Denna uppsats består av en översättning från svenska till ryska av ett utdrag ur Ulf Danielssons bok Mörkret vid tidens ände och en kommentar, där de översättningsstrategier som tillämpats samt deras teoretiska utgångspunkter analyseras. Den översättningsteoretiska ramen för uppsatsen utgörs av Katharina Reiss’ texttypteori, men även de översättningsteorier som fokuserar på hur översättaren kan undvika en stilistisk utarmning vid översättning av expressiva texter beaktas, nämligen Antoine Berman negativa analys och Jiří Levýs undersökning av översättningstendenser. Översättningsanalysen visade att de vanligast förekommande strategierna vid översättningen av källtextens informativa sakinnehåll var explicitering och syntaktiska modifikationer, medan fokus vid arbetet med bildspråket låg på att bevara källtextens känsloladdning och estetiska verkningskraft eller på att kompensera för eventuella förluster. Även den översättningsproblematik som skapades av källtextens intertextualitet tas upp, och de lösningar som möjliggör att bevara både de informativa och estetiska funktioner som de intertextuella inslagen har i texten diskuteras. / This study consists of the translation of an excerpt from Ulf Danielsson’s book Mörkret vid tidens ände (Darkness at the end of time, my own translation) from Swedish to Russian, as well as a commentary, which provides analysis of applied translation strategies and their theoretical background. The theoretical framework of this study is comprised of Katharina Reiss’ theory of text types, along with the translation theories conceptualising the ways to avoid stylistic impoverishment of the translated expressive texts, namely Antoine Berman’s negative analytics and Jiří Levýs study of common translation tendencies. The translation analysis shows that the translation strategies most commonly used while working with the informative content of the source text, were explicitation and syntactic modifications. In the process of working with figurative language, the focus was either on transferring the emotional connotations and aesthetic character of the source text or on compensation for eventual losses. Moreover, the issue of intertextuality is discussed and analysis is provided of those solutions that allowed preservation of both informative and aesthetic functions, fulfilled by intertextual elements in the source text.