Syfte – Syftet med studien är att undersöka hur en värdeflödesanalys kan användas för att effektivisera en produktfamiljs flöde inom processindustrin. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar: Hur kan ett nuvarande flöde kartläggas i processindustrin genom en värdeflödesanalys? Vilka typer av icke-värdeskapande aktiviteter och slöserier kan identifieras genom en värdeflödesanalys? Hur kan ett önskat framtida flöde utformas i processindustrin genom en värdeflödesanalys och vilka förbättringsverktyg kan användas för att uppnå det önskade flödet? Metod – För att möjliggöra ett besvarande av studiens frågeställningar har en kvalitativ studie med en induktiv ansats utförts. Studien inleddes med en förstudie för att skapa en tydligare bild av ämnet samt problemområdet. Vidare utfördes en litteraturstudie i syfte att identifiera tidigare kunskap och forskning inom det beaktade ämnesområdet. Därefter samlades empiriska data in genom en fallstudie där metoderna intervju, observation och dokumentstudie använts. Insamlade data och teori har vidare analyserats genom mönsterpassning och genererat ett resultat. Resultat – Studien påvisar att en värdeflödesanalys kan användas inom processindustrin för att effektivisera en produktfamiljs flöde. Studiens resultat påvisar att tillvägagångssättet av en värdeflödesanalys inom processindustrin skiljer sig till viss del från tillvägagångssättet inom diskret industri. Studiens värdeflödesanalys har möjliggjort identifiering av icke- värdeskapande aktiviteter samt slöserier i en produktfamiljs flöde. Genom identifiering av brister i flödet har ett önskat framtida flöde utformats där de brister som påverkar flödets effektivitet mest har minimerats. Önskat framtida flöde bidrog till att förbättringsförslag presenterades angående vilket förbättringsverktyg fallföretaget bör använda för att motverka respektive brist. Utförd värdeflödesanalys i studien påvisar att en produktfamiljs ledtid kan minskas vilket medför att leveranstid till kund kan reduceras. Implikationer – Tidigare studier påvisar att metoden värdeflödesanalys är universellt lämpad inom processindustrin, dock krävs fler studier för att stärka hur metoden bör tillämpas. Studiens resultat redogör för hur ett utförande vid implementering av en värdeflödesanalys kan tillämpas och genom ett gynnsamt resultat stärks teorin angående implementering av värdeflödesanalys inom processindustrin. Studiens utförda värdeflödesanalys kan användas som underlag av andra verksamheter vid effektivisering av ett flöde. Verksamheter inom processindustrin kan också applicera presenterade förbättringsverktyg vid identifiering av liknande icke-värdeskapande aktiviteter samt slöserier. Begränsningar – Värdeflödesanalysen har anpassats efter fallföretagets omständigheter och studiens resultat kan därmed ha påverkats, vilket begränsar studiens tillämpning till verksamheter med liknande förutsättningar. Ytterligare en begränsning är att studien enbart studerat ett fall med en analysenhet och ett bredare perspektiv hade kunnat erhållas om fler fall respektive analysenheter undersökts. / Purpose – The purpose of the study is to investigate how value stream mapping can be used to achieve a more efficient flow for a product family in the process industry. In order to achieve the purpose, three research questions have been formulated: How can a current flow be mapped in the process industry through value stream mapping? What types of non-value-added activities and waste can be identified through value stream mapping? How can a desired future flow be developed in the process industry through value stream mapping and what Lean tools can be used for improvement to achieve the desired flow? Method – To answer the research questions developed, a qualitative study with an inductive approach has been executed. Firstly, a pilot study was conducted to create a broader picture of the subject and the problem area. A literature review was then carried out with the aim of identifying previous knowledge and research within the field. Thereafter, empirical data was gathered through a case study including the methods of interviews, observations and documentary studies. Lastly, the theory and data collected for the purpose of the study have been analyzed through pattern matching and generated in the following results. Findings – The study conducted indicates that value stream mapping can be used within the process industry to achieve a more efficient flow for a product family. The research conducted shows that value stream mapping in the process industry distinguished from the discrete industry. The value stream mapping developed within the study enabled the identifying of non- value-added activities and waste in the flow of the product family. Through the identified deficiencies a desired future flow has been developed with decreased deficiencies. The desired future flow has contributed to improved suggestions of what Lean tools to be used to decrease deficiencies. The value stream mapping developed in the study shows that a product family’s lead time can be reduced which decreases the customer delivery time. Implications – Previous research shows that the method of value stream mapping is a universally phenomenon within the process industry, albeit future research is recommended to strengthen the implementation of the method. The results of the study indicate how the implementation of value stream mapping can be applied and through valuable result strengthen the theory of employing value stream mapping within the process industry. The value stream mapping analysis conducted in the study can work as an underlying foundation for other organizations when optimizing a product flow. Organizations within the process industry can apply the presented Lean tools when identifying similar non-value-added activities and waste. Limitations – The value mapping analysis has been adopted to the circumstances of the case study company. The results of the research can therefore be biased which restricts the generalizing towards companies with similar prerequisites. Another limitation with the study includes the simple case study of one unit of analysis, which could have been viewed from a broader perspective if more cases and units of analysis would have been implemented. This would have contributed to more generalized results.