Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Frågan är dock om den likvärdiga undervisningen ger en likvärdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i läromedlen och vilken bild ger undervisningen? Islam är en religion som växer, både i Sverige och i världen. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar även fördomarna mot muslimerna och den så kallade islamofobin får ett starkare fäste hos många människor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som många av de muslimska ungdomarna känner? Denna litteraturstudie försöker besvara dessa två problem tillsammans. Den undersöker vad tidigare forskning säger om hur läromedlen framställer islam, hur muslimska ungdomar upplever sin skolsituation samt hur läraren kan skapa en god religionsundervisning. Aktuell forskning visar att framställningen av islam i läromedlen är vinklad, saknar objektivitet och är, ibland även, felaktig. Tillsammans med en undervisning som inte är kontextualiserad eller mångdimensionell gör detta att flertalet muslimska elever inte känner igen sig själva och sin religion när de läser om islam i skolan. Risken blir stor att undervisningen, istället för att minska fördomarna, ökar dem och gör att islam ses som en bakåtsträvande religion som inte är öppen för förändring. De sammanfattande slutsatserna av litteraturstudien blir att det som lärare är av stor vikt att vara medveten om att läromedlen inte är objektiva, utan ofta innefattar ett vinklat innehåll eller ett innehåll som är lätt att misstolka. Läraren behöver här lyfta in andra perspektiv på islam i klassrummet och våga problematisera religionen. Undervisningen bör bygga på öppenhet, kritiskt granskande och diskussion.

Although modern Germany is a multicultural and multireligious society, a fact reflected by the growing number of works on the lives of migrants to Germany by authors from non-German backgrounds, it is still difficult to find much scholarly study of the role of Islam in these works. Since 9/11 Islam has become a prime theme of German public discourse, yet still its presence as a topic of study in Germanistik remains rare. In an effort to provide a partial rectification of this situation this thesis examines Feridun Zaimoglu’s novel Leyla (2006) and the role that Islam plays in the story. One of the most well-known Turkish-German authors writing today, Feridun Zaimoglu has been in the public eye since the appearance of his first book Kanak Sprak – 24 Mißtöne vom Rande der Gesellschaft (1995). Zaimoglu’s writings often focus on the lives of Turkish migrants and their children in Germany, yet Leyla is set completely in 1950s Turkey. The story follows the title figure as she grows up in a small Anatolian village which she eventually leaves for Istanbul and, at the very end of the novel, for Germany. Oppressed for most of her life by an abusive father, Leyla learns to chart her own course between traditional values and expectations and a more independent lifestyle. The thesis first establishes Islam’s heterogeneous character. Two perspectives of Islam, a patriarchal-traditional Islam and an enlightened Islam, are put forward as analytical frameworks for a nuanced interpretation of this complex novel. By applying the concept of the personal or inner jihad to the novel it is possible to establish that the novel presents a variety of versions or ways of Islam that are considered and confronted by the protagonist, and that this development on her part embodies the essential conflicts of the story. Leyla, who suffers from the oppression of a patriarchal form of Islam that has dominated the lives of her mother and siblings, gradually turns towards a more enlightened form of Islam that nevertheless retains features of traditional belief. The thesis contends that the novel’s complex exposition of Turkish society in the 1950s can be better understood when the novel’s relationship to the discourses of Islam are taken into account and employed as interpretive aids.

Although modern Germany is a multicultural and multireligious society, a fact reflected by the growing number of works on the lives of migrants to Germany by authors from non-German backgrounds, it is still difficult to find much scholarly study of the role of Islam in these works. Since 9/11 Islam has become a prime theme of German public discourse, yet still its presence as a topic of study in Germanistik remains rare. In an effort to provide a partial rectification of this situation this thesis examines Feridun Zaimoglu’s novel Leyla (2006) and the role that Islam plays in the story. One of the most well-known Turkish-German authors writing today, Feridun Zaimoglu has been in the public eye since the appearance of his first book Kanak Sprak – 24 Mißtöne vom Rande der Gesellschaft (1995). Zaimoglu’s writings often focus on the lives of Turkish migrants and their children in Germany, yet Leyla is set completely in 1950s Turkey. The story follows the title figure as she grows up in a small Anatolian village which she eventually leaves for Istanbul and, at the very end of the novel, for Germany. Oppressed for most of her life by an abusive father, Leyla learns to chart her own course between traditional values and expectations and a more independent lifestyle. The thesis first establishes Islam’s heterogeneous character. Two perspectives of Islam, a patriarchal-traditional Islam and an enlightened Islam, are put forward as analytical frameworks for a nuanced interpretation of this complex novel. By applying the concept of the personal or inner jihad to the novel it is possible to establish that the novel presents a variety of versions or ways of Islam that are considered and confronted by the protagonist, and that this development on her part embodies the essential conflicts of the story. Leyla, who suffers from the oppression of a patriarchal form of Islam that has dominated the lives of her mother and siblings, gradually turns towards a more enlightened form of Islam that nevertheless retains features of traditional belief. The thesis contends that the novel’s complex exposition of Turkish society in the 1950s can be better understood when the novel’s relationship to the discourses of Islam are taken into account and employed as interpretive aids.

No description available.

Lärobokens framställning av islam och muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell.

Texte remanié de: Th. Ph. D.--Princeton university, 1960. / Bibliogr. p. 332-336. Index.

Diss.--Fachbereich Evangelische Theologie--Hamburg--Universität, 1999. / Contient en appendice des documents en arabe ou en tamacheq avec trad. française. Bibliogr. p. 324-348. Index.

Texte remanié de: Dissertation--Rechtswissenschaftliche Fakultät--Münster--Westfälische Wilhelms-Universität, 2004. / Bibliogr. p. 191-223.

Diss.--Universität Mainz, 1998. / Bibliogr. p. 189-204. Index.

Texte remanie de la Th. doct.: "Sufi Orders in the National Struggle"--Leiden--Leiden university, 2001. / Bibliogr. p. 383-400 Index. Quelques documents en turque et ottoman.