De konkurrensrättsliga reglerna finns till för att skydda både konsumenter och företag mot bland annat förbjudna avtal som påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. EUkommissionen granskar företagskoncentrationer och kan förbjuda sammanslagningar av företag, om de strider mot EU:s konkurrensregler. En marknad som växer i hela världen är internet, där finns produktmarknaden sociala medier, där bland annat företagen Facebook och WhatsApp agerar. Företaget Facebook fick i oktober 2014 ett godkännande av EUkommissionen att köpa upp kommunikationsappen WhatsApp. I denna uppsats har författarna granskat EU-kommissionens bedömning av uppköpet, och även undersökt vilken relevans produktmarknaden har vid bedömning av företagskoncentrationer. Författarna har även undersökt vilken betydelse storleken har för en företagskoncentration vid bedömning av huruvida den är att anse som konkurrensbegränsande. Facebooks uppköp ansågs inte strida mot EU:s konkurrensregler och EU-kommissionen bedömde att uppköpet skulle godkännas på den grunden att produktmarknaderna är olika dvs. att företagen tillhandahåller olika tjänster. När EU-kommissionen granskar företagskoncentrationer tas hänsyn till vilka produktmarknader företagen agerar på. Dock har produktmarknaden endast betydelse om företagen som sammanslås saknar konkurrenter. Det är inte storleken på företagskoncentrationerna som är av största relevans vid bedömning från EU-kommissionen, utan det är den relevanta marknaden som har betydelse och som undersöks i varje enskilt fall. Inom den relevanta marknaden finns en produktmarknad och en geografisk marknad

No description available.

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester.

No description available.

.eu domeno vardo registracija suteikia galimybę fiziniams ir juridiniams asmenims identifikuoti save kaip Europos Sąjungos atstovą internetinėje erdvėje. Siekiant sustabdyti nesąžiningą domenų vardų įgijimą, buvo nustatytas „Sunrise“ .eu domeno registracijos periodas, per kurį ankstesnių teisių turėtojai galėjo registruoti .eu domenų vardus. Buvo nustatyta, kad „Sunrise“ registracijos etapais periodai trunka po du mėnesius. Pirmo periodo metu buvo galima paduoti paraiškas registruoti domenų vardus, remiantis Bendrijos prekės ženklu, geografiniais indikatoriais, akronimais. Antrojo periodo metu buvo galima paduoti paraiškas tiek dėl ankstesnių teisių, dėl kurių paraišką buvo galima paduoti per pirmąjį periodą, tiek dėl kitų ankstesnių teisių. Ankstesnės teisės yra apibrėžiamos plačiai, įtraukiant neregistruotus prekės ženklus, prekės ženklus, įmonių identifikatorius, asmenų vardus, jei jie yra ginami valstybės narės arba Bendrijos teisės. EURid dėl domenų vardų registracijos nepriima paraiškų tiesiogiai. Paraiškas galima paduoti per akredituotus registratorius. Ieškovas, įrodęs ankstesnių teisų priklausymą jam, gali reikalauti, kad domeno vardas būtų perleistas jam. ADR procesas suteikia palyginus greitą ir nebrangų ginčų sprendimo būdą. / .eu domain name offers valuable opportunity for businesses to establish a European presence on the web. In an effort to stop cybersquatters there was a “Sunrise” period of .eu domain registration during with holders of rights in domain names could beat the rush by registering their domain name in advance of general registration. There were two “Sunrise” periods, each lasting two months. The first period covered national and Community trade marks, geographical indications and the names and acronyms of public bodies. The second phase covered names that could be applied for under the first phase as well as other prior rights. Prior rights are defined very widely and include unregistered trade marks, trade names, business identifiers and family names in as far as they are protected under national law in the member state or Community law where they are held. EURid does not accept applications directly form applicants. An application can be send through accredited registrars. A complainant who proves the circumstances in having prior rights is entitled to have the disputed domain name transferred to him. The ARD process provides a relatively quick an inexpensive method of attempting to recover a domain name form a cybersquatters.

No description available.

No description available.

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i Europarådet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part återstår det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det är förenligt med EU-rättens bestämmelser och principer. Syftet med min framställning är att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska områden. Konsekvenserna av anslutningen i de områden där kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16. Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma område kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse från EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillåter inte en överträdelse av EU-domstolens tolkningsföreträde och Europadomstolen kommer att begränsas till att konstatera huruvida bestämmelser i EU-rätten är oförenliga med Europakonventionen. På så sätt bevaras EU-rättens autonomi. Vidare är de båda domstolarnas praxis i de områden jag har undersökt snarlika och därmed blir risken att Europadomstolen kommer att förbise EU-rätten liten. Medsvarandemekanismen innebär bland annat att EU får möjligheten att ingripa i mål som medsvarande i fall när en medlemsstat står inför rätta, rörande EU-rätt. Risken som uppstår är att om medsvarandemekanismen inte aktiveras, kan det leda till att EU-rätten förbises. EU har försäkrat att EU alltid kommer att begära att bli medsvarande i mål som gäller EU-rätt. Riskerna för att EU-rätten kommer förbises är dels att kommissionen misslyckas med begäran om att bli medsvarande, dels att Europadomstolen avvisar EU:s deltagande i ett mål. Protokoll 16 innebär att de kontrakterande parternas högsta domstolsinstanser har en möjlighet att begära rådgivande yttranden av Europadomstolen. Problematiken består i att EU-domstolen kan komma att förbises. Medlemsstaterna kommer inte att vända sig först till EU-domstolen och sedan till Europadomstolen när de söker rådgivning. Protokoll 16 behandlar inte nyss nämnda problematik, utan EU- domstolen måste tas upp frågan när de granskar anslutningsfördraget.

Olika typer av företagssammanslagningar är i dag en vanlig företeelse på den europeiska marknaden och betraktas i många fall som ett led i företagens utveckling av sin verksamhet. Företag som är verksamma i EU uppmuntras att etablera sig på nya marknader och utvidga sin verksamhet till nya medlemsstater för konsumenternas största möjliga urval av såväl varor som tjänster. En förutsättning för upprätthållandet av gränsöverskridande handel och en fri konkurrens mellan EU:s medlemsländer är gemensamma regler som styr företagens och individers agerande. Konkurrensrättens betydelse har ökat de senaste årtionden, och fokus ligger idag på de regler som bekämpar konkurrensbegränsningar av olika former. Inom EU är den gemensamma konkurrensrätten det grundläggande rättssystemet, med betydelsefulla influenser från konkurrenslagstiftningen i USA. De huvudsakliga bestämmelserna i EU återfinns i artiklarna 101 och 102 FEUF, vilka förbjuder konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning. En företagskoncentration uppstår genom en sammanslagning av två eller flera företag men kan även uppstå genom partiella förvärv. Av vikt är att en övergång av äganderätten sker i och med förvärvet. De företagskoncentrationer som uppfyller kraven för en gemenskapsdimension ska enligt koncentrationsförordningen anmälas till kommissionen för bedömning. Koncentrationsförordningen har även ett rekvisit som innebär att förvärvet ska leda till varaktig förändring av kontroll. Det förekommer förvärv som inte uppfyller kravet på varaktig förändring av kontroll men som likväl riskerar att skada konkurrensen. Transaktionen går under benämningen förvärv av minoritetsandelar och faller utanför koncentrationsförordningens tillämplighet. Det aktuella problemet i EU är att alla typer av förvärv av minoritetsandelar inte fångas upp av koncentrationsförordningen och faller utanför någon form av kontroll trots att effekterna av förvärvet kan vara skadligt för konkurrensen. Kommissionen har med bakgrund i detta tagit fram ett nytt förslag för att komma till rätta med den lucka som finns i nuvarande koncentrationsförordningen.

Efter nästan 50 års förhandlingar beslutade rådet år 2009 att införa ett enhetligt patentskydd inom EU. Överenskommelsen om ett fördjupat samarbete resulterade i Europaparlamentets och rådets förordning nr 1257/2012 (patentförordningen) och rådets förordning nr 1260/2012 (översättningsförordningen) samt beslutet om att inrätta en gemensam patentdomstol för att kunna skapa en enhetlig praxis för den europeiska patenträtten. I uppsatsen utreds hur ett mindre företag kommer att påverkas av införandet av EUpatentet. Inledningsvis ges en introduktion till patenträtten och dess utveckling. Vidare beskrivs de olika tillvägagångssätten som finns för patentansökningar inom Europa samt de kostnader som förknippas med dessa. I uppsatsen granskas även det enhetliga patentsystemet och dess innebörd, frågan om översättningar och införandet av den enhetliga patentdomstolen. Slutligen utreds vilka strategiska överväganden som ett företag bör göra vid en ansökan om patent inom Europa. Uppsatsen avslutas med en analys av de olika tillvägagångssätten och de kostnadsexempel som finns presenterade i uppsatsen. En rekommendation ges även om vilka strategiska överväganden ett mindre företag bör göra.