SAMMANFATTNING Boendesegregationen har ökat i Västerås (SVT, 2018), vilket har lett till att det stigmatiserade Bäckby och medelklassbetonade Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp har hamnat i fokus, där de två områdena har jämförts. Dessa jämförelser har en tendens att uteslutande göras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Detta gör att fokus enbart riktas mot socioekonomiska faktorer, och därmed utelämnar andra relevanta aspekter i förhållande till boendesegregationen, som till exempel hur socialt aktiva och politiskt engagerade invånarna är i respektive bostadsområde. Denna uppsats har för avsikt att jämföra Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp utifrån ett breddat medborgarskapsperspektiv (där socioekonomiska faktorer är inkluderade) för att bedöma den sociala hållbarheten (graden av medborgarskap) i respektive område. Syftet är alltså att beskriva och undersöka kopplingen mellan social hållbarhet och medborgarskap, att undersöka nivån av medborgarskap i båda områdena samt att jämföra för att se om resultatet i denna undersökning skiljer sig från den schablonmässiga bilden. För att göra detta kommer denna undersökning att utgå ifrån en komparativ metod, där Bäckby och Öster Mälarstrand kommer att jämföras utifrån välvalda variabler som beskriver medborgarskap och social hållbarhet. Till detta kommer primära källor i form av observationer och intervjuer samt sekundära källor i form av statistiskt material att samlas in. Materialet kommer därefter att poängsättas utifrån tre grader – låg, medel och hög – för att bedöma graden av medborgarskap som i sin tur kommer att visa graden av social hållbarhet. Resultatet i denna undersökning visar skillnaderna mellan Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp är minimal. Bäckby bedöms vara socialt hållbarare med 0,1 poängs marginal. Vi kommer fram till att det finns vissa betydande skillnader i medborgarskapets utformning i de båda områdena, men att den samlade bedömningen visar att områdena i princip är lika socialt hållbara.