Trots att Zebralagen infördes som en framkomlighetsåtgärd för fotgängare saknas det riktlinjer för hur de bör anläggas. Av denna anledning anläggs övergångsställen i dagsläget ganska godtyckligt, vilket är orsaken till att examensarbetet uppstod. Detta projekt genomförs i samarbete med Trafikverket i Eskilstuna. Genom att studera övergångställen och dess påverkan på fotgängares framkomlighet ska kriterier tas fram för när övergångsställen behöver anläggas. Programmet Arc Map används inom projektet, som verktyg för att kartlägga flöden av trafik och olycksstatistik, för att i sin tur utvärdera hur framkomlighetsmöjligheterna ser ut där olycksstatistiken varit hög. Efter att den teoretiska referensramen och observationer studerats resulterar rapporten i en checklista med ifyllbara tabeller. Varje tabell utgör en riktlinje, med tillhörande kriterier. För att riktlinjen ska anses lämplig behöver samtliga kriterier uppfyllas. Riktlinjerna inkluderar då faktorer som t.ex. utformning, sikt, framkomlighet, trafikflöde, lämplig placering och handikappanpassning. Om kriterier inte kan uppfyllas bör eventuellt åtgärder tas i beaktning. Dessa åtgärder består då i att diskutera nyttan av att ett övergångsställe anläggs, jämfört med kostnaden för att åtgärda kriteriet som inte uppfyllts. Slutsatsen består av fyra faktorer som studenterna anser är de viktigaste för att uppnå framkomlighet för fotgängare. Dessa faktorer är anläggning av hastighetsreducerande åtgärder för att sänka bilisters hastighet i anslutning till övergångsställen, öka förutsättningarna för ett gott samspel mellan fotgängare och bilister, handikappanpassa övergångsställen samt att anlägga dem där framförallt fotgängare med sämre förutsättningar i trafiken tenderar att vistas. Allt för att öka förutsättningarna för bilister och fotgängare att uppmärksamma varandra!

Luleå kommun (2008) har en vision om att år 2050 ska det dagliga livet gå att klara utan egen bil och det ska vara möjligt för alla att säkert ta sig fram kollektivt eller till fots. Samtidigt visar många studier på att fotgängare står för ca en tredjedel av alla som skadas i trafiken och är därmed den mest utsatta gruppen i trafiken (bland annat Öberg 2011 och Nilsson 1986). Den officiella statistiken i Sverige, som rapporterats från polisen, exkluderar singelolyckor för fotgängare då det inte anses vara en vägtrafikolycka då inget fordon varit inblandad (Trafikverket 2016). Det finns även ett stort mörkertal i registreringen och troligen redovisas endast 35-50 % av det faktiska antalet trafikskadade personer i landet (Vägverket 2007). Åtgärder och utredningar sker konstant i landet och antalet olyckor minskar för varje år, men inte i utsträckning för att nå nollvisionen inom en snar framtid (Larsson 2009). Många studier visar på att personer över 65 år löper stor risk att omkomma i trafiken på grund av att de är skörare och mindre toleranta mot krockvåldet (Vägverket konsult 2007). Av dödsfallen för fotgängare har 66 skett på eller i närheten av övergångsställen (Larsson 2009). Två av tre som omkommer på övergångställen är 65 år eller äldre (Vägverket konsult 2007). Åldersgruppen 65 år och äldre utgör 19-20 % av befolkningen, vilket motsvarar närmare 1,9 miljoner personer (Brundell 2014). Det är sedan länge känt att den bebyggda miljön påverkar vårt sätt att röra oss, men hur påverkar den vår säkerhet och upplevda trygghet? Detta utreds genom att studera olycksstatistiken för fotgängare från Strada med dels avgränsning Luleå centrum och dels med avgränsning kring 6 övergångsställen i Luleå centrum – som även utreds via en gåtur och via platsinventering. Olycksstatistiken från Strada ger en inblick i säkerheten för fotgängare medan gåturen ger en inblick i äldre fotgängares säkerhet och upplevda trygghet. Platsinventeringen beskriver den bebyggda miljön och dessa fyra olika metoder ger slutligen en indikator på faktorer i den bebyggda miljön som påverkar säkerheten och tryggheten på övergångsställen i Luleå centrum. De flesta fotgängarolyckor som rapporterats i Luleå centrum under perioden 2003-2014 berodde på ojämn terräng och dålig sikt för fordonsförarna i fordonet som de blev påkörda av. De faktorer som främst påverkar säkerheten och tryggheten för fotgängare på de 6 övergångsställen som undersökts i detta arbete är hastigheten på övriga trafikslag, belysningen, sikten, uppmärksamheten av fordon och vägunderlaget/terrängen. Resultatet från gåturen visar på att människors närvaro inte har så stor påverkan på den upplevda tryggheten. Belysningen från busshållplatser och affärer har desto större påverkan på tryggheten. Däremot upplevde många att andra människor bidrar till en ökad uppmärksamhet från fordon, vilket minskar risken att bli påkörd, dvs. ökar säkerheten. Deltagarna ansåg att separeringen av cyklister och gående bidrog till en tryggare känsla, men där framkomligheten för cyklister var prioriterade hade cyklisterna för höga hastigheter vilket gav motsatt effekt för säkerheten och tryggheten för fotgängarna.