SINTESIS DE LA TESIS DOCTORALBajo el título "las tarifas de los servicios portuarios" se albergan un grupo heterogéneo de prestaciones, cuyo denominador común estriba en que se trata de obligaciones pecuniarias exigidas a los usuarios de los puertos de interés general en beneficio de las Entidades encargadas de su gestión, como consecuencia de la utilización del dominio público portuario o por la recepción de determinados servicios, suministros y actividades.Como se explica en la tesis doctoral, a finales del año 2.003 pendían de resolución ante nuestros Tribunales de Justicia litigios relacionados con estas prestaciones por importe próximo a los sesenta y cinco mil millones de las antiguas pesetas. En su momento, consideramos que sesenta y cinco mil millones era una suma suficientemente sugestiva para detenerse, reflexionar y tratar de ofrecer una explicación razonable a tan desproporcionado índice de litigiosidad. En principio, esta circunstancia constituyó la exégesis de nuestro trabajo de investigación. Ahora bien, pronto comprendimos que las tarifas de los servicios portuarios son un auténtico desconocido en el mundo del derecho. A diferencia de lo que ocurre en otros países, en España nadie se ha ocupado de estudiar en profundidad el régimen jurídico de estas prestaciones. No existen monografías especializadas sobre las tarifas de los servicios portuarios y los escasos artículos científicos existentes en la materia se han limitado a analizar estas prestaciones en un contexto histórico concreto, bien desde un punto de vista excesivamente genérico, bien a la luz de una problemática singular y específica.En su momento, esta realidad se convirtió en un auténtico acicate para abordar en toda su dimensión el régimen jurídico de las tarifas de los servicios portuarios. Y cuando decimos en toda su dimensión nos referimos al análisis integral, desde sus orígenes, de esta institución jurídica.Obviamente, intuíamos que este trabajo no iba a ser sencillo. Y no sólo por la ausencia de precedentes doctrinales que tomar como puntos de referencia, sino más bien, porque desde un primer momento apreciamos que la historia de las tarifas de los servicios portuarios se ha desarrollado en paralelo a la de los propios puertos. Es decir, el origen de las tarifas por servicios portuarios se remonta a la existencia misma de los puertos. La utilización de las instalaciones y servicios portuarios nunca ha sido gratuita. Los usuarios de estas infraestructuras siempre han venido compelidos a satisfacer, bajo diversas denominaciones, determinadas sumas económicas con ocasión de su empleo o utilización.Esta circunstancia nos obligó a circunscribir temporalmente el objeto del estudio. Detallar el régimen económico de los puertos en la época griega o romana podía tener un indudable interés histórico, pero desde luego, para el Derecho Financiero y Tributario bien poco podía aportar en su avance dogmático.La inscripción de las tarifas de los servicios portuarios en el ámbito del Derecho Financiero y Tributario se justifica en la medida que estas prestaciones siempre han constituido un recurso clave en el campo de la financiación de las infraestructuras portuarias. A lo largo de la historia, y por diferentes motivos, los puertos han tenido clara una filiación pública. La acción de los poderes públicos siempre ha mediatizado la existencia y funcionamiento de estas instalaciones. Las tarifas de los servicios portuarios han sido y son un instrumento relevante en la financiación de una actividad o servicio de indudable interés para la comunidad. Si el Derecho Financiero y Tributario se conceptúa como una rama del Derecho Público interno que organiza los recursos constitutivos de la hacienda del Estado y de las restantes entidades públicas, y regula los procedimientos de percepción de los ingresos y de ordenación de los gastos y pagos que tales sujetos destinan al cumplimiento de sus fines, el estudio de las tarifas de los servicios portuarios, sin duda alguna, encaja en este sector del Derecho.Ocurre, empero, que hasta fechas relativamente recientes la regulación de las tarifas por servicios portuarios no ha sido efectuada por juristas. Es más, hasta el presente momento, la definición del régimen jurídico de estas prestaciones nunca ha sido una responsabilidad propia de juristas especializados en materia tributaria. Al contrario, como las competencias administrativas sobre el ramo de los puertos civiles fueron absorbidas desde mediados del siglo XIX por el Cuerpo de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos, resulta que este grupo de funcionarios ha monopolizado históricamente la función normativa en materia de tarifas por servicios portuarios.Este ha sido uno de los problemas endémicos de este recurso financiero, dado que, de ordinario, su régimen jurídico se ha construido al margen de los principios rectores del Derecho Financiero y Tributario. Pues bien, para estudiar en su plenitud el régimen jurídico de las prestaciones portuarias, en su momento, creímos conveniente organizar nuestro trabajo de investigación en cinco partes diferenciadas. La primera, relativa al sistema portuario español. La segunda, a las tarifas de los servicios portuarios. La tercera, al principio de reserva de ley y la naturaleza jurídica de las tarifas de los servicios portuarios. La cuarta, a la crisis derivada del conflicto de las tarifas de los servicios portuarios. Y, la última, a la actual regulación de las tarifas por servicios portuarios.Con este trabajo de investigación pretendíamos conseguir cuatro objetivos:1.-En primer lugar, elaborar la primera monografía específica sobre el régimen jurídico de las tarifas de los servicios portuarios en España, con la finalidad de que, en lo sucesivo, exista una referencia doctrinal inequívoca en esta materia.2.-En segundo lugar, descubrir cuáles han sido los regímenes económico-financieros de los puertos españoles a lo largo del