Atmospheric concentrations of greenhouse gas emissions are now higher than ever before, with severe implications for both humans and ecosystems around the world. To mitigate climate change, large and sustained reductions of greenhouse gas emissions are required. The management of lawns entail frequent maintenance activities, such as mowing, irrigation and fertilisation, which require energy and cause greenhouse gas emissions. Lawns cover a significant part of urban areas worldwide, with functions such as air quality improvement, flood mitigation and the potential to sequester carbon and consequently reduce carbon dioxide (CO2) from the atmosphere. The existing knowledge about the environmental impact from lawn management is limited and more research is needed to determine related climate effects. The objective of the study was to evaluate energy use and carbon footprint from urban lawn systems with different intensities through a life cycle perspective. The lawns included in the study consisted of utility lawns and meadow lawns, with management under responsibility of Uppsala municipality, and the two golf courses Upsala GK and Sigtuna GK, divided into the lawn types greens, tees, fairways and roughs. The energy use and carbon footprint was determined by an inventory of the existing lawn management practices through interviews with greenkeepers at the golf courses, stakeholder at Uppsala municipality and lawn caretakers. Additional information for the inventory was received from literature and databases. Based on the inventory, calculations of the energy use and carbon footprint throughout the life cycle was made. The results showed that greens had the largest carbon footprint and energy use per hectare followed by tees, fairways, roughs, utility lawns and meadow lawns. The energy use was the highest for the golf courses, with 16.5 GJ ha-1 year-1 for Upsala GK and 13.0 GJ ha-1 year-1 for Sigtuna GK. Lower energy use was determined for the utility lawns and meadow lawns, where 3.0 and 0.5 GJ ha-1 year-1 were required for the lawn management, respectively. The carbon footprint of the golf courses was 1.33 Mg CO2- equivalents (CO2e) ha-1year-1 for Upsala GK and 0.94 Mg CO2e ha-1 year-1 for Sigtuna GK, which was larger compared to the utility lawns of 0.2 Mg CO2e ha-1 year-1 and meadow lawns of 0.03 Mg CO2e ha-1 year-1. Mowing, irrigation and manufacturing of fertiliser were the management activities consuming most energy. The activities with largest carbon footprint were mowing, manufacturing of fertiliser and soil emissions from application of fertilisers. This study was a part of a multidisciplinary research programme, where the results will be used to determine the net emission balance when the carbon sequestration potential of the lawns has been concluded. Suggested improvements at the golf courses were to reduce the applied amounts of nitrogen fertiliser and improve the documentation of used resources. Increasing the usage of hybrid and electrical mowers was recommended for both the municipality as well as the golf courses to reduce the energy use and the carbon footprint. / Halterna av växthusgaser i atmosfären är högre än någonsin, vilket medför stora konsekvenser för både människor och ekosystem runt om i världen. För att motverka klimatförändringar måste åtgärder för att minska växthusgaserna i atmosfären genomföras. Gräsytor kräver kontinuerlig skötsel, såsom klippning, bevattning och gödsling, vilket är energikrävande och ger upphov till utsläpp av växthusgaser. En stor del av världens städer består av gräsytor som bidrar med positiva effekter till samhället genom att bland annat förbättra luftkvaliteten, dämpa översvämningar och lagra in kol i marken och på så sätt reducera atmosfärens koldioxidhalt. Den nuvarande kunskapen om miljöpåverkan från gräsyteskötsel är bristfällig och fler studier behövs för att bestämma ytornas klimatpåverkan. Syftet med studien var att bestämma energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv för gräsytor med varierande skötselintensitet. De valda ytorna var bruksgräsmattor och slåttermarker som sköts av Uppsala kommun samt de två golfklubbarna Upsala GK och Sigtuna GK, vars ytor delades upp i green, tee, fairway och ruff. Energianvändningen och klimatavtrycket bestämdes genom en inventering av nuvarande skötselåtgärder. Detta gjordes genom intervjuer med greenkeepers på golfklubbarna, ansvariga på Uppsala kommun samt ansvariga för gräsyteskötsel på entreprenadföretag upphandlade av kommunen. Dessutom inhämtades information från litteraturen och databaser. Baserat på inventeringen utfördes beräkningar på energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Resultatet visade att greener hade den högsta energianvändningen och det största klimatavtrycket, som i fallande storleksordning följdes av