Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter. Främst är det universitet och diverse turismverksamheter som huserar  i lokalerna. Upplev Norrköping AB är ett företag som arbetar med att marknadsföra och utveckla turismen i Norrköping. De försöker få bort synen på Norrköping som en industristad och istället marknadsföra stadens breda utbud av aktiviteter och sevärdheter. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Norrköping har lyckats att frångå sin stämpel som en industristad och istället ses som en turiststad. För att kunna svara på syftet samt för att kunna dra egna slutsatser har en jämförelse gjorts mellan hur Upplev Norrköping AB uppfattar staden med hur nästa generations vuxna uppfattar Norrköping. Dessa fakta har kommit fram genom en djupintervju med turistchefen Christina Leinonen, en gruppintervju med åtta stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping samt en enkätundersökning med 114 stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnaiset i Norrköping. I min studie har jag kommit fram till att Norrköping inte längre ses som en industristad av nästa generations vuxna. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktivteter och faciliteter har Norrköping förutsättningarna som krävs för att bli en turiststad.  Men staden behöver fortfarande finna något unikt och som lockar besökare innan Norrköping kan identifiera sig som en turiststad.

Denna uppsats handlar om marknadsföringen inom hotellbranschen i synnerhet olika hotell som finns i Kalmar stad. Vår utgångspunkt är Armstrong och Kotlers (2007) fyra P:n, det vill säga produkt, pris, plats, promotion och vad dessa har för betydelse när hotellen ska marknadsföra sig för att överleva på en konkurrensfylld marknad. Vi har inriktat oss på hur marknadsföringen kan se ut inom hotellbranschen och använts oss av frågeställningen vilka marknadsföringsstrategier betonar hotell i sina utvecklingsarbeten för att se hur marknadsföringen kan utvecklas i framtiden. Uppsatsens syfte är att få förståelse för vilka marknadsföringsstrategier hotell betonar då de marknadsför sina produkter. För att kunna besvara vår frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod samt tillämpat ett deduktivt arbetssätt då vi har gjort intervjuerna.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv används för att driva en turistdestination. Det har genomförts genom vår beskrivning av kommersialiseringsprocessen. Hur pass framgångsrik kommersialiseringsprocessen är avgör hur attraktiv och konkurrenskraftig destinationen blir på marknaden. Med hjälp av en fallstudie av Glasriket har vi exemplifierat hur kulturarv kan vara en resurs för att skapa en turistdestination. Ett kulturarv behöver förstärkas med de fem komponenterna: transporter, attraktioner, marknadsföring, information och service för att kunna bygga upp en turistdestination. De fem komponenterna och kulturarvet på en destination genomgår sedan kommersialiseringsprocesser för att tillgängliggöra turistdestinationen och dess kulturarv för turister. Kommersialisering kan i många fall ses vara en förutsättning för att människor ska kunna ta del av kulturarvet och att kulturarvet därmed ska kunna leva vidare. Kommersialisering är en ständigt pågående process och är även ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla en destination och dess kulturarv. I Glasriket pågår kommersialiseringsprocessen inom olika områden och befinner sig i olika faser. Vilken fas kommersialiseringen befinner sig i beror främst på hur fort den har utvecklats och hur pass förankrad den är i destinationen.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam.

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.    Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts med turister som har varit i Nordkorea samt resebolag som anordnar resor till Nordkorea. En intervju har även genomförts med ett ambassadråd som arbetar på Nordkoreanska Ambassaden i Sverige.

Syftet med den här undersökningen var att få reda på varför man väljer att börja studera till sjökapten och även jämföra om det finns några likheter mellan de som läser tre respektive fyra år. Eftersom vi själva jobbat till sjöss, innan vi börja studera så var valet att börja studera relativt lätt för oss, men vad fick våra kollegor att börja studera? Det finns brist på styrmän till sjöss så förhoppningsvis kan vår undersökning hjälpa högskolor att lättare rekrytera personer. Vår undersökning visar att den största anledningen till att börja studera är det personliga intresset, men även att nya utmaningar i yrkeslivet har en stor påverkan i studenternas val. Däremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra åriga programmet. För att genomföra denna undersökning så har vi använt oss enkätundersökning där vi hade ett deltagande på 131 sjökaptensstudenter.

