No description available.

<p>2023-06-08</p>

<p>2023-05-29</p>

The purpose of the study was to examine social workers' definition of the concept of gangcrime, their experience of why young people can end up in criminal gangs and why some ofthem choose to leave, and their experiences of reintegrating young defectors into society. Aqualitative method was used in the form of semi-structured interviews to collect data thatwould answer the study's questions, six professional social workers participated in theinterviews. The material from the interviews has been analyzed with a qualitative contentanalysis. The results were interpreted using Hirshi's (1969) theory of social ties, Ebaugh's(1988) theory of the exit process, the stamping theory and previous research in the field. Theresults showed that there are a number of risk and protection factors at micro (individuallevel), meso (organizational level) and macro level (societal level), which according to theinformants play a role in young people's choice to join criminal gangs, for example,attachment to their parents, the connection to the school and segregation. Furthermore, factorsemerged that were important for leaving the environment, such as eventful situations, insight,will and motivation that are significant for dropouts. The results also showed social workers'experience of reintegrating young defectors and the challenges they face in the reintegrationprocess. It emerged that some social workers saw parental involvement as an important partof the young defectors' reintegration process, while others felt that the focus should be on theyouth themselves. Lack of resources and motivation were seen by social workers aschallenges in their work that could hamper the reintegration of young people. / Syftet med studien var att undersöka socialarbetares definition av begreppet gängkriminalitet,deras erfarenhet till varför ungdomar kan hamna i kriminella gäng och varför vissa av demväljer att lämna, samt deras erfarenheter av att återintegrera unga avhoppare i samhället. Enkvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in data somskulle besvara studiens frågeställningtar, sex yrkesverksamma socialarbetare deltog iintervjuerna. Materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet tolkades med hjälp av Hirshis (1969) teori om sociala band, Ebaughs (1988) teoriom exitprocessen, stämplingsteorin samt tidigare forskning inom området. Resultatet visadeatt det finns ett antal risk och skydds-faktorer på mikro (individnivå), meso(organisationsnivå) och makro-nivå (samhällsnivå), som enligt informanterna spelar roll iungdomarnas val att ingå i kriminella gäng, exempelvis, anknytningen till sina föräldrar,anknytningen till skolan och segregation. Vidare framkom faktorer betydelsefulla för attlämna miljön, exempelvis händelserika situationer, insikt, vilja och motivation som ärbetydande för avhopp. Resultatet visade även socialarbetares erfarenheter av att återintegreraunga avhoppare och de utmaningar de möter i återintegreringsprocessen. Det framkom attvissa socialarbetare såg föräldramedverkan som en viktig del i de unga avhopparnasåterintegreringsprocess medan andra ansåg att fokus bör ligga på ungdomen i sig. Brist påresurser och motivation såg socialarbetare som utmaningar i deras arbete som kunde hämmaungdomens återintegrering.

<p>2021-03-25</p>

Syftet med vår studie var att ta reda på i vilken utsträckning 12-stegsgemenskapen har bidragit till medlemmars tillfrisknande och bibehållna nykterhet. Då vi ville få en djupare förståelse om vad våra respondenter ansåg vara av vikt inom gemenskapen så genomförde vi nio kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. När vi transkriberat materialet och arbetat med det utifrån den hermeneutiska metoden så analyserade vi resultatet utifrån vår teoretiska referensram: dramaturgi, rituella interaktionskedjor och role exit. I resultatet kom vi fram till att gemenskapen varit viktig för respondenterna och inslag som sponsorskap, göra service och att gå på möten bidrog till det som kan ses som en helhet inom 12-stegsprogramet. Gemenskapen hjälpte respondenterna att bryta med sitt gamla liv för att skapa ett nytt med nya bekantskaper, nya beteendemönster och en motivation att leva ett nyktert liv. Det blev även tydligt för oss att restriktionerna som tillkommit i sviterna av Covid-19 påverkat gemenskaperna på olika sätt. Vi fick en tydlig bild av att fysiska möten är att föredra då det ger en bättre förutsättning att tillfriskna och bibehålla nykterheten, inte minst om du är nykomling i gemenskapen. Efter genomgång av kunskapsläget inom socialt arbete tänker vi att vår empiri bidrar till att fylla en kunskapslucka från Socialstyrelsens riktlinjer om missbruksvård där beskrivningen av 12-stegsprogrammet är bristfällig och utan förklaring vad det är som fungerar och varför, något vår studie försöker ge svar på.

<p>2021-05-31</p>

I denna kvalitativa studie har personal och chefer i två hemtjänstgrupper i en mellanstor svensk kommun intervjuats. Studiens syfte har varit att undersöka deras arbete med personer med demensdiagnos, utifrån frågor om utmaningar, utbildning och eventuella förändringar respondenterna vill se. Studien har utgått från teorin om wicked problems, och har därför betraktat omsorgen om dementa som ett komplext problem som enbart har provisoriska lösningar som kan fungera bättre eller sämre. Dagens situation i omsorgen gällande rättsläge och organisering är en av dessa provisoriska lösningar, och studien intresserar sig för vilka andra provisoriska lösningar som skulle framkomma under intervjuerna. Begreppet omsorgsrationalitet har i studien används för att analysera och tolka respondenternas arbete. Av resultatet framgår att personalen prioriterar omsorgsrationalitet framför formell utbildning, vilket inte framkommer i samma utsträckning hos cheferna som har en mer formell syn på verksamheten. Det visar sig även att respondenterna är väldigt medvetna om att situationen inte är bra, särskilt inte för brukare med långt gången demens. Trots att man är noga med att betona individens självbestämmande, och inte vill använda sig av tvång i arbetet, anser man att självbestämmandet kanske ändå borde inskränkas i vissa fall. Detta är dock något som i så fall ska göras av någon annan aktör. Slutsatsen är att man i vissa fall ser tvång som en bättre provisorisk lösning än dagens situation, men att det är en lösning man i så fall inte vill vara del av själv. / This qualitative study has interviewed managers and employees of two home care groups in a medium-sized municipality in Sweden. The purpose of the study is to examine their work with people with dementia based on questions about challenges, education and possible changes related to their work. The study is based on the theory of wicked problems, and home care work with dementia is therefore seen as a complex situation where only interim solutions are possible. The current situation regarding the organization and legal situation is seen as one of these interim solutions. The study also seeks to find the respondents’ view of other possible solutions to this wicked problem. Rationality of caring is used to describe the care workers view of their employment. The result shows that the employees value rationality of caring more than formal education, in contrast to the managers who view the home care in a more formal way. The result is also clear in that the respondents find today's solutions to be lacking, especially for people with advanced dementia. Though the respondents were keen to emphasize the self-determination of the recipients of home care, and that constraint should not be used, the respondents believe that the self-determination should be reduced in some cases, though this should be done by another authority than themselves. The study concludes that the respondents in some cases see constraints as a better solution then the current one, but that no one wants to participate in the means necessary to reach this solution.

The study aims to explore how authorities describes problematic absenteeism in documents that provides guidelines for how actors can work with the problem. The empirics were collected through a qualitative textanalasys on reports about problematic absenteeism from Skolverket, SKL and Skolinspektionen. The major questions of this study were answered by the collected material. The material was examined from a hermeuetic interpetation method with a holistic approach, and then further analyzed from Bronfenbrenners ecological systemstheorys point of view in order to reach further interpretations of the processed information. The authorities included in the study has different areas of responsibillities in society, and they work with different approaches of the problem, which results in different ways of expressing and defining the problem. The result of the study shows how the authorities defines problematic absenteeism in different ways, and how they recomend working with it. The result aslo shows that the autorities express a will for the social actors and schools to collaborate, and how a collaboration could be affective.

No description available.