Den svenska ölmarknaden genomgår just nu en stor förändring. Mängder av nya små aktöreretablerar sig. Så kallade mikrobryggerier startas i en strid ström. Då dessa nya ölproducenterarbetar mycket småskaligt och med hantverksmässiga metoder är det svårt att få ekonomiskbärighet i verksamheten. För att mikrobryggerierna skall klara sig på sikt krävs att de tarmarknadsandelar från de stora industribryggerierna. För att sprida vetskap om sina produkterkrävs dock att konsumenterna är medvetna om deras närvaro. Att göra reklam genomtraditionella metoder så som tidningsannonser och radio och tv är väldigt sällan aktuellt dåpriset är allt för högt. Därför undersöker studien huruvida storytelling skulle kunna vara ettalternativt marknadsföringsverktyg för mikrobryggerierna. Genom tre fallstudier som tittar påtre olika typer av storys, har jag undersökt vilken utformning och karaktär en story bör ha föratt fungera effektivt då det gäller att spridas vidare. Resultatet av studien pekar på att denvanligaste typen av storytelling som mikrobryggerierna använder sig av, produktstorys, är denminst effektiva för att få spridning. Som mikrobryggare bör man istället skapa enövergripande varumärkesstory som bryggeriet hela tiden verkar under i allt de gör. Det har istudien visat sig centralt att en story innehåller de fyra grundelementen, rollfördelning,handling, konflikt och budskap. Av dessa fyra är det konflikt som är det viktigaste elementet.En story utan konflikt får inte någon djupare påverkan på åhöraren och kommer därför intespridas vidare. Studien har också påvisat att påhittade storys kan vara effektiva sommarknadsföring. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi