Uppsatsens syfte var att utreda rättsläget för hur undantagsregeln i 2 kap. 4 § JB ska tillämpas. Med detta följer en utredning av begreppet ”annan än fastighetsägaren” som är ett rekvisit i regeln. För att kunna besvara syftet behövde först några delfrågeställningar besvaras. Utredningen tar därför sin början i att undersöka vad som är att anse som fast egendom utifrån jordabalkens regler och särskilt reglerna om tillbehör till fastighet eftersom dessa föremål kan ha karaktär av lös respektive fast egendom. Följdfrågor som uppstår angående tillämpningen av 2 kap. 4 § JB är i vems intresse som tillbehörspresumtionen bryts och hur tillämpningen av regeln står sig i förhållande till förutsebarhetsprincipen. Utredningen har skett genom användning av den rättsdogmatiska metoden och material som undersökts är de olika rättskällorna: lag, förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet som uppsatsen kommer fram till är att rättsfallet NJA 2014 s. 35 klarlagt rättsläget för hur begreppet ”annan än fastighetsägaren” ska tolkas. Rättsfallet fastställer det som doktrin och tidigare rättsfall antytt att en delägare kan anses som annan än fastighetsägaren. Regeln blir därmed tillämplig på fall där en delägare tillfört föremål till en fastighet som denna äger gemensamt med andra. Undantagsregeln i 2 kap. 4 § JB kan därmed leda till att tillbehörspresumtionen bryts när en delägare tillför fastigheten föremål om så inte sker i även de övriga delägarnas intresse. Denna tillämpning av 2 kap. 4 § JB leder till att förutsebarheten för framtida utfall är begränsad då det är en intressefråga som kan te sig olika från fall till fall. Särskilt skyddsvärda intressen ligger i huvudsak hos den som tillför fastigheten föremål utan att vara fastighetens ägare men även en delägare i fastigheten som tillför egendom är skyddsvärd.

Det finns ett stort antal studier som är inriktade på sambandet mellan olika former av företagsägare och till exempel finansiella resultat eller miljöpåverkan. Merparten av dessa studier delar dock en svaghet; de saknar hänsyn till varför och hur ägarförhållanden kan ha betydelse för sådana aspekter bland andra. Det nämnda kan uttryckas som att befintliga studier saknar ett beaktande av relationen mellan ägarförhållanden och den för stunden aktuella bolags- och ekonomistyrningen; det saknas hänsyn till det eventuella samspelet mellan bolags- och ekonomistyrning i kontexten av ett visst ägarförhållande. Ett område där befintliga studier visar särskilda tendenser till att på detta sätt hantera organisationer som "svarta lådor" är Private Equity (PE). Arbetet för handen strävar efter att bidra med en utvecklad förståelse för relationen mellan bolags- och ekonomistyrning, särskilt inom en PE-kontext. En explorativ fallstudie har genomförts inriktad mot en PE-firma och ett portföljbolag i Growth-segmentet av PE. Studien bidrar med ett flertal indikationer om att PE som ägarförhållande kan influera ett företags ekonomistyrning med hjälp av mycket aktiv bolagsstyrning, och att dessa influenser kan förstärkas när det finns samfällda intressen mellan ägare och individer inom företagets organisation, liksom om det sker övervakande ansatser från ägare.