Syftet med studien var att generera kunskap om hur en modell kan bidra till att hjälpa eleverutveckla förståelse för abstrakta fenomen, i detta fall uppkomsten till årstidsväxlingar. I förhållande till syftet studerades vilka möjligheter till lärande som uppstår när elever interagerar med modeller samt vad i den didaktiska relationen mellan lärare, elever och modellen som gynnar utvecklingen av kunskap för årstidsväxlingar. Studien utgår från den variationsteoretiska forskningmodellen learning study och det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien genomfördes genom en lektionsserie i en årskurs 1 innehållande 17 elever. För möjlighet att analysera relationen mellan undervisning och lärande användes ljudupptagning, deltagande observation, formativ bedömning och kompletterande anteckningar som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att modellen i sig erbjöd möjligheter till lärande men den hade även begränsningar som krävde didaktisk komplettering för att lyfta fram aspekter som annars inte varit möjliga för eleverna att urskilja.

Här i norra Sverige framträder årstiderna tydligt, vilket medför årstidsväxlingar i naturen som vi till vardags kan följa med blotta ögat. I skolans läroplan skrivs årstidsväxlingar fram som ett centralt innehåll, inom ämnet biologi för årskurserna 1 –3. Det framkommer dock inte hur läraren ska planera ämnesinnehållet och inte heller hur läraren ska strukturera undervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare tolkar, planerar och undervisar ämnesinnehållet årstidsväxlingar och om läraren använder naturen som en lärresurs. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare, som alla är lågstadielärare och undervisar i ämnet biologi för årskurserna 1 – 3. Resultatet visar likheter i lärarnas tolkningar. Trots likheterna beskriver lärarna till viss del olika ämnesinnehåll, när de redogör vad som ingår i biologiundervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Vidare visar resultatet att lärarna föredrar att undervisa om årstidsväxlingar utomhus, dock menar lärarna att de påverkas av yttre faktorer som i vissa fall avgör om läraren bedriver utomhusundervisning eller ej. Även huruvida läraren använder naturen som lärresurs eller ej varierar mellan lärarna, det som framkommer är att vissa lärare använder naturen mer än andra i sin undervisning. En central slutsats som kan göras utifrån resultatet, är att kursplanen för biologi till viss del styr läraren i sin planering om vilket ämnesinnehåll som ska behandlas. Dock är läroplanen tolkningsbar, vilket innebär att undervisning som syftar till samma centrala innehåll, kan behandla olika naturfenomen och olika djur, på olika sätt. Detta kan medföra att elever utvecklar olika kunskaper beroende på hur läraren tolkar och implementerar naturen vid undervisning av ämnet biologi.

This work addresses the education of 7–8 years old children in the way of learning science, especially the moment called ”Årstidsväxlingar i naturen” (Seasonal changes in nature) in the curriculum Lgr11 from the ”Core content” and how this subject is taught in a Swedish first grade in primary school. The investigation was aimed to try to find out which methods the teachers are using and what kind of material and technical devises they use, what kind of teaching/learning styles they advocate and how much time they spend for the different moments of teaching in the classroom as well as outdoors. This has been investigated by observation of a first grade class in a Stockholm suburb. The time spent for every moment has been measured and analyzed after notes and sound recordings have been taken. These results are presented in fig. 1–3 where every moment of the classes also is shown. Additional interviews have been conducted with three different teachers, teaching this subject to first graders. The results of these interviews are presented in tab. 1 and appear to be very different from each other. The reasons of these differences are discussed and several hypotheses are proposed.