Spelling suggestions: "subject:"lärandestilar"" "subject:"lärandestilarna""
1 |
"Jag försöker variera, men..." : en undersökning om pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilarMattisson, Jenny, Sandgren, Anna January 2008 (has links)
<p>Syftet med undersökningen är att undersöka pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilar. Det har också studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lärandestilar. I litteraturgenomgången beskrivs olika lärandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som använts för att få fram resultatet har varit kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lärandestilar men våra resultat visar inte att pedagoger medvetet lägger upp sin undervisning utifrån dessa olika lärandestilar. Resultaten visar också att de visuella och auditiva lärandestilarna verkar vara mer tillgodosedda än andra.</p>
|
2 |
"Jag försöker variera, men..." : en undersökning om pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilarMattisson, Jenny, Sandgren, Anna January 2008 (has links)
Syftet med undersökningen är att undersöka pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilar. Det har också studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lärandestilar. I litteraturgenomgången beskrivs olika lärandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som använts för att få fram resultatet har varit kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lärandestilar men våra resultat visar inte att pedagoger medvetet lägger upp sin undervisning utifrån dessa olika lärandestilar. Resultaten visar också att de visuella och auditiva lärandestilarna verkar vara mer tillgodosedda än andra.
|
3 |
Hur naturvetenskap kan undervisas i en förstaklassFlärd, Avesta January 2013 (has links)
This work addresses the education of 7–8 years old children in the way of learning science, especially the moment called ”Årstidsväxlingar i naturen” (Seasonal changes in nature) in the curriculum Lgr11 from the ”Core content” and how this subject is taught in a Swedish first grade in primary school. The investigation was aimed to try to find out which methods the teachers are using and what kind of material and technical devises they use, what kind of teaching/learning styles they advocate and how much time they spend for the different moments of teaching in the classroom as well as outdoors. This has been investigated by observation of a first grade class in a Stockholm suburb. The time spent for every moment has been measured and analyzed after notes and sound recordings have been taken. These results are presented in fig. 1–3 where every moment of the classes also is shown. Additional interviews have been conducted with three different teachers, teaching this subject to first graders. The results of these interviews are presented in tab. 1 and appear to be very different from each other. The reasons of these differences are discussed and several hypotheses are proposed.
|
4 |
Den digitala transformationen i välfärdssamhället : En kvalitativ studie om hur omsorgspersonal kan känna delaktighet i framtida organisationsförändring / The digital transformation in the welfare society : A qualitative study on how caregivers can feel involved in future organizational changeKamel Ejeel, Shahed, Fägersten, Cecilia, Paniagua Iacobi, Kajsa January 2018 (has links)
Sverige står inför stora välfärdsutmaningar när allt fler arbetsföra personer går i pension. Till följd av ojämn befolkningsutveckling kommer det inom kort finnas färre arbetare som skall ta hand om fler pensionärer. Lösningen på välfärdsutmaningen finns i digitaliseringen, där digitala verktyg skall kompensera för förlorad arbetskraft. Omsorgen är det område där behovet av kompetensförsörjning kommer visa sig först. Syftet med studien var att undersöka hur omsorgspersonal kan känna delaktighet i en lärandeprocess under en pågående organisationsförändring som fokuserar på ökad digitalisering i Hylte kommun. Metoden som tillämpades var en kvalitativ undersökningsmetod och studien antog en induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom tre fokusgrupps-intervjuer där totalt 13 undersköterskor deltog. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Den hälsopedagogiska teoretiska referensramen utgjordes av förmedlingspedagogik, sociokulturellt lärande, lärande stilar, och kompetensutveckling samt dialog -och reflektions pedagogik, KASAM och delaktighet. Resultaten visar att omsorgspersonalen kan känna delaktighet genom att bli tillfrågade kring förändringar rörande deras arbete. Resultatet visade också att omsorgspersonalen själva vill välja sätt att genomgå utbildning. Rädslor att de mjuka värdena försvinner och ersättas av digitala verktyg är ytterligare ett väsentligt resultat som studien gett. Slutsatser som dragits av studien var att omsorgspersonalen vill vara delaktiga inför, under och efter verksamhetsförändringar, men de har svårt att se sin roll i dagsläget. Personalen lär på olika sätt och vill ha alternativa sätt till kompetensutveckling, än vad som erbjuds idag. / Sweden faces major welfare challenges as more and more workable people retire. As a result of uneven population development, there will soon be fewer workers to take care of more senior citizens. The solution to the welfare challenge is in digitization, where digital tools will compensate for lost labor. Heathcare is the area where the need for skills supply will appear first. The intent of this study was to investigate how caregivers can feel part of a learning process during an ongoing organizational change focusing on increased digitalization in Hylte county. The method applied a qualitative survey method and the study adopted an inductive approach. The empirical material was collected through three focus group interviews, where a total of 13 underscores participated. The material was analyzed by a conventional content analysis and the result was the basis for the theoretical reference framework. The theoretical references for health education consisted of mediation education, socio-cultural learning, learning styles, and competence development, as well as dialogue and reflection teaching, KASAM and participation. The results show that caregivers can feel involved by being asked about changes in their workplace. The result also showed that caregivers themselves want to choose ways to undergo education. Fears that the human contact disappears and will be replaced by digital tools are another important result that the study has given. Conclusions drawn from the study are that caregivers want to be involved in, during and after changes within the workplace, but they have difficulties to see their role for the time being. The staff learn in different ways and want alternative ways of developing skills than offered today.
|
Page generated in 0.0707 seconds