The Voices of Parliament Congruence between party and person The purpose of this study is to determine the congruence between the opinions of members of parliament and their respective party policies, in order to further determine the cause of poor voter-party congruence and whether or not the individualization of the parliament could affect the character of legislation. To do so, the study asks two primary research questions; - "Are the communicated party policies representative of the opinions of the members of parliament?" - "Is the discrepancy between party policies and the opinions of the members of parliament sufficient for the individualization of parliament to substantially affect the parliament's decisions?" The study answers these questions by comparing the average of self-described left-right stances of members of parliament with the average of voter-described left-right stances of party policies, using existing survey data and a constructed left-right dimension. The lower average is then subtracted from the higher average, creating a value of congruence that is then inserted into a constructed congruence dimension. The primary findings of the study suggest that there is substantial congruence between party policies and the opinions of the members of parliament, and that the discrepancy between them is unlikely to substantially affect the parliament's decisions. / Rösterna i Riksdagen Samstämmighet mellan parti och person Syftet med denna studie är att avgöra vilken grad av samstämmighet som kan återfinnas mellan åsikterna hos riksdagsledamöterna och deras respektive partilinjer, för att vidare avgöra orsaken till undermålig åsiktsrepresentativitet och huruvida riksdagens individualisering kan komma att påverka lagstiftningens utformning. För att göra detta ställs två primära forskningsfrågor; - "Är de kommunicerade partilinjerna representativa för vad partiernas respektive riksdagsledamöter tycker?" - "Är diskrepansen mellan partilinjernas och deras respektive riksdagsledamöters åsikter tillräcklig för att riksdagspolitikens individualisering skall kunna göra ett substantiellt avtryck på riksdagens beslut?" Studien besvarar dessa frågor genom att jämföra medelvärdet av riksdagsledamöternas självbeskrivna vänster-högerpositioner med medelvärdet av partilinjernas väljarbeskrivna vänster-högerpositioner, användande existerande enkätdata och en konstruerad vänster-högerdimension. Det lägre medelvärdet subtraheras sedan från det högre medelvärdet, vilket skapar ett samstämmighetsvärde som sedan inlemmas i en konstruerad samstämmighetsdimension. Studiens primära resultat antyder att samstämmigheten mellan riksdagsledamöterna och deras partilinjer är omfattande, och att det förefaller osannolikt att diskrepansen mellan dem skulle kunna substantiellt påverka riksdagens beslut.

Stödet för en restriktiv alkoholpolitik har i den samlade väljarkåren ökat kraftigt sedan EU-inträdet enligt SOM (Samhälle, opinion och medier)-institutets årliga enkätundersökningar. Trots det finns en tillbakagång av den restriktiva alkoholpolitiken där det framkommit nya försäljningskanaler, ökad marknadsföring och lägre alkoholskatt. Denna utveckling ger upphov till frågeställningen om stödet för alkoholpolitiken även återfinns bland partiföreträdarna. Uppsatsen resultat visar att åsiktsrepresentativiteten mellan partiföreträdare och väljarkår kring den restriktiva hållningen till stor del är väl överensstämmande. Synen på att det behövs samhälleliga åtgärder för att minska konsekvenserna av alkoholkonsumtionen tycks även ha en god åsiktsrepresentativitet mellan partiföreträdare och väljarkår. Resultatet kan ses som en indikation för att partipolitiska åsikter inte har varit en bidragande orsak till minskad restriktiv politik utan av andra anledningar.