tee, fairway, ruff, bruksgräsmattor och slåttermarker. Greenerna bidrog med 20 % av golfbanornas totala klimatavtryck, trots att de bara utgör 3 % av golfbanans totala area. Den totala energianvändningen var störst för golfbanorna, med 16.5 GJ ha-1 år-1 för Upsala GK och 13.0 GJ ha-1 år-1 för Sigtuna GK. Den lägsta energianvändningen resulterade från bruksgräsmattor och slåttermarker där 3.0 och 0.5 GJ ha-1 år-1 krävdes för respektive gräsyta. Även för klimatavtrycket så var det större för golfbanorna med 1.33 Mg CO2- ekvivalenter (CO2e) ha-1 år-1 för Upsala GK och 0.94 Mg CO2e ha-1 år-1 för Sigtuna GK, jämfört med bruksgräsmattorna vars klimatavtryck var 0.2 Mg CO2e ha-1 år-1 och slåttermarkerna med 0.03 Mg CO2e ha-1 år-1. Klippning, bevattning och produktion av gödningsmedel var de skötselåtgärder som hade högst energiförbrukning. De skötselåtgärder med det största klimatavtrycket var klippning, produktion av gödningsmedel samt de emissioner som uppstod till följd av gödslingen. Detta projekt var en del av ett multidisciplinärt forskningsprogram där resultaten kommer att användas för att bestämma nettoutsläppsbalanser för gräsytorna när potentialen att lagra kol i marken har bestämts. Förslagna åtgärder för golfbanorna var att reducera gödselgivorna av kväve och öka dokumentationen av använda resurser. Det rekommenderades att öka användandet av hybrider och elektriska maskiner både inom kommunens gräsyteskötsel och på golfbanorna.

Att rendera stora mängder gräs innebär en hög geometrisk komplexitet för datorer att hantera. Vid genomgång av tidigare studier inom området framkom det att det saknades forskning kring hur polygoner vid skapandet av gräs bör vara strukturerade för en minskad prestandaanvändning och god visuell kvalitet. Denna studie försökte därför besvara några frågeställningar som i stora drag rörde mängden polygoner per 3D-modell, och storleken på dessa. Olika modeller av gräs skapades av vilka några användes i en pilotstudie för att testa undersökningens upplägg.  En större studie genomfördes därefter i form av en praktisk undersökning för att mäta datorprestanda samt en internetbaserad enkät med syfte att studera den visuella kvaliteten hos olika implementationer av gräs. Resultaten indikerade att färre modeller med breda polygonytor är fördelaktigt ur ett prestandaperspektiv medan den visuella kvaliteten förblev oförändrad. Studiens ringa omfång samt problematik kring trovärdigheten hos vissa resultat välkomnar ytterligare forskning.

Anopheles gambiae sensu lato mosquitoes are among the dominant malaria vectors in sub-Saharan Africa. However, not much is known about the oviposition behaviour of these species necessary for the development of malaria vector control strategies. With the aim of investigating cues associated with selected oviposition sites, artificial oviposition sites- ponds (soil mixed with water) were set-up in an open field at Mbita, Western Kenya in 2012 and 2013. Ponds were allowed to be colonized by wild An. gambiae s.l.. The numbers of Anopheles early instar larvae were counted and used as a proxy for oviposition preference. Water samples were then analysed for physicochemical, bacterial and chemical profiles. The bacterial profiles were analysed using denaturing gradient gel electrophoresis (DGGE) and the chemical profiles with gas chromatography-mass spectrometry (GC-MS). The detection of possible oviposition cues from oviposition substrates requires sensitive analytical methods. Volatiles detection was improved seven times. The detection of bacteria deoxyribonucleic acid (DNA) bands with DGGE was also improved to a minimum DNA concentration of 50 ng/µl. Results showed that ponds were colonized differently. Fresh ponds were preferred over slightly older ponds. Bacterial analysis revealed a low number of bacteria colony forming units (CFU) in preferred ponds. Some volatiles, including: 6,10-dimethyl-5,9-undecadien-2-one (geranylacetone) and 4-ethylbenzaldehyde, were associated with the oviposition preferred pond. In addition, low pH and high turbidity were associated with the ponds selected for oviposition. Finally, fungi isolated from the rhizomes of nut grass yielded a promising array of volatiles of which one is known to attract oviposition site seeking malaria mosquitoes. This finding opens the door for a cost effective and environmental friendly method of using fungi in an “attract and kill” strategy targeting malaria vectors. / Myggor i Anopheles gambiae sensu lato komplexet tillhör de myggor som är bäst på att sprida malaria parasiter i afrika söder om Sahara. Kunskapen om de här myggornas äggläggningsbeteende är begränsad. Den här kunskapen behövs för att kunna utveckla nya och förbättra tillgängliga malaria vektor kontroll metoder. Nya metoder som kan komplettera de som används idag (insecticides treated nets (ITNs) och