Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är: Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt. Vi kunde i vår studie dock tyda uppmätta mönster som påvisar att studier i anstalt i högre grad leder till att respondenter erhåller arbete efter frigivning ifrån anstalt. Det föreligger således en åtskillnad i upplevd förväntan och uppmätta resultat. Uppmätta mönster kan även påvisa att respondenternas verkställighetstid i anstalt kan förklara höga värden bland respondenter som har återfallit i brott efter sin första frigivning. Respondenterna skattar även relativt höga uppmätta värden i vår studie av upplevt utanförskap ifrån samhället och upplevelsen att de döms av samhället för sin bakgrund som intagna i anstalt. Studien påvisar resultat att endast två av 25 respondenter enligt vår egen första kriteriebedömning har lyckats återanpassas till samhället, enligt vår egen fyr skaliga variabel bedömning. I vår andra kriteriebedömning har sju av 25 respondenter lyckats att återanpassa sig till samhället enligt vår egen tre skaliga variabel bedömning. Vår studie har inte kunnat skatta styrkan i effekten eller ett statistiskt samband, inte heller signifikansen då vi inte har formulerat en nollhypotes. De mätresultat som dataunderlaget har gett är för oprecisa och osäkra med anledning av det låga antalet observationer i vår studie. Studien behandlar den upplevda vikten av utbildning och tar avstamp hos Anthony Giddens och dennes samlade sociologiska verk “sociologi” med sociologiskt perspektiv och teorier om utbildningens inflytande för social mobilitet samt social klasstillhörighet och utanförskap. Flertalet sociologiska tänkare som Bourdieu, Illich, Durkheim och Talcott- Parson redovisas av Giddens, sett från ett sociologiskt perspektiv till vår studies områden som kriminalitet som avvikande beteende, återanpassning i samhället, utestängning, utbildningens ojämlikheter. Vi behandlar teoretiska begrepp som stämpling, stigma och sociologiskt perspektiv.