The career transition from junior to senior (JST) is described as the most difficult step during an athlete's career, and it is a critical step that many athletes fail to get through (Stambulova, 2009). Stambulova also highlights in her study that a team athlete's experiences of career transitions can be influenced by teammates. Hence, in this study, the focus was on individual athletes, in this case elite golfers, in order to gain a deeper understanding of how the career transition is experienced on a personal level. The purpose of the study was to explore golfers' retrospective experiences of the career transition from junior to senior. The holistic career development model (Wylleman, 2019) and the career transition model (Stambulova, 2009) were used in the study as a theoretical framework. The study was conducted through semi-structured interviews of nine elite golfers aged 19-31 (M=25.44, SD=3.74). Three women and six men participated in the study. All interviewees had successfully completed the JST, as all participants, at the time when the study was conducted, played golf on the highest tours both nationally and internationally. The interview result was analyzed by thematic analysis according to Braun et al. (2016). The analysis was divided into four categories based on the career transition model (Stambulova, 2009). The four categories were as follows; elite players' perceived demands during the transition from junior to senior, their perceived resources, barriers and finally their coping strategies. According to these categories, sub-categories and themes were then formed. The authors analyzed the results on the basis of a deductive approach, with elements of an inductive approach in the development of the results' themes. The results of the study show an increase in requirements during the career transition. It also shows which resources were contributing, and which barriers emerged. To deal with the barriers, the results show which coping strategies were used, which together with the resources contributed to a successful transition for the participants. The result has the potential to give elite juniors, but also coaches, a wider view of how increased knowledge of JST can contribute to an effective and successful transition. The results of the interviews were then discussed in accordance with the theoretical frame of reference and previously presented research. / Karriärövergången från junior till senior (JST) beskrivs som det svåraste steget i en idrottareskarriär, och ett kritiskt steg som många idrottare misslyckas att ta sig igenom (Stambulova,2009). Stambulova (2009) lyfter även fram i sin studie att en lagidrottares upplevelser kringkarriärövergångar kan påverkas av lagkamrater. Därav riktades i denna studie fokus påindividuella idrottare i form av elitgolfspelare, för att få en djupare förståelse kring hurkarriärövergången upplevs ur ett personligt perspektiv. Syftet med studien var att utforskagolfspelares retrospektiva upplevelser av karriärövergången från junior till senior.Den holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) ochkarriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009) användes i studien som teoretiskt ramverk.Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer av nio elitgolfspelare i ålder 19–31 år.Det deltog tre kvinnor och sex män (M=25,44, SD=3,74). Samtliga intervjupersoner hadegenomgått JST på ett lyckat sätt, då alla deltagarna, vid studiens utförande, spelar golf på dehögsta tourerna såväl nationellt som internationellt. Intervjuresultatet analyserades genomtematisk analys enligt Braun et al. (2016). Analysen delades upp i fyra kategorier baserade påkarriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009). De fyra kategorierna var följande;elitgolfspelares upplevda krav under övergången från junior till senior, deras upplevda resurser,barriärer och slutligen deras copingstrategier. Utifrån dessa kategorier formades sedanunderkategorier och teman. Författarna analyserade resultatet utifrån en deduktiv, med inslagav induktiv, ansats vid framtagandet av resultatets teman. Studiens resultat påvisar enkravökning under karriärövergången. Det påvisar även vilka resurser som var bidragande, ochvilka barriärer som dök upp. För att hantera barriärerna, påvisar resultatet vilka copingstrategiersom användes, som tillsammans med resurserna bidrog till en lyckad övergång för deltagarna.Resultatet har potential att ge elitjuniorer, men även tränare, en bredare uppfattning om hurökad kunskap om JST kan bidra till en effektiv och lyckad övergång. Resultatet av intervjuernadiskuterades sedan i enlighet med den teoretiska referensramen och tidigare presenteradforskning.