Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik.   I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik. Två olika slags tekniknätverk har observerats för att få en inblick i hur fler förskolor arbetar aktivt med teknik i verksamheten.   I resultatet framkom bland annat att förutsättningarna för ett arbete med teknik är lika på de båda förskoleavdelningarna. Teknikarbete är enkelt och kräver inga dyra materialinköp.

The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

Inom matematiken återfinns många olika områden, aritmetik är ett av dem. Området aritmetik har en central roll för de grundläggande matematiska kunskaper som barn i svensk skola ska utveckla. En sådan kunskap är att tillägna sig de fyra räknesättens olika egenskaper, däribland kommutativitet. Kommutativitet är den egenskap som gör att termer i en addition kan byta plats, alltså att 2+5 är lika mycket som 5+2. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikdidaktisk forskning beskriver barns utveckling av kommutativitet hos addition. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning analyserats. Materialet som valts ut har granskats genom närläsning och en komparativ analys. Genom det analyserade materialet har tre huvudsakliga faktorer för hur barn tillägnar sig förståelse för egenskapen kommutativitet hos addition framkommit. Dessa faktorer är om konkret material används, barns ålder och om barn tenderar att fokusera på termerna eller summan i kommutativa uppgifter. I studien har det även framkommit att hos yngre barn föregår kommutativitet ofta tillägnandet av effektiva räknestrategier så som ”störst-först”-strategin. Det vill säga att barn som insett den kommutativa egenskapen hos addition räknar upp från ett större tal hellre än från ett mindre, som till exempel när de räknar 3+7 räknar de upp från 7 snarare än från 3. Materialet pekar på att kommutativitet kan vara något barn naturligt utvecklar en förståelse av.

Syftet med denna studie var att undersöka elever i matematiksvårigheter upplevelser om återkoppling i matematik och hur det skedde. Detta skedde genom intervjuer med elever i matematiksvårigheter. Resultatet är att eleverna i studien upplevde återkoppling från lärare som positiv och kopplad till prov och bedömning.

Seven years ago came a new curriculum in Sweden. It emphasized that the students should be taught GIS (geographical information systems).  This survey was done with the aim of getting to know more about how the geography teachers today work with GIS. What problems and challenges do they have in their daily work in the teaching and why they experience their situation as they do? How the curricula are interpreted and how the teachers believe that the teaching in GIS gives the students skills that they will use in life. Both here and now, but also in the future. The survey was conducted through interviews with teachers within the compulsory school’s later years and within upper secondary school and showed that there is much to be done to make the education in GIS better and correspond to the curricula for the subject of geography. Teachers who, in their profession, are comfortable using digital aids were also more positive to using GIS in geography education. The study showed that the teachers think they need more time, more money and, above all, more education in GIS in order to manage using GIS more effectively in teaching.