Barnsexturism kännetecknas av ojämlikhet mellan den utvecklade och underutvecklade delen av världen. Barnsexturisterna är oftast västerländska män som reser till utvecklingsländer länder för att utnyttja barn. Det har dock sedan länge funnits såväl folkrättsligt bindande överenskommelser som juridiskt bindande lagar mot barnarbete och sexuellt utnyttjande av barn. Det till trots utnyttjas tre miljoner barn årligen inom barnsexturismindustrin. Många av utvecklingsländerna präglas nämligen av dysfunktionalitet såsom korruption och bristfällig tillämpning av de befintliga lagarna. Med anledning av det samt att många länders regeringar negligerar problemet har det globala nätverket ECPAT växt fram. En del av deras arbete är att påverka såväl regeringar världen över som olika företag att ta ansvar för problemet. ECPAT Sverige har exempelvis utvecklat Uppförandekoden för researrangörer mot barnsexhandel (Uppförandekoden) och kampanjen ”Jag fegar inte ur”, vilken involverar svenska resebyråer i arbetet. Syftet med såväl Uppförandekoden som ”Jag fegar inte ur” är att informera allmänheten om problemet. Eftersom det vanligen är allmänheten som bevittnar barnsexturism är det även de som har möjlighet att anmäla förövarna och därmed motverka efterfrågan. Både Uppförandekoden och ”Jag fegar inte ur” präglas dock av bristande engagemang från många av de deltagande företagen, vilket är till barnsexturisternas fördel. För att motverka barnsexturisternas maktposition över sina offer och därmed bidra till något mer jämlik värld krävs det att företagen blir mer benägna att informera sina kunder samt att allmänheten blir mer villiga att anmäla förövarna.

Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon. På det sättet försvinner behovet av mänsklig interaktion mellan turisten och turismindustrin. Uppsatsens titel ”Resande för eremiter” syftar till att göra en utredning av hur en turist kan inhämta turisminformation i hemmet, guidas till platsen, guidas på platsen, helt med hjälp av tekniska hjälpmedel utan direkt mänsklig kontakt med turismindustrin. Därigenom undgår turisten, likt en eremit, mänsklig kontakt under sin resa. Den övergripande slutsatsen av utredningen baseras på att en turist idag har full möjlighet att, inom undersökningsområdet som uppsatsen behandlar, undgå mänsklig kontakt inom turismindustrin. Dock finns vissa fördelar med att vända sig till exempelvis en mänsklig guide för att få en guidad tur. Det hela mynnar ut i en smakfråga, från person till person.

<p>Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter. Främst är det universitet och diverse turismverksamheter som huserar  i lokalerna. Upplev Norrköping AB är ett företag som arbetar med att marknadsföra och utveckla turismen i Norrköping. De försöker få bort synen på Norrköping som en industristad och istället marknadsföra stadens breda utbud av aktiviteter och sevärdheter. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Norrköping har lyckats att frångå sin stämpel som en industristad och istället ses som en turiststad. För att kunna svara på syftet samt för att kunna dra egna slutsatser har en jämförelse gjorts mellan hur Upplev Norrköping AB uppfattar staden med hur nästa generations vuxna uppfattar Norrköping. Dessa fakta har kommit fram genom en djupintervju med turistchefen Christina Leinonen, en gruppintervju med åtta stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping samt en enkätundersökning med 114 stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnaiset i Norrköping. I min studie har jag kommit fram till att Norrköping inte längre ses som en industristad av nästa generations vuxna. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktivteter och faciliteter har Norrköping förutsättningarna som krävs för att bli en turiststad.  Men staden behöver fortfarande finna något unikt och som lockar besökare innan Norrköping kan identifiera sig som en turiststad.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats handlar om marknadsföringen inom hotellbranschen i synnerhet olika hotell som finns i Kalmar stad. Vår utgångspunkt är Armstrong och Kotlers (2007) fyra P:n, det vill säga produkt, pris, plats, promotion och vad dessa har för betydelse när hotellen ska marknadsföra sig för att överleva på en konkurrensfylld marknad. Vi har inriktat oss på hur marknadsföringen kan se ut inom hotellbranschen och använts oss av frågeställningen vilka marknadsföringsstrategier betonar hotell i sina utvecklingsarbeten för att se hur marknadsföringen kan utvecklas i framtiden. Uppsatsens syfte är att få förståelse för vilka marknadsföringsstrategier hotell betonar då de marknadsför sina produkter. För att kunna besvara vår frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod samt tillämpat ett deduktivt arbetssätt då vi har gjort intervjuerna.</p>