<p>Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning. Sagoläsning kan vara ett bra komplement till de ofta opersonliga naturvetenskapliga faktatexterna. Att reflektera och bearbeta innehållet i sagan genom exempelvis gemensamma samtal framstår som en viktig del för att stimulera elevernas lärande. </p>

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning. Sagoläsning kan vara ett bra komplement till de ofta opersonliga naturvetenskapliga faktatexterna. Att reflektera och bearbeta innehållet i sagan genom exempelvis gemensamma samtal framstår som en viktig del för att stimulera elevernas lärande.