Reproductive success can be influenced by interspecific and intraspecific competition, which consequently affect the distribution of species. The Spanish slug (Arion vulgaris) is an invasive terrestrial gastropod originating from southern Europe, and it causes substantial damage to horticulture and agriculture in Sweden.The leopard slug (Limax maximus) has been documented to have negative effects on the reproductive success of other slugs. Therefore, it has been suggested that the local distribution of the Spanish slug can be regulated by interspecific competition from leopard slugs. This competitive effect was tested in a laboratory experiment using mesocosms. The experiment had three different treatments: (1) two Spanish slugs, (2) four Spanish slugs and (3) two Spanish slugs and two leopard slugs. There was a significant effect of treatment on egg mass, where higher densities of slugs resulted in lower egg mass. Furthermore, there was a positive effect of body mass on the total number of eggs, mass, and size of the eggs. However, there was no clear effect of density of slugs on the size of the eggs produced and there was no difference between intra- and interspecific competition on the reproductive success of the Spanish slug. Because the level of intra- and interspecific competition on eggs laying was similar, my study does not support the hypothesis that leopard slugs can control Spanish slug populations, but it does show that intraspecific competition likely regulate egg production. / Reproduktiv framgång kan påverkas av inter- och intraspecifik konkurrens vilket i förlängningen kan påverka lokal utbredning. Spansk skogssnigel (Arion vulgaris) är en invasiv snigel som härstammar från sydeuropa och orsakar omfattande skador på trädgårdar och jordbruk i Sverige. Pantersnigeln (Limax maximus) har visat sig ha negativ påverkan på andra sniglars äggläggning. Min studie undersöker om interspecifik konkurrens från pantersnigeln har större effekt på spansk skogssnigels äggläggning än den från intraspecifik konkurrens från artfränder. Pantersnigeln kan då verka som en begränsande faktor för den spanska skogssnigelns lokala utbredning. För att undersöka detta utfördes ett experiment där individer av de båda arterna hölls i mesokosmer i olika tätheter och kombinationer i tre olika behandlingar: (1) två spanska skogssniglar, (2) fyra spanska skogssniglar och (3) två spanska skogssniglar och två pantersniglar. Experimentet visade tydligt att täthet av sniglar hade en effekt på de lagda äggens massa, och det fanns en positiv effekt av sniglars kroppsmassa på äggens storlek, antal och massa. Däremot fanns det ingen effekt av snigeltäthet på äggens storlek. Vidare hade intraspecifik konkurrens lika stor effekt på äggläggningen hos spansk skogssnigel som interspecifik konkurrens från pantersniglar. Min studie stödjer därför inte hypotesen att leopardsniglar kan kontrollera populationer av spansk skogssnigel, men den visar däremot att intraspecifik konkurrens påverkar äggläggningen.

Krynickillus melanocephalus was first seen in Sweden 2015. It is now labeled as an invasive species and it potentially poses a threat to the ecosystem, but the slug has not yet shown to have great negative impact in gardens and agricultural fields. There is limited ecological knowledge about the species. This study aims to increase the knowledge about habitat preference of the species during oviposition. Fifty slugs were placed in experimental arenas containing four compartments, each containing a different substrate: birch leaves, gravel, potting soil and sphagnum moss. The position of the slugs were recorded daily for three consecutive days. Further, position of laid eggs were recorded at two different times. Slugs showed a preference for leaves at oviposition, and 88 % of the eggs were laid in this substrate, and the fewest eggs were laid in moss (0,6 %). The slugs were found the most in contact with the leaves. The result has expanded our knowledge about the species, which is important to develop ways to hinder and slow down its invasion. Future research about substrate preference in this species should focus on how humidity and temperature may affect the substrate preference, as well as on movement behaviour during oviposition, perhaps by means of PIT telemetry. The study provides practical advice regarding how to deal with garden waste in areas that are inhabited by the species, where, in particular birch leaf compost should not be moved around. / Den svarthuvade snigeln upptäcktes i Sverige först 2015. Nu är den klassad som eninvasiv art och blir ännu ett hot mot våra ekosystem. Den kan även utgöra ett hot motträdgårdsägare, men än så länge har snigeln inte observerats ha åstadkommit störreskada. Arten är relativt okänd och därav är litteraturen väldigt begränsad. Min studiesyftar därför till att öka den ekologiska kunskapen om arten. Preferens föräggläggningssubstrat undersöktes samt föredraget habitat underäggläggningsperioden. Femtio sniglar användes i studien och dessa placerades iexperimentarenor innehållande mindre plastkorgar med fyra olika substrat; björklöv,grus, blomjord och vitmossa. Sniglarnas position observerades vid tre tillfällen undertre dagar och i vilket substrat äggen placerats noterades vid två tillfällen. Sniglarvisade en tydlig preferens för löv som äggläggningssubstrat där proportionen lagdaägg var 0,88. Minst antal ägg fanns i mossan (0,6%). Sniglarna befann sig ocksåoftare i kontakt med lövsubstratet än de andra substraten. Resultatet har berikat vårkunskap om arten, kunskap som är viktig för att utveckla metoder för att bekämpadess spridning. Framtida viktiga studier om artens äggläggning kan inkluderabeskrivning av dess rörelsebeteende med hjälp PIT-telemetri, samt undersökningarom hur olika temperaturer och fukthalter påverkar substratpreferens. Min studie hargett insikt i praktiska implikationer om hur trädgårdsavfall bör hanteras i områdendär arten existerar, specifikt att komposter med björklöv inte bör flyttas runt.

