site, which was in an area with relatively high wave and wind exposure, which we believe is typical for the coast of Halland. The other two methods used, the netmethod and skewermethod, included anchoring the plants which resulted in poorer survival. This may have been because there were several stress factors at the site such as waves, wind and algae growth and that anchoring disturbed the establishment of the eelgrass.