<p>Temat för denna studie är tätorters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgångspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar användas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska städer har utvecklas, har statistik över tätorter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och täthetsmässiga förändringar som tätorterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgår under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som härmed genereras baserat på dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhålls en tämligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras. Som sprawl förstås i denna undersökning befolknings- och yttillväxt i en central större ort där befolkningstätheten huvudsakligen kommer att öka, samt att närliggande system av tätorter också ökar sin befolkning och yta. Sammantaget ger detta en typ av sprawl som är rumsligt diskontinuerlig till sin karaktär genom att den består av flera från varandra fysiskt åtskilda platser som skiljer ut sig från andra tätorter genom att de ökar både sin befolkning och yta, alternativt har en variabel oförändrad medan den andra ökar. Analysen av det statistiska materialet över tätorterna i Örebro LA visar att sprawl förstådd på detta sätt återfinns i och runt Örebro tätort, medan mönstret inte går att finna hos övriga större tätorter i regionen.</p>

Temat för denna studie är tätorters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgångspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar användas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska städer har utvecklas, har statistik över tätorter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och täthetsmässiga förändringar som tätorterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgår under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som härmed genereras baserat på dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhålls en tämligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras. Som sprawl förstås i denna undersökning befolknings- och yttillväxt i en central större ort där befolkningstätheten huvudsakligen kommer att öka, samt att närliggande system av tätorter också ökar sin befolkning och yta. Sammantaget ger detta en typ av sprawl som är rumsligt diskontinuerlig till sin karaktär genom att den består av flera från varandra fysiskt åtskilda platser som skiljer ut sig från andra tätorter genom att de ökar både sin befolkning och yta, alternativt har en variabel oförändrad medan den andra ökar. Analysen av det statistiska materialet över tätorterna i Örebro LA visar att sprawl förstådd på detta sätt återfinns i och runt Örebro tätort, medan mönstret inte går att finna hos övriga större tätorter i regionen.

Med hjalp av en hermeneutisk analysmetod har Orebros kommunala flickskolas verksamhet under lasaren 1956-1958 undersokts utifran ett genusperspektiv. Arkivhandlingar fran Orebros stadsarkiv och den nationella undervisningsplanen fran ar 1955 utgor studiens empiriska material. De teoretiska ramverken for studien har utgatt fran genusteorins ideer och tanken om den ideala medborgaren. Studien har tagit avstamp fran tidigare forskning som fokuserat pa utbildningsvasendet ur ett genusperspektiv i en nationell och i en internationell kontext. Analysen for studien ar disponerad i tre delar som ar kopplade till undersokningens syfte och forskningsfragor. Analysens olika delar beror skolans fostransuppdrag, konsmonster i skolans verksamhet och elevernas karriarplaner ur ett klass- och konsperspektiv. Resultaten som framkommit i analysen har varit varierade, bland annat har konsmonster kopplade till den kvinnliga stereotypen identifierats. Det har aven konstaterats att den nationella undervisningsplanen och Orebros kommunala flickskola bidrog till uppratthallandet av datida konskonstruktioner. En annan observation som kunde urskiljas var att elevernas framtidsutsikter paverkades av de genusarrangemang som var framtradande inom skolans verksamhet. Ett utmarkande resultat som framkom av analysen visade att 3 av 4 elever avvek fran de datida konsmonstren med sina handlingar och pa sa satt rubbades genusordningen som radde under den har tidsperioden.