Detta är en studie i etnologi. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns möjlighet att bli bedömd efter kunskaper och färdigheter som fotbollsspelare, istället för att i första hand bli bedömd efter etnisk eller kulturell tillhörighet. Detta har gjorts utifrån observationer och intervjuer med spelare och tränare i ett herrlag från Stockholm. Teoretiska perspektiv såsom poststrukturalism och postkoloniala teorier används i denna studie om maskulinitet, etnicitet och normalitet. Sociala praktiker såsom språk och nyckelsymboler skapar en gemenskap inom fotbollslaget. Resultatet visar att samtidigt som fotbollsspråket förenar så skiljer det även spelarna åt. Genom en markerad definition av »Den andre« görs både motståndare och spelare med annan etnisk och kulturell bakgrund avvikande.

No description available.

Syftet med detta arbete är att studera Hammarby fotboll under deras tid i Superettan. Mer ingående är att se om det finns orsakssamband som kan förklara och/eller ge förståelse för vad som sker under denna period. Finns det en röd tråd eller lämnas allt åt slumpen? I den moderna fotbollen som det så fint kallas har fokus flyttats från planen och istället hamnat inne i styrelserummen. Med fina verksamhetsbeskrivningar får man medlemmarna och supportrarna att med tillförsikt blicka mot framtiden. Problemet som uppstår är att verkligheten sällan stämmer överens med dessa berättelser och visioner. Detta har snarare visat sig vara en regel än ett undantag. Ofta får klubbarna rädda sig själva genom försäljningar av nyckelspelare för att nå ett nollresultat. För att studera detta ämne har jag insamlad data från SEF:s egna analyser, revisonsbeskrivningar, verksamhetsberättelser och årsredovisningar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ”fotbollsspelaren” i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna. Resultaten har analyserats med hjälp av historikern Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. I resultatdiskussionen ingår en jämförelse av resultatet med de antaganden om kön som finns i grundskolan läroplan, LGR11. Resultat Resultatet visar att det i föreningen finns antaganden om att flickor är sämre fotsbollsspelare än pojkar, att de inte skulle tåla lika hård träning som pojkar samt att de inte vill vara med när det blir prestationsinriktat. Dessa antaganden iscensätts bland annat genom att flickorna återfinns i rollen som åskådare och bara undantagsvis som spelare på planen eller tränare samt att tränarna inte ställer lika hårda krav på flickorna som på pojkarna. Resurserna i föreningen går i princip bara till pojkar. Normen för en fotbollsspelare är att vara en pojke som är kontrollerad, motiverad, kämpar, tål att trilla och uttrycker rätt slags känslor. Slutsats Fotbollsföreningen har föreställningar om flickors respektive pojkars kroppar, deras fysiska kapacitet, förmåga till hård träning, fotbollsmässiga kvalitéer samt deras roller på fotbollsplanen. Det finns normer om hur flickor respektive pojkar ska vara som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning, vilka på flera sätt går stick i stäv med de antaganden om kön som finns i grundskolans värdegrund. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att öka kunskapen om på vilket sätt yttre faktorer påverkar ungdomar i åldern 13-15 att fortsätta med elitfotboll genom att utforska ungdomarnas egen upplevelse. Studiens frågeställningar är: (1) På vilket sätt påverkar tränarens roll ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? (2) På vilket sätt påverkar föräldrar och kamrater ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? (3) På vilket sätt påverkar tidsfaktorer ungdomar till att fortsätta med elitfotboll? Metod En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua sex stycken ungdomar i åldern 13-15 år. Dessa ungdomar har en elitfotbollsbakgrund. Intervjuerna var halvstrukturerad och genomfördes utifrån en utformad intervjuguide Resultat Resultat visar att deltagarnas tränare har en stor roll till att de fortsätter i en akademiverksamhet. Detta beror på att tränaren skapar en inre motivation hos sina spelare vilket gör att de vill fortsätta med fotboll. Förutom tränare var det samhörigheten till deltagarnas föräldrar och lagkamrater som bidrog till en fortsättning inom akademifotbollen. Slutsats Av de tre faktorerna som deltagarna besvarade ansåg de att tränarens roll var den viktigaste faktorn till att de fortsätter med fotboll på elitnivå på grund av att tränaren skapar en positiv känsla till deras val till att fortsätta. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället. Spelarnas engagemang har utgjorts av fotbollen som en social samlingspunkt och intresset av att uppnå spelskicklighet, Genom samverkan med press, publik och andra organisationer kommersialiserades fotbollen siccessivt.</p>

<p>Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad.</p><p>Ur ett sociologiskt perspektiv framstår fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhällsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln – Where the action is, menar försvinner när alltmer av risktagande kringgärdas av förbud. Fotbollen erbjuder en miljö präglad av spänning och utlevelse i det trygga välfärdssamhället, där domaren varje match ges tillfälle att demonstrera sina kunskaper och sin förmåga att kontrollera skeendet. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomare söker sig till fotbollen just för att uppleva spänning, upprätthålla traditionella ideal, samt att motverka fusk och våld. Detta ger dem tillfälle att kunna leva ut känslor och aggressioner, samtidigt som de måste kunna visa att de kan bemästra stressfulla och känsloladdade situationer, ibland med inslag av våldsamt och aggressivt beteende. Det var bland intervjupersonerna vanligt att de upplevt denna spänning tidigare som aktiva spelare, men sedan valt att bli fotbollsdomare när karriären som spelare eller tränare avslutats. Liknande resultat har påvisats av bland andra Norlander med flera (2001).</p><p>Även om tidigare forskning (Andersson, 1983) visat att två tredjedelar av domarna hade haft för avsikt att sluta var domarna i min undersökning inställda på att fortsätta döma orsaken var att de älskar fotboll. Av intervjuerna framgår att fotbollsdomarna upplevde kontakten med människorna och miljön inom fotbollen som något positivt, samt att man kunde göra karriär och förbättra sig när det gällde att döma fotboll, ur den negativa sidan var våldet, massmedias och funktionärers sätt mot domarna.</p>

<p>Recent studies mostly study subjective demands for soccer players during running. However, there is a need for physioloical demands for running to make the training more effective.</p>

No description available.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället. Spelarnas engagemang har utgjorts av fotbollen som en social samlingspunkt och intresset av att uppnå spelskicklighet, Genom samverkan med press, publik och andra organisationer kommersialiserades fotbollen siccessivt.