indoor residual spraying (IRS)) behövs eftersom de metoderna har problem med resistensutveckling. Två studier utfördes på icipe fältstation i Mbita västra Kenya under 2012 och 2013 med målet att identifiera faktorer som påverkar myggornas äggläggningsbeteende. Baljor fyllda med en blandning av jord och vatten (äggläggningssubstrat) användes för att tillverka artificiella äggläggningsplatser som liknar de vattenpölar som de här myggarterna gärna lägger ägg i. Baljorna koloniserades av vilda myggor och antalet mygglarver som detekterades i baljorna jämfördes och användes som en proxy för äggläggningspreferens. Fysikaliska och kemiska parametrar mättes på jordvattenblandningarna i baljorna och prover togs för att analysera bakteriepopulationer med hjälp av denaturing gradient gel electrophoresis (DGGE) och flyktiga ämnen med hjälp av gas-kromatografi kopplat till mass-spektrometri (GC-MS). För att kunna detektera de låga halter av flyktiga ämnen och bakterier som fanns i de här proverna krävdes det känsliga metoder. Antalet flyktiga ämnen som kunde detekteras ökades sju gånger genom att tillsätta NaCl till vattenproverna innan doften insamlades och termisk desorption användes istället för lösningsmedels desorption. För att förbättra detektionsgränsen för bakterier amplifierades bakterie-DNA i två PCR reaktioner som sedan mixades och koncentrerades. Resultaten från fältstudierna med baljorna visade att de koloniserades olika av Anopheles myggorna. Baljor med nyblandat substrat innehöll dubbelt så många mygglarver som baljor med jord-vattensubstrat som åldrats under en längre tid. Lägre mängd bakterier, lägre pH och högre grumlighet var gemensamt för de baljor som myggorna föredrog. De flyktiga ämnen som detekterades i de olika baljor varierade mellan olika försök och inget ämne fanns med i alla upprepningar av ett försök. Trots det detekterades några ämnen oftare i de baljor som myggorna föredrog att lägga ägg jämfört med de med en mindre mängd mygglarver. De inkluderar geranylacetone och 4-ethylbenzaldehyde. Svampar isolerades från rotstockar av gräs som fanns i den jord som användes för att göra äggläggningssubstraten i fältstudierna. De flyktiga ämnen som avgavs från svampkulturerna analyserades. Bland annat så identifierades ett ämne som fungerar som en äggläggningsattrahent för An. gambiae s.l. myggor.Resultaten från den här avhandlingen kommer att kunna användas för att utveckla miljövänliga ”attract and kill” metoder för att kontrollera malaria myggor. / <p>QC 20160211</p>

Det blir allt vanligare att kommuner väljer att förnya och byta ut de befintliga gatuarmaturerna från högtrycksnatrium till LED (light emitting diode) då LED drar mindre energi och har en bättre färgåtergivning än högtrycksnatrium. Däremot skiljer spektralfördelningen mycket mellan LED-modulen och högtrycksnatrium vilket leder till att staden kommer se annorlunda ut på natten. Vad händer då med växterna som växer i närheten av dessa nya armaturer? Det forskas mycket om hur LED skulle kunna användas för att effektivisera odling, men det finns inte så mycket information om vad som kommer hända i staden när LED blir den dominerande ljuskällan. Därför har denna undersökning som syfte att se hur LED respektive högtrycksnatrium i gatuarmaturerna påverkar de växter som växer kring vägarna, och om något av alternativen påverkar växterna mer än den andra. Syftet är också att öka medvetenheten om hur strålningen från LED-armaturer påverkar vår miljö.Kattgräs (Hordeum vulgare L.), Rajgräs (Lolium multiflorum L.) och en blandning av vilda blommor odlades under en period på 20 dagar, under antingen högtrycksnatrium eller LED. Armaturerna var tända dygnet runt och mätningar av längden på ett skott per sort och rum gjordes varje dag. Vid slutavläsningen mättes också medellängden och medianen för 20 strån av respektive grässort per rum. För vildblomsblandningen gjordes en visuell utvärdering.Medelvärdet hos både rajgräset och kattgräset var kortare för odlingarna som exponerats för LED än de odlingar som exponerats för högtrycksnatrium. Kattgräset var 4% kortare, och rajgräset var 16% kortare. Vid den visuella utvärderingen ansågs vildblomsblandningen som vuxit under högtrycksnatrium vara högre och rangligare än växterna under LED. LED-odlingen uppfattades något grönare medan högtrycksnatriumodlingen uppfattades som något gulare och blekare.Undersökningen visade att växterna påverkades olika beroende på om de exponerades för högtrycksnatrium eller LED. Detta skulle kunna resultera i att kommuner som investerar i LED-armaturer inte bara kan spara pengar på energiförbrukning utan också på underhåll av stadsmiljön. Vidare bör det göras fler fältstudier om vad som händer med miljön när armaturerna byts ut från högtrycksnatrium till LED. Det bör även göras liknande studier men som pågår under en längre tid.

Syftet med denna studie var att utforska hur elever i årskurs 5 utvecklar naturvetenskapliga kunskaper om hur gräs omvandlas till mjölk, där särskilt fokus läggs på sambandet mellan fotosyntes och idisslande djurs matspjälkningssystem. Studiens frågeställningar var följande: Vilka naturvetenskapliga kritiska aspekter behöver elever i årskurs 5 få möjlighet att urskilja för att förstå hur gräs kan omvandlas till mjölk. Hur kan undervisning organiseras för att elever i årskurs 5 ska förstå hur gräs kan omvandlas till mjölk? Denna studie är kvalitativ och har en variationsteoretisk och sociokulturell utgångspunkt. Dessa två teorier presenterar vad undervisningen måste handla om för att skapa bästa förutsättningar till lärande. I denna studie har variationsteorin utgångspunkt i lärandeobjektet, vilka variationsmönster som erbjudits i undervisningen samt de kritiska aspekterna av hur gräs omvandlas till mjölk. Det sociokulturella perspektivet har i denna studie bland annat fokuserat på samspelet mellan eleverna, användning av artefakter och den proximala utvecklingszonen. Resultatet i studien visar att med hjälp av en variationsteoretisk utgångspunkt går det att främja elevers lärande i de naturorienterande ämnen och skapa en variation som bidrar till att elever utvecklar naturvetenskapliga kunskaper om hur gräs omvandlas till mjölk.

<h2>BIOGAS POTENTIAL IN GRASSES FROM WETLANDS</h2><p><em>Marvin Martins</em></p><p>The purpose of this study has been to survey wetlands that are suitable for mowing and to analyze the biogas potential in the harvested grasses. A preformed investigation showed that there are suitable wetlands, which can be harvestable, namely those mowed formerly in traditional haymaking. The practice of traditional haymaking is dying out in Sweden today but there are several good reasons why it should to be reconsidered. Nature- and cultural values are obvious, also the unutilized energy in the grass.</p><p>The suitable types of wetland that were specifically studied were the productive wetlands; meadow marshes and wet meadows. These wetlands are represented in the Swedish meadow- and pasture inventory database; (TUVA) and the Swedish national wetland inventory (VMI). Going through the databases showed that they largely complement each other. A geographical mapping was also carried out of wetlands in relation to areas of interest for the future establishment of biogas plants, so called “hotspots”. The geographical survey shows that there is ample amount of grass from wetlands within a 30-kilometer radius that can supplement the plants main substrate, manure. The map layer Swedish Ground Cover Data (SMD) together with GIS software was used to analyze the extent of overgrowth for the older VMI objects in Uppsala County, with the result that half of the VMI objects are no longer of interest. They have become either woodland and bogs, or reed beds.</p><p>There is very little information on wetland-grasses and methane production. Instead, a theory was evaluated regarding the possibility of transforming nutritional values for grass and sedges into biogas potentials. It was shown that this method does not capture the total biogas potential, but offers a minimum value that can be considered rather reliable. The energy transformation showed that late harvested grasses from wetlands has a biogas potential about 0, 21Nm³methane/ (kg, DM) which is about 60 % of the biogas potential for grass-legume forages. The gas yield after 20 days is also relatively low. It could though be favorable to try grasses from wetlands in methane production, because co-digestion with these grasses and other suitable materials could produce a higher net gas yield for the plant, than using the materials solely by themselves. The derived biogas potential showed that there is at least 4, 4 GWh biogas energy in grasses from wetlands in Uppsala county at a low estimate. Harvesting costs were however shown to be too high in the present to achieve a plus result.</p> / <h2>BIOGASPOTENTIAL HOS VÅTMARKSGRÄS</h2><p><em>Marvin Martins</em></p><p>Syftet med detta arbete har varit att kartlägga våtmarker i Biogas Östs region lämpliga att skörda samt att undersöka biogaspotentialen i detta våtmarksgräs. Undersökningen visar att det finns lämpliga våtmarker, så kallade slåtterängar, i den undersökta regionen. Traditionell slåtter är en utdöende företeelse i Sverige men det finns flera goda argument till varför den borde återupptas. Natur- och kulturvärden är givna sådana men även den outnyttjade energin i gräset.<em></em></p><p>Våtmarkstyper som specifikt har studerats är de produktiva våta slåtterängarna; fuktängar, strandängar och mader. Dessa våtmarker finns representerade i Ängs- och betesmarksinventeringens databas; TUVA och våtmarksinventeringens VMI. En genomgång av databaserna visade att de i stor utsträckning kompletterar varandra. En geografisk kartläggning har även utförts på slåttermarker i förhållande till intressanta områden för framtida biogasanläggningar, så kallade ”hotspots”. Kartläggningen visar att det finns gott om våtmarksgräs inom en tremilsradie som kan komplettera anläggningarnas huvudsubstrat, gödsel. Kartskiktet Svenska Marktäckedata (SMD) tillsammans med GIS-programvara har använts för att analysera hur mycket de äldre VMI-objekten i Uppsala län har växt igen, med resultatet att hälften av VMI-våtmarkerna är inaktuella i dagsläget. De har antingen växt igen med mossor och träd eller blivit vassbälten.</p><p>Det finns ytterst begränsat med information kring rötdata på våtmarksgräs. Istället utvärderades en teori, om fodervärden för ett par gräs- och starrarter kan omvandlas till biogaspotentialer. Det visade sig att denna metod inte ger den maximala biogaspotentialen men ett minimivärde erhålls som kan betraktas som ganska tillförlitligt. Energiomvandlingen visar att sent slåttat våtmarksgräs har en biogaspotential runt 0,21 Nm³ metan/(kg, TS) vilket är omkring 60 % av den odlade åkervallens biogaspotential. Gasutbytet efter 20 dagars rötning är också relativt lågt. Trots detta kan det vara fördelaktigt att röta våtmarksgräs, eftersom samrötning mellan detta och annat lämpligt material kan ge ett högre nettogasutbyte för anläggningen än rötning av de enskilda materialen var för sig. Den framtagna biogaspotentialen visar att det finns minst 4,4 GWh biogasenergi i våtmarksgräs från till exempel Uppsala län, lågt räknat. Slåtterkostnaderna har dock visat sig vara för höga för att få det att gå ihop ekonomiskt i dagsläget.</p>

BIOGAS POTENTIAL IN GRASSES FROM WETLANDS Marvin Martins The purpose of this study has been to survey wetlands that are suitable for mowing and to analyze the biogas potential in the harvested grasses. A preformed investigation showed that there are suitable wetlands, which can be harvestable, namely those mowed formerly in traditional haymaking. The practice of traditional haymaking is dying out in Sweden today but there are several good reasons why it should to be reconsidered. Nature- and cultural values are obvious, also the unutilized energy in the grass. The suitable types of wetland that were specifically studied were the productive wetlands; meadow marshes and wet meadows. These wetlands are represented in the Swedish meadow- and pasture inventory database; (TUVA) and the Swedish national wetland inventory (VMI). Going through the databases showed that they largely complement each other. A geographical mapping was also carried out of wetlands in relation to areas of interest for the future establishment of biogas plants, so called “hotspots”. The geographical survey shows that there is ample amount of grass from wetlands within a 30-kilometer radius that can supplement the plants main substrate, manure. The map layer Swedish Ground Cover Data (SMD) together with GIS software was used to analyze the extent of overgrowth for the older VMI objects in Uppsala County, with the result that half of the VMI objects are no longer of interest. They have become either woodland and bogs, or reed beds. There is very little information on wetland-grasses and methane production. Instead, a theory was evaluated regarding the possibility of transforming nutritional values for grass and sedges into biogas potentials. It was shown that this method does not capture the total biogas potential, but offers a minimum value that can be considered rather reliable. The energy transformation showed that late harvested grasses from wetlands has a biogas potential about 0, 21Nm3 methane/ (kg, DM) which is about 60 % of the biogas potential for grass-legume forages. The gas yield after 20 days is also relatively low. It could though be favorable to try grasses from wetlands in methane production, because co-digestion with these grasses and other suitable materials could produce a higher net gas yield for the plant, than using the materials solely by themselves. The derived biogas potential showed that there is at least 4, 4 GWh biogas energy in grasses from wetlands in Uppsala county at a low estimate. Harvesting costs were however shown to be too high in the present to achieve a plus result. / BIOGASPOTENTIAL HOS VÅTMARKSGRÄS Marvin Martins Syftet med detta arbete har varit att kartlägga våtmarker i Biogas Östs region lämpliga att skörda samt att undersöka biogaspotentialen i detta våtmarksgräs. Undersökningen visar att det finns lämpliga våtmarker, så kallade slåtterängar, i den undersökta regionen. Traditionell slåtter är en utdöende företeelse i Sverige men det finns flera goda argument till varför den borde återupptas. Natur- och kulturvärden är givna sådana men även den outnyttjade energin i gräset. Våtmarkstyper som specifikt har studerats är de produktiva våta slåtterängarna; fuktängar, strandängar och mader. Dessa våtmarker finns representerade i Ängs- och betesmarksinventeringens databas; TUVA och våtmarksinventeringens VMI. En genomgång av databaserna visade att de i stor utsträckning kompletterar varandra. En geografisk kartläggning har även utförts på slåttermarker i förhållande till intressanta områden för framtida biogasanläggningar, så kallade ”hotspots”. Kartläggningen visar att det finns gott om våtmarksgräs inom en tremilsradie som kan komplettera anläggningarnas huvudsubstrat, gödsel. Kartskiktet Svenska Marktäckedata (SMD) tillsammans med GIS-programvara har använts för att analysera hur mycket de äldre VMI-objekten i Uppsala län har växt igen, med resultatet att hälften av VMI-våtmarkerna är inaktuella i dagsläget. De har antingen växt igen med mossor och träd eller blivit vassbälten. Det finns ytterst begränsat med information kring rötdata på våtmarksgräs. Istället utvärderades en teori, om fodervärden för ett par gräs- och starrarter kan omvandlas till biogaspotentialer. Det visade sig att denna metod inte ger den maximala biogaspotentialen men ett minimivärde erhålls som kan betraktas som ganska tillförlitligt. Energiomvandlingen visar att sent slåttat våtmarksgräs har en biogaspotential runt 0,21 Nm3 metan/(kg, TS) vilket är omkring 60 % av den odlade åkervallens biogaspotential. Gasutbytet efter 20 dagars rötning är också relativt lågt. Trots detta kan det vara fördelaktigt att röta våtmarksgräs, eftersom samrötning mellan detta och annat lämpligt material kan ge ett högre nettogasutbyte för anläggningen än rötning av de enskilda materialen var för sig. Den framtagna biogaspotentialen visar att det finns minst 4,4 GWh biogasenergi i våtmarksgräs från till exempel Uppsala län, lågt räknat. Slåtterkostnaderna har dock visat sig vara för höga för att få det att gå ihop ekonomiskt i dagsläget.

Within this text, I will discuss my process of making sculptures through my examining MA soloshow. It is a deeply personal reflection of my ideas and where they originate from, symbolsand what they speak of, materials and techniques they require. The theme of my sculptures ischildhood and memories, what I lost when growing up, and who I became. There is also astrong theme of craftsmanship in my work and, in this text, an exploration of materials andthe knowledge of my working hands. In this essay, I present four sculptures within thechapters THE BRAID, THE ROPE, THE MITTEN, and THE WELL. It aims to give the reader aninsight into my artistic process when creating my MA exam work.

My degree project aims to find an alternative destiny to the city glitches- the forgotten industrial buildings which are constantly being torn down. All the memories, the urban creatures that nest inside them, are considered disposable in city planning. The aim of this project is not to stop urban development but to create spaces where this endless force magically stops, a bubble of “utopia”, where the urban beings take their own time to flourish, undisturbed. I focus my project on the abandoned factory house Nitrolackfabriken in the southern part of Stockholm, a building threatened with demolition. I went through three stages in the design process: first background research, second a design proposal about turning the building into a functional culture house, and lastly landed on a design intervention where I gave up the previous culture house proposal, refused it on behave of the building itself, and gave the house back to what is already inside. I created three design interventions in this new part of the project: the garden, the pond, and the fire room. I see the building and all the small beings nesting inside as part of an intertwining relationship, a living being, a “GIANT.” I abstracted her into a human-like shape, wishing to create an emotional resonance between the GIANT and us. To remind us that we are all part of this complexity.

To develop anaerobic digestion (AD), innovative solutions to increase methane yields in existing AD processes are needed. In particular, the adoption of low energy pre-treatments to enhance biomass biodegradability is needed to provide efficient digestion processes increasing profitability. To obtain these features, hydrodynamic cavitation has been evaluated as an innovative solutions for AD of waste activated sludge (WAS), food waste (FW), macro algae and grass, in comparison with steam explosion (high energy pre-treatment). The effect of these two pre-treatments on the substrates, e.g. particle size distribution, soluble chemical oxygen demand (sCOD), biochemical methane potential (BMP) and biodegradability rate, have been evaluated. After two minutes of hydrodynamic cavitation (8 bar), the mean fine particle size decreased from 489- 1344 nm to 277- 381 nm (≤77% reduction) depending of the biomasses. Similar impacts were observed after ten minutes of steam explosion (210 °C, 30 bar) with a reduction in particle size between 40% and 70% for all the substrates treated.  In terms of BMP value, hydrodynamic cavitation caused significant increment only within the A. nodosum showing a post treatment increment of 44% compared to the untreated value, while similar values were obtained before and after treatment within the other tested substrates. In contrast, steam explosion allowed an increment for all treated samples, A. nodosum (+86%), grass (14%) and S. latissima (4%). However, greater impacts where observed with hydrodynamic cavitation than steam explosion when comparing the kinetic constant K. Overall, hydrodynamic cavitation appeared an efficient pre-treatment for AD capable to compete with the traditional steam explosion in terms om kinetics and providing a more efficient energy balance (+14%) as well as methane yield for A. nodosum. / Det behövs innovativa lösningar för att utveckla anaerob rötning i syfte att öka metangasutbytet från biogassubstrat. Beroende på substratets egenskaper, kan förbehandling möjliggöra sönderdelning av bakterieflockar, uppbrytning av cellväggar, elimination av inhiberande ämnen och frigörelse av intracellulära organiska ämnen, som alla kan leda till en förbättring av den biologiska nedbrytningen i rötningen. För att uppnå detta har den lågenergikrävande förebehandlingsmetoden hydrodynamisk kavitation prövats på biologiskt slam, matavfall, makroalger respektive gräs, i jämförelse med ångexplosion. Effekten på substraten av dessa två förbehandlingar har uppmäts genom att undersöka distribution av partikelstorlek, löst organiskt kol (sCOD), biometan potential (BMP) och nedbrytningshastigheten. Efter 2 minuters hydrodynamisk kavitation (8 bar) minskade partikelstorleken från 489- 1344 nm till 277- 281 nm (≤77 % reduktion) för de olika biomassorna. Liknande påverkan observerades efter tio minuters ångexplosion (210 °C, 30 bar) med en partikelstorlekreducering mellan 40 och 70 % för alla behandlade substrat. Efter behandling med hydrodynamisk kavitation, i jämförelse med obehandlad biomassa, ökade metanproduktionens hastighetskonstant (K) för matavfall (+65%), makroalgen S. latissima (+3%), gräs (+16 %) samtidigt som den minskade för A. nodosum (-17 %). Förbehandlingen med ångexplosion ökade hastighetskonstanten för S. latissima (+50 %) och A. nodosum (+65 %) medan den minskade för gräs (-37 %), i jämförelse med obehandlad biomassa. Vad gäller BMP värden, orsakade hydrodynamisk kavitation små variationer där endast A. nodosum visade en ökning efter behandling (+44 %) i jämförelse med obehandlad biomassa. Biomassa förbehandlade med ångexplosion visade en ökning för A .nodosum (+86 %), gräs (14 %) och S. latissima (4 %). Sammantaget visar hydrodynamisk kavitation potential som en effektiv behandling före rötning och kapabel att konkurrera med den traditionella ångexplosionen gällande kinetik och energibalans (+14%) samt metanutbytet för A. nodosum.