Anopheles gambiae sensu lato mosquitoes are among the dominant malaria vectors in sub-Saharan Africa. However, not much is known about the oviposition behaviour of these species necessary for the development of malaria vector control strategies. With the aim of investigating cues associated with selected oviposition sites, artificial oviposition sites- ponds (soil mixed with water) were set-up in an open field at Mbita, Western Kenya in 2012 and 2013. Ponds were allowed to be colonized by wild An. gambiae s.l.. The numbers of Anopheles early instar larvae were counted and used as a proxy for oviposition preference. Water samples were then analysed for physicochemical, bacterial and chemical profiles. The bacterial profiles were analysed using denaturing gradient gel electrophoresis (DGGE) and the chemical profiles with gas chromatography-mass spectrometry (GC-MS). The detection of possible oviposition cues from oviposition substrates requires sensitive analytical methods. Volatiles detection was improved seven times. The detection of bacteria deoxyribonucleic acid (DNA) bands with DGGE was also improved to a minimum DNA concentration of 50 ng/µl. Results showed that ponds were colonized differently. Fresh ponds were preferred over slightly older ponds. Bacterial analysis revealed a low number of bacteria colony forming units (CFU) in preferred ponds. Some volatiles, including: 6,10-dimethyl-5,9-undecadien-2-one (geranylacetone) and 4-ethylbenzaldehyde, were associated with the oviposition preferred pond. In addition, low pH and high turbidity were associated with the ponds selected for oviposition. Finally, fungi isolated from the rhizomes of nut grass yielded a promising array of volatiles of which one is known to attract oviposition site seeking malaria mosquitoes. This finding opens the door for a cost effective and environmental friendly method of using fungi in an “attract and kill” strategy targeting malaria vectors. / Myggor i Anopheles gambiae sensu lato komplexet tillhör de myggor som är bäst på att sprida malaria parasiter i afrika söder om Sahara. Kunskapen om de här myggornas äggläggningsbeteende är begränsad. Den här kunskapen behövs för att kunna utveckla nya och förbättra tillgängliga malaria vektor kontroll metoder. Nya metoder som kan komplettera de som används idag (insecticides treated nets (ITNs) och indoor residual spraying (IRS)) behövs eftersom de metoderna har problem med resistensutveckling. Två studier utfördes på icipe fältstation i Mbita västra Kenya under 2012 och 2013 med målet att identifiera faktorer som påverkar myggornas äggläggningsbeteende. Baljor fyllda med en blandning av jord och vatten (äggläggningssubstrat) användes för att tillverka artificiella äggläggningsplatser som liknar de vattenpölar som de här myggarterna gärna lägger ägg i. Baljorna koloniserades av vilda myggor och antalet mygglarver som detekterades i baljorna jämfördes och användes som en proxy för äggläggningspreferens. Fysikaliska och kemiska parametrar mättes på jordvattenblandningarna i baljorna och prover togs för att analysera bakteriepopulationer med hjälp av denaturing gradient gel electrophoresis (DGGE) och flyktiga ämnen med hjälp av gas-kromatografi kopplat till mass-spektrometri (GC-MS). För att kunna detektera de låga halter av flyktiga ämnen och bakterier som fanns i de här proverna krävdes det känsliga metoder. Antalet flyktiga ämnen som kunde detekteras ökades sju gånger genom att tillsätta NaCl till vattenproverna innan doften insamlades och termisk desorption användes istället för lösningsmedels desorption. För att förbättra detektionsgränsen för bakterier amplifierades bakterie-DNA i två PCR reaktioner som sedan mixades och koncentrerades. Resultaten från fältstudierna med baljorna visade att de koloniserades olika av Anopheles myggorna. Baljor med nyblandat substrat innehöll dubbelt så många mygglarver som baljor med jord-vattensubstrat som åldrats under en längre tid. Lägre mängd bakterier, lägre pH och högre grumlighet var gemensamt för de baljor som myggorna föredrog. De flyktiga ämnen som detekterades i de olika baljor varierade mellan olika försök och inget ämne fanns med i alla upprepningar av ett försök. Trots det detekterades några ämnen oftare i de baljor som myggorna föredrog att lägga ägg jämfört med de med en mindre mängd mygglarver. De inkluderar geranylacetone och 4-ethylbenzaldehyde. Svampar isolerades från rotstockar av gräs som fanns i den jord som användes för att göra äggläggningssubstraten i fältstudierna. De flyktiga ämnen som avgavs från svampkulturerna analyserades. Bland annat så identifierades ett ämne som fungerar som en äggläggningsattrahent för An. gambiae s.l. myggor.Resultaten från den här avhandlingen kommer att kunna användas för att utveckla miljövänliga ”attract and kill” metoder för att kontrollera malaria myggor. / <p>QC 20160211</p>