[Material:] Uppsatsen analyserar och jämför hur övernaturliga väsen gestaltas i Yamazaki Kores mangaserie The Ancient Magus' Bride och i några av de vanligast förekommande folksagorna. [Syfte:] Syftet med analysen är att undersöka vilka sammanhang dessa övernaturliga väsen ursprungligen ingått i, hur de beskrivs i sitt gamla sammanhang och sin nya kontext, samt vilken funktion de har i sin gamla respektive nya kontext. Fokus är att ställa Yamazakis' serie mot folksagorna i det här avseendet. Dessutom undersöks på vilket sätt Yamazaki använder sig av motiv från välkända folksagor för att skapa en populärkulturell produkt som kan anspela på folklore, och således diskuteras vad som skiljer mellan en sådan populärkulturell produkt och folklore. Vidare har uppsatsen även ett didaktiskt syfte där mangans legitimitet och användningsområde i skolan diskuteras. [Teori/metod:] Komparativ litterär analysmetod. Med fokus på beskrivning, sammanhang och funktion jämförs motiv kring ett antal övernaturliga väsen i Yamazakis serie, samt i olika folksagor. Med hjälp av analysens resultat, och Michael Dylan Fosters begrepp "the folkloresque" diskuteras sedan på vilket sätt Yamazaki anspelar på folklore med sina motiv, samt vad som slutligen skiljer hennes serie från folklore. [Resultat:] Yamazaki integrerar motiv från flera olika folksagor för att gestalta sina övernaturliga väsen i beskrivningar och sammanhang. I sammanhanget tillskriver hon sina väsen en ny funktion för att de ska kunna bära hennes berättelse framåt. Sammanhang och funktion förändras och väsendet blir inte det samma som i folksagorna, utan något som "verkar" vara det. De motiv Yamazaki använder är förnyade men trots allt anspelar de på folklore. Motiven representerar, eller gör en avbild av hennes egna idéer, föreställningar och värderingar kring folklore. Serien ger uttryck för författarens tankar kring folklore, och inte "riktig" folklore. Serien är således en representation eller avbild, som befinner sig nära folklore utan att vara det.Manga kan utveckla både läs- och skrivförmåga och kan användas likt skönlitteratur i en skolsituation. Manga öppnar upp för genrediskussioner, och diskussioner kring andra kulturers erfarenheter, tankar, föreställningsvärldar och livsvillkor.