En av anledningarna till varför elever har svårigheter med matematik i skolan är att utantillinlärning utgör grunden för utbildningen för många av eleverna. Procedurella och konceptuella kunskaper behövs för att skapa en bred matematisk kompetens. Eleverna lär sig bara det som de får en möjlighet att lära sig, vilket innebär att de möjligheter till lärande som erbjuds eleverna i skolan måste beaktas. Ett väletablerat ramverk som gör det möjligt att analysera de resonemang som krävs för att lösa läroboksuppgifter samt de resonemang som används av eleverna vid uppgiftslösning har använts för att undersöka möjligheterna att lära sig resonera matematiskt. Genom att använda ramverket möjliggörs en mer förfinad diskussion av vilken typ av kunskap som används av eleverna. Ramverket skiljer på kreativa matematiska resonemang, där en lösning måste skapas av eleven, och imitativa resonemang som bygger på utantillinlärning eller imitering av en tillgänglig lösningsalgoritm. Möjligheterna att lära sig beror på klassrummets normer som har förhandlats fram mellan elever och lärare. Dessa normer påverkas i sin tur av flera faktorer. I denna avhandling diskuteras läroboken, både som en, av flera bilder, av undervisningen och utifrån hur den används i klassrummet, samt elevernas uppfattningar om matematik. I avhandlingen ingår tre studier. Den första studien består av en analys av uppgifterna, med avseende på kraven på resonemang, i läromedel från tolv länder, i fem världsdelar. I den andra studien har elevers resonemang då de arbetar med uppgifter från läroboken i klassrummet analyserats. I den tredje studien används en tematisk analys för att undersöka de uppfattningar som eleverna visar upp, vilka sedan kopplas till de resonemang som används. Resultaten visar att läroböckerna från tolv olika länder har en liknande andelen uppgifter som kräver att eleverna använder kreativa matematiska resonemang. I genomsnitt krävde ungefär var tionde uppgift ett mer genomgripande kreativt matematiskt resonemang. Resultaten visar även att elever i den svenska gymnasieskolan främst löser de första, lättare uppgifterna, där andelen uppgifter som kräver ett kreativt matematiskt resonemang är lägre. Eleverna använder också i stor utsträckning imitativa resonemang. Möjligheterna för elever att träna sig på kreativa matematiska resonemang verkar utifrån mina resultat vara begränsade. Då elever guidar varandra genom uppgiftslösning verkar det som att fokus främst ligger på att komma fram till ett svar som överensstämmer med facit. Inte heller då elever får hjälp av en lärare verkar möjligheter till annat än imitativa resonemang skapas. Eleverna indikerar dessutom uppfattningar om att matematiska uppgifter i de allra flesta fall ska kunna lösas genom ett imitativt resonemang och att utantillinlärning därför bör vara en central del av undervisningen. Lärarens roll i klassrummet är viktig för att skapa och utveckla de gemensamma klassrumsnormerna. Stor vikt bör läggas vid vilka uppgifter och vilka läromedel som används i undervisningen. Även elevernas sätt att arbeta i klassrummet måste beaktas i relation till möjligheterna till lärande, och den matematiska förståelsen bör spela en större roll. / One of the main problems with learning difficulties in mathematics is that rote-learning becomes the very foundation of mathematics for many students. Procedural as well as conceptual knowledge is needed to build a broad mathematical competence. Students learn only what they get an opportunity to learn, which means that we must consider what opportunities to learn are given to school students. For the purpose of exploring what opportunities are available to learn to reason mathematically, a well established framework is used to analyze the reasoning required by textbook tasks as well as the reasoning used by students. The framework was used to refine the discussion of what type of knowledge is used by the students. Application of the framework distinguishes between creative mathematical reasoning, where a solution has to be created by the student, and imitative reasoning which is based on rote learning or following an existing template. Opportunities to learn depend on the classroom norms that have been negotiated between students and teacher. These norms are influenced by several factors. This thesis deals with the textbook, both as one of several pictures of the education, and in terms of how it is used in the classroom, as well as students’ beliefs about mathematics. There are three studies included in the thesis. In the first study, tasks in mathematics textbooks used in secondary school around the world are analyzed concerning the reasoning requirements. For the second study an analysis of students reasoning during textbook task solving in the classroom has been conducted. In the third study a thematic analysis has been used to explore students’ beliefs about mathematics and relate these beliefs to the reasoning used. Results from analyzing textbooks from twelve different countries paint a similar picture when it comes to the proportion of tasks requiring students to use creative mathematical reasoning. On average, only every tenth task required creative mathematical reasoning to a greater extent. Furthermore, students in the Swedish upper secondary school level mainly focus on solving the easier, earlier tasks and also mainly use imitative reasoning. Opportunities for students to use creative mathematical reasoning seem limited. When students guide each other during task solving, the main focus seems to be to reach a conclusion in terms of an answer corresponding to that given in the answer-section of the book. Moreover, guidance from a teacher does not seem to lead to anything other than imitation of a procedure. Students also indicate their beliefs by expressing that most tasks should be possible to solve using imitative reasoning, and that therefore, rote learning is a central part of mathematics education. This places pressure on teachers to carefully reflect on what tasks and textbooks they use in their teaching, and also what types of classroom norms they wish to present. The manner in which students work in the classroom also needs consideration, where a greater focus should be directed toward understanding.

This piece of research examines how the speech Beyond Vietnam by Martin Luther King Jr. is framed by four newspapers in the United States. The aim of the thesis is to contribute to the existing body of research in framing as a field of study in general. More specifically, the aim is to expand the existing literature on media research regarding Martin Luther King Jr. while he was alive. Entman’s definition of framing is operationalized through the use of a deductive method. The results show that King is framed in a negative manner. In terms of framing, Conflict Frame is the most common frame used by newspapers in response to King’s speech. This is most likely due to the cold war politics prevalent during this era.

När Ann- Charlotte Marteus skrev en insändare ställde hon frågan: Hur många smörknivar tål Sverige? För att utreda vår framtida professions ställning ville vi därför undersöka vad skolslöjden har för egentlig nytta för individen. Vi ville även utreda ämnets ställning över tid för att sätta dagsläget i perspektiv. Detta arbete är en systematisk litteraturstudie där slöjdämnets ställning belyses ur samhällets olika syn på kunskap. Detta utreds genom en djupgående litteraturkonsumtion, för att få en vetenskaplig grund till de områden uppsatsen berör. Resultatet visar att skolslöjden har ifrågasatts på grund av flera faktorer. Slöjdlärare visar inte upp en enhetlig förståelse för ämnets syfte. Ämnet ses som statiskt, detta på grund av kursplanernas utformning och tolkning. Bristen på yrkeskompetens hos verksamma slöjdlärare belyses som ett problem då de antingen inte besitter den fackkunskap, eller den pedagogiska grundkunskap som yrket kräver.

<p>Att språket och tänkandet är nära sammankopplade hävdar bland andra Vygotskij. De som håller med honom anser att om man får klä sin nya förståelse i ord förtydligas tänkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lärare och elev kan göra att eleven får en djupare och mer varaktig förståelse för matematiken. Därför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.</p><p>I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan på lärandet är numera relativt vedertagna. Trots detta är det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som är dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag. Man kan dock konstatera att viljan att samtala matematik verkar finnas men många lärare som tror sig föra en dialogisk undervisning för i själva verket omedvetet en monologisk undervisning.</p>