Samhällets ökade krav på skriftspråklighet medför att funktionshinder kopplat till läs- och skrivsvårigheter ökar. Samtidigt visar internationella läsundersökningar på en sämre litteracitetsutveckling för elever med annat modersmål än svenska. Dessa elevers språkliga förmågor och eventuella svårigheter är ofta svårbedömda och kartläggningsmaterial som testar elevernas språkförmåga på båda språk lyser i dagsläget med sin frånvaro. Flera studier visar på att flerspråkiga elever på så vis riskerar att såväl över- som underidentifieras vid dyslektiska svårigheter. I Norge har ett material utarbetats där flerspråkiga elever kartläggs på sitt modersmål parallellt med en kartläggning på norska (Bøyesen 2005). Syftet med arbetet är att undersöka om kartläggningsmaterialet kan vara ett hjälpmedel för att minska över- respektive underidentifiering av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever intressanta för studien var de med arabisktalande bakgrund. Detta oavsett om arabiska eller svenska utgör elevens modersmål. I metoddelen motiveras elevurvalet kopplat till det material som använts i studien. I resultatet kan tre undertyper av elever urskiljas, där en grupp elever kan tänkas bli överidentifierad och två grupper kunde tänkas bli underidentifierade med enbart testning på svenska. Resultatet indikerar vidare att materialet kan vara en hjälp för att minska över- respektive underidentifiering genom att urskilja elevprofiler som eventuellt inte hade upptäckts med testningar på enbart svenska.