Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal skall omedelbart utföra hjärt- och lungräddning (HLR) om en person plötsligt får ett oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande att detta inte skall utföras, detta ställningstagande benämns som ej HLR. Studier visar dock att både sjukvårdspersonal och patienter saknar kunskap kring HLR och dess riktlinjer. Oftast är det äldre personer, personer med demens samt kvinnor som har ett ej HLR-beslut. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av ej HLR-beslut. Metod: En litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas under sex olika teman; etik, relation mellan sjuksköterskor och läkare, relation mellan sjuksköterskor och patienter/anhöriga, kommunikation, beslutsprocessen och dokumentation och riktlinjer/policy. Temat kommunikation har två underteman; kommunikation mellan sjuksköterska och patient och kommunikation i vårdteamet. Konklusion: Det finns en okunskap hos både sjukvårdspersonal, patienter och anhöriga kring ej HLR-beslut. Detta visar på att det krävs mer utbildning kring HLR-beslut samt att kommunikationen bland sjukvårdspersonal behöver förbättras. Riktlinjer behöver bli mer tydliga likaså sjuksköterskans roll i processen. / Background: Healthcare professionals should immediately perform cardiopulmonary resuscitation (CPR) if a person suddenly gets an unexpected cardiac arrest, unless there is a documentary statement that this is not to be done. This statement is termed DNR (do-not resuscitate). It appears that healthcare professionals and patients lack knowledge about CPR and its guidelines/policy. Most often, older people, people with dementia and women usually have a non-CPR decision. Aim: The aim of this literature study was to highlight nurses’ experiences of do-not-resuscitate orders. Method: A literature study based on ten scientific studies with a qualitative approach. Result: The results have been identified under six different themes; ethics, relationship between nurses and doctors, relationship between nurses and patients/relatives, communication, decision-making and documentation and guidelines/policy. Communication has two under-themes; communication between nurse and patient and communication in the care team. Conclusion: There is a lack of knowledge among healthcare professionals, patients and relatives regarding do-not-resuscitate orders. This demonstrates the need for education and that communication improvements have to be made. Guidelines need to be clearer as well as the role of the nurse in the process.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett allvarligt tillstånd som många gånger leder till döden. Alla patienter som dör på sjukhus avlider till följd av ett hjärtstopp, men alla hjärtstopp lämpar sig inte alltid av medicinska skäl för ett återupplivningsförsök. Det finns tillfällen då HLR och dess risker inte är fördelaktiga för patienten. Ett beslut om “ej HLR” innebär att en person inte ska erhålla hjärt-lungräddning om hen drabbas avhjärtstopp. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut kan man få en större förståelse för sjuksköterskors arbetssituation samt förbättra vården för dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed, med tillägg av kompletterande sökningar. Analysen gjordes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var; “Sjuksköterskan i relation till läkare, patienter ochnärstående” och “Sjuksköterskors känslor och upplevda dilemman”. Konklusion: Litteraturstudien visar att “ej HLR”-beslut medför olika typer avsvårigheter för sjuksköterskor, som skulle kunna förbättras genom tydliga riktlinjer och en fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter. Mer forskning behövs inom ämnet. / Background: Cardiac arrest is a severe condition that often leads to death. All patients who die at the hospital die as a result of a cardiac arrest, but all cardiacarrests are not suitable for resuscitation. There are times when cardiopulmonary resuscitation (CPR) and its risks are not advantageous for the patient. A do not resuscitate (DNR) order means that the patient should not receive CPR if they experience a cardiac arrest. By highlighting the difficulties that nurses may face associated with a DNR decision, a greater understanding of nurses’ work situation can be gained, and the care for these patients can be improved. Aim: The aim of this literature study is to describe nurses’ experiences of DNR decisions. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and PubMed, with the addition of supplementary searches. The analysis was performed according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in two main categories and six subcategories. The main categories were; “The nurse in relation to physician, patient and family” and “Nurses emotions and perceived dilemmas”. Conclusion: This literature study shows that DNR-decisions result in various types of difficulties for nurses, which could be improved by clear guidelines and effective communication between all parties involved. More research is needed in this area.