Utbrottet av covid-19 fick världen att ställa om sig till ett socialt distanserat liv. Detta resulterade i att den fysiska klassrumsmiljön i vissa skolor övergick till att bedriva studier på distans som i dag benämns som fjärrundervisning. Denna studie avser att undersöka sva-lärares upplevelser, från både gymnasium och högstadium, om hur interaktion och språkinlärning har påverkats i samband med fjärrundervisningen. Studien har även som syfte att redogöra för vilka didaktiska tillvägagångsätt som lärarna har behövt vidta för att bemöta sina andraspråkselever på bästa sätt. Val av datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med fem verksamma andraspråkslärare. Analys och diskussion kring resultatdelen visar att interaktion utgör en central roll för språkinlärning. Lärarna utmanas dock av att möjliggöra undervisningsmoment som innefattar interaktiva aktiviteter med anledning av, både metodiskt och tekniskt, begränsade förutsättningar. Denna studie avser bidra till att uppmärksamma, ur ett lärarperspektiv, utmaningar som äger rum i det digitala klassrummet.

I denna litteraturstudie behandlas hur språkutvecklande arbetssätt kan stötta elever i deras matematiklärande i årskurs f-3. Språket är betydelsefullt för matematiskt lärande men kan även innebära en utmaning för eleven. Genom ett väl utvecklat språk ökar elevens möjlighet att uppnå styrdokumentens mål samt att skapa en gedigen grund att bygga fortsatta studier på. Läraren behöver därför planera och ta ansvar även för de språkliga dimensionerna av matematikämnet. Syftet med denna studie är således att presentera hur läraren kan använda språkutvecklande arbetssätt för att stötta elevernas matematiklärande. Studien är gjord genom en systematisk litteratursökning i EBSCO samt NOMAD med målstyrda urval och urvalskriterier. Underlag för studien är 12 artiklar som behandlar språkutvecklande arbetssätt eller stöttning inom matematik för elever i årskurs f-3. Dataanalysen resulterade i två aspekter av språkanvändningen. Dels den mer tekniska som har med språkets form och innehåll att göra dels den produktiva delen som handlar om elevernas användande av matematiskt språk. Den tekniska delen innefattar två teman; genom att göra matematikspråket till sitt eget samt genom att gå från muntligt till skriftligt. Eleverna behöver arbeta strukturerat med att lära sig matematikens ämnesspråk och uttrycksformer samt att kunna förstå matematiska texter för att kunna föra lärandet framåt. I den produktiva delen besvaras frågeställningen med hjälp av två teman; genom att få språkligt utrymme och genom stöttning på rätt nivå. Denna del redogör för språkbruk i klassrummet samt arbetssätt som fokuserar på elevens egen kommunikation och interaktion med omgivningen för att synliggöra matematikens mönster och ge eleven möjlighet att koppla ihop sitt egna lärande med de centrala matematiska idéerna. Sammantaget visar studien att språkutvecklande arbetssätt kan ge stora vinster och möjliggöra elevernas förståelse för matematikämnet på ett djupare plan.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vilka sorts scaffoldingstrategier som används inom naturorienterande ämnen i grundskolan samt hur lärarna använder sig av de olika scaffoldingstrategierna. Litteraturen har sökts fram i databaserna ERIC, Teacher Reference Center och Academic Search Premier. Resultatet visar att en diskurs mellan lärare och elever i helklass där läraren använder sig av öppna- och slutna frågor är den vanligaste typen av scaffoldingstrategi inom undervisning av naturorienterande ämnen. Studien visade också på att det är vanligt att läraren använder hjälpmedel i sin scaffolding, men studien ser ingen tydlig trend kring vilket hjälpmedel som är vanligast.

I ämnet samhällskunskap ska elever få möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Att tänka kritiskt är en av de högkognitiva färdigheter som ingår i det som kallas för ”2000-talets färdigheter”. För att lyckas med detta mål behöver lärare använda goda stödstrukturer i undervisningen, vilket är särskilt viktigt numera när samhället är digitaliserat. En begreppskarta är en sofistikerad variant av en tankekarta och beskrivs som en stödstruktur som kan främja elevers kritiska tänkande. Därav genomfördes en litteraturstudie med syftet att skapa en ökad förståelse av begreppskartan som didaktiskt verktyg i undervisning och undersöka begreppskartan som stödstruktur för kritiskt tänkande. En litteratursökning i databaserna UniSearch och ERIC samt en relevansbedömning av alla träffar resulterade i tio vetenskapliga artiklar som fick genomgå en innehållsanalys. Uppsatsens visar att begreppskartor är ett fungerande didaktiskt verktyg att tillämpa i undervisningen, inte minst för den undervisning som söker att utveckla elevers kritiska tänkande. Begreppskartor bidrar positivt till undervisningen på flera sätt eftersom det är ett mångfacetterat didaktiskt verktyg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan begreppskartan bland annat förstås som en artefakt som nyttjas för att få ökad förståelse av sin omvärld och utöka sitt ämnesspråk.

This study aims to illustrate upper secondary teachers’ work with gender perspectives within the history subject. This concerns what they teach, how they teach it and why they teach it. In addition, the study investigates teachers’experiences with the gender education during their teacher education. The material for the study consists of nine interviews with teachers who teach the course Historia 1b. The theoretical framework that is used in the study is based on Sandra Harding´s gender theory.    The study shows that the teachers bring up men and womens’ contribution to the development of society. They also bring up injustices such as differences in gender roles and power relations. Regarding teaching methods, there are no significant methods used to highlight gender perspectives. The teachers mentioned lectures and discussions as methods, but they noted that they use these methods regardless of what time period they work with. Moreover, the teachers also use the same type of teaching materials no matter what area they work with. They mentioned various texts and videos as material that could be used at any time, but they noted that they use letters and newspaper adverts to especially highlight gender perspectives. Some of the teachers that participated in the study claimed that they only highlight gender perspectives since they have to according to the syllabus. Others explained that they bring up gender perspectives as part of their own personal interest. Then there were some teachers who believed that highlighting gender perspectives was beneficial for the students since they developed their knowledge and understanding further in that way.   The teachers who finished their education long ago claimed that their education did not include gender perspectives. The teachers who finished their education more recently explained that their education had included gender perspectives, but only to some extent. However, all teachers that participated in the study agreed that the teacher education could improve their job with visualising gender perspectives. This mainly concerned teaching the students how to highlight gender perspectives in class and making it a bigger part of their education in general.

AbstractI den här uppsatsen är syftet att samla ihop didaktisk och pedagogisk forskning som behandlar frågor kring hur en religionsundervisning kan vara icke-konfessionell och likvärdig. Sammanställningen kan användas för alla skolnivåer. I detta SAG  har systematisk sökning via b.la. Libsearch, ERIC och EBSCO använts. I den här SAG:en har religionsdidaktisk forskning behandlat bland annat frågor om statliga attityder det vill säga läroplanen, ämnesdidaktik, medborgerlig bildning, kommunikation och relationsbygge. Religion är ett känsligt ämne då människor har starka känslor och attityder för och emot det. Religionsdidaktiken är därför viktig eftersom det kan uppstå svårlösta situationer som kan vara problematiska, utmanande och svåra att lösa när religioner och åsikter möts.  Enligt Aldrin (2012) så bör det sättas större fokus på läroplanen som skall styras av ett mångkulturellt förhållningssätt. Skolans uppdrag är att ge elever kunskap i ämnen samt förberedelser inför yrkes-och samhällslivet i form av en medborgerlig bildning. Ett preventionsarbete i förebyggande syfte har enligt Karlberg (2015) givit märkbara och givande resultat. Starka relationer lyfts upp som ett viktigt redskap, både för elever med utåtagerande beteende men också för elever som är tillbakadragna på grund av sin religiösa position. Relationer är avgörande för utövning av ledarskapet och är en förutsättningen för att kunna undervisa (Aspelin, 2020). God kommunikation förutsätter en god förmåga att lyssna och är en viktig del i allt ledarskap.   Sammanfattningen är att lärare bör fokusera på att utveckla tre viktiga kompetenser – ämnesdidaktik, klassledning och relationsarbetet som enligt Aspelin bidrar till en likvärdig undervisning, dessa går hand i hand med Sandahls tre dimensioner som kompletterar religionsundervisning: elevens socialisation i samhället med värdegrunderna, den demokratiska samhällsordningen och religionen i historiska kontexter.

This study aims to investigate the role of metaphor in the teaching and learning of mathematics. Two different studies help to fulfil this aim. The first study involves a configurative literature review of empirical mathematics education research where two interpretations of the metaphor concept are applied: conceptual metaphor and extraneous metaphor, with the purpose of distinguishing patterns in metaphor concept use. The analysis found explicit, vague, or absent theoretical definitions of the metaphor concept as well as several metaphor examples, and generated three categories of concept use: 1) Conceptual metaphor, 2) Extraneous metaphor, and 3) Potentially conceptual/extraneous. The review stresses the need for a theoretical and empirical distinction between different types of metaphors, to sharpen the analytical tools available to researchers and, by extension, to more clearly highlight the specific function of metaphor in teachers’ classroom work. The second study examines the presence of three conceptual metaphors as the basis for rational numbers as fractions in Swedish textbooks for years 1–3 and which aspects of fractions are distinguished in the student responses required in these books. The results are related to process-object theory (Sfard, 1991), intending to discern the different degrees of reification of the mathematical objects that hypothetically have the opportunity to develop with the help of these metaphors. The results show, in three of the book series, an abundance of labelling exercises related to the metaphor Arithmetic is object construction, mainly with images of geometric shapes. One book series reversely introduces fractions with The measuring stick metaphor and Arithmetic is motion along a path, with representations of number lines in focus. All in all, there is a significant variation between the textbooks, which could have consequences for instruction. This thesis shows the importance of theoretically distinguishing conceptual metaphor from extraneous metaphor, and of understanding their different roles in a teaching and learning context. The thesis also shows how the conceptual metaphors underlying the mathematical concepts describe different aspects of these concepts and that several conceptual metaphors need to be taken into account, together with a consideration of different degrees of reification of the mathematical objects. In addition, the thesis shows that metaphors, as they are understood in Conceptual metaphor theory, point to similar conceptual and discursive processes that can be found in Sfard’s (1991, 2008) more established theories on mathematical conceptualisation.

No description available.

Textbooks are a most important feature of teaching mathematics in the classroom, in Sweden as well as in many other countries. For teachers and students, the textbooks often determine what is school mathematics and also what is mathematics. Previous studies on textbooks and the use of textbooks in teaching and learning mathematics raise important questions about textbooks as representations of the curriculum. One important question concerns their role as a link between curriculum and activities in classrooms. In this thesis, some international investigations in this connection are reviewed and analyzed. Moreover, in order to illustrate the role of textbooks as the potentially implemented curriculum, a content analysis of a textbook series, is conducted. The development of the textbook series, a commonly used schoolbook in Sweden, is portrayed in the light of the curriculum development. Some findings from the analysis of the textbooks show that the objective of mathematics, formulated in the national curriculum, are only partially realized. / <p>Godkänd; 2003; 20070214 (ysko)</p>

Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadielärare beskriver sin planering och undervisning för hållbar utveckling inom ramen för geografi ämnet. Studien ämnar även att undersöka möjliga skillnader mellan olika socioekonomiska områden i Stockholms län och vilka anpassningar lärare gör för att undvika framtidsoro. Detta är en kvalitativ intervjustudie där empirin utgörs av sex lärarintervjuer, där samtliga undervisar inom alla SO-ämnen. Resultatet visar en genomgående önskan om och behov av att arbeta ämnesöverskridande med ämnet, men att tiden för detta inte finns. Alla lärare berättar att deras elever i olika mån uttrycker oro kopplat till klimatförändringar, men det framkommer också att en tredjedel av lärarna upplever ett ointresse och bristande engagemang blandeleverna för ämnet. Det som väcker elevernas intresse uttrycks vara verklighetsförankrat arbete och naturkatastrofer, trots att det bidrar med spridda känsloyttringar hos eleverna. Vidare framgår det även att skolor inom socioekonomiskt svaga områden behöver lägga mer tid och fokus på språkutvecklande arbetssätt, begreppsförståelse och faktabaserad undervisning. Detta fokus i undervisningen beskrivs bero på elevernas förkunskaper i ämnet och deras språkkunskaper. Skillnader beroende på socioekonomiska områden är även kopplade till vad elevernas föräldrar har för inställning till ämnet, vilket speglar lärarnas utformning av undervisningen, där målet blir att utvidga och nyansera elevernas syn på ämnet.