This work examines the students´ thoughts on climate change with a focus on carbondioxid through photosynthesis and the carbon emissions from cars. The study is based on two subject areas, one with a focus on enhanced greenhouse effect, and the other focusing on photosythesis. The survey was conducted by means of qualitative interviews with students in grades four and six. The results describe that student´s understanding for photosynthesis and the carbondioxids function for photosynthesis doesn´t change significantly from grade four to grade six. I have divided the students inte three levels based on their understandingof the various fields, and their use of adequate concepts. The study gives an understanding of how students perceive the different areas of research. The results show a marginal difference between the students and their explanations in the two grades.

<p>Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.</p>

Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Målet för den naturvetenskapliga undervisningen är att ge eleverna kännedom om och förståelse för grundläggande begrepp och sammanhang. Fotosyntesen är en avgörande förutsättning för liv. För att förstå hur ekosystem hänger ihop krävs en förståelse för att atomer varken nybildas eller försvinner utan att alla processer innebär att atomerna är de byggstenar som används om och om igen. Denna insikt hos enskilda individer kan vara avgörande för hur mänskligheten lyckas hantera globala miljöproblem i ett större samhällsperspektiv.</p><p> </p><p>Undersökningsgruppen består av 24 elever i årskurs 8. De fick inledningsvis formulera sig skriftligt om hur de tänker kring materiaomvandling i samband med fotosyntes och förbränning. Under 5 veckor fick de följa ett slutet kretslopp, samtidigt som de undervisades om materiaomvandling i samband med fotosyntesen. Eleverna deltog i en strukturerad halvklassdiskussion runt ett slutet kretslopp. Frågeställningarna behandlade vanliga vardagstankar och de baserades på några av de svårigheter som finns för fördjupad förståelse för fotosyntesen enligt NO-didaktikforskaren Björn Andersson. Undersökningen avslutades med att eleverna återigen fick formulera sina tankar skriftligt.</p><p> </p><p>Undersökningens resultat verifierar övrig didaktisk forskning som pekat på svårigheter att förstå materiaomvandling. De undersökta eleverna visade inte upp det molekylbegrepp som innebär att samma atomer som ingår i en process återfinns som produkter efteråt.</p><p> </p><p>Studien pekar också på att elevernas kvalitativa förståelse hänger samman med hur undervisningsstoffet presenteras. Varje individ lever i sin unika verklighet. Dessa elevers förståelse verkar fördjupas när de upplever en verkligt kvalitativ skillnad mellan förförståelsen och den undervisning som presenteras. I annat fall läggs nya fakta till gamla strukturer och eleven har lärt sig något annat än det som pedagogen avsåg att förmedla</p>

<p>The aim of this study was to investigate preschool children's perceptions of trees in and it was done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the children gave different answers at the second interview. All the children knew from the beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and developed their ideas and experiences.</p><p> </p><p>Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game</p>

Abstract Målet för den naturvetenskapliga undervisningen är att ge eleverna kännedom om och förståelse för grundläggande begrepp och sammanhang. Fotosyntesen är en avgörande förutsättning för liv. För att förstå hur ekosystem hänger ihop krävs en förståelse för att atomer varken nybildas eller försvinner utan att alla processer innebär att atomerna är de byggstenar som används om och om igen. Denna insikt hos enskilda individer kan vara avgörande för hur mänskligheten lyckas hantera globala miljöproblem i ett större samhällsperspektiv.   Undersökningsgruppen består av 24 elever i årskurs 8. De fick inledningsvis formulera sig skriftligt om hur de tänker kring materiaomvandling i samband med fotosyntes och förbränning. Under 5 veckor fick de följa ett slutet kretslopp, samtidigt som de undervisades om materiaomvandling i samband med fotosyntesen. Eleverna deltog i en strukturerad halvklassdiskussion runt ett slutet kretslopp. Frågeställningarna behandlade vanliga vardagstankar och de baserades på några av de svårigheter som finns för fördjupad förståelse för fotosyntesen enligt NO-didaktikforskaren Björn Andersson. Undersökningen avslutades med att eleverna återigen fick formulera sina tankar skriftligt.   Undersökningens resultat verifierar övrig didaktisk forskning som pekat på svårigheter att förstå materiaomvandling. De undersökta eleverna visade inte upp det molekylbegrepp som innebär att samma atomer som ingår i en process återfinns som produkter efteråt.   Studien pekar också på att elevernas kvalitativa förståelse hänger samman med hur undervisningsstoffet presenteras. Varje individ lever i sin unika verklighet. Dessa elevers förståelse verkar fördjupas när de upplever en verkligt kvalitativ skillnad mellan förförståelsen och den undervisning som presenteras. I annat fall läggs nya fakta till gamla strukturer och eleven har lärt sig något annat än det som pedagogen avsåg att förmedla

The aim of this study was to investigate preschool children's perceptions of trees in and it was done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the children gave different answers at the second interview. All the children knew from the beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and developed their ideas and experiences.   Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game

Fem gymnasieklasser på praktiska program i årskurs två och tre på gymnasiet fick svara på en enkät om fotosyntesen. Undersökningen genomfördes inom kursen Naturkunskap A. Antal elever som deltog i undersökningen var 78 st. Jag genomförde även en lektion kring fotosyntesen i två av klasserna. Dessa två klasser deltog även i en efterstudie. Frågeställningar för studien var: Vad kan elever om fotosyntesen inför kursen Naturkunskap A på gymnasiet? Vad har eleverna lärt sig efter avslutat arbetsområde där fotosyntesen ingår? Skiljer sig de praktiska gymnasieelevernas förkunskaper på den undersökta skolan kring fotosyntesen från teknikprogrammets elever på samma skola? Enkätresultatet visar att eleverna har svårt för begreppet fotosyntes och kan inte identifiera var i växten fotosyntesen sker. Dock är det många som anger att fotosyntes sker i björklöv. I övrigt anger i stort sett lika många de felaktiga alternativen som de rätta. Eleverna förstår inte att luften är inblandad i viktökningen hos en växt. Eleverna visar progression vad gäller identifikation över var fotosyntesen sker och i nästan alla övriga av enkätens frågor.  Denna progression saknas vad gäller vilka ämnen som bygger upp en växt. Eleverna kan inte identifiera koldioxidens roll för viktökningen. Vid en jämförelse med teknikprogrammets elever, Åberg (2002), visar eleverna på de praktiska programmen svagare resultat. Dock följer resultaten samma mönster vad gäller svarsalternativen.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning. Sagoläsning kan vara ett bra komplement till de ofta opersonliga naturvetenskapliga faktatexterna. Att reflektera och bearbeta innehållet i sagan genom exempelvis gemensamma samtal framstår som en viktig del för att stimulera elevernas lärande. </p>

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning. Sagoläsning kan vara ett bra komplement till de ofta opersonliga naturvetenskapliga faktatexterna. Att reflektera och bearbeta innehållet i sagan genom exempelvis gemensamma samtal framstår som en viktig del för att stimulera elevernas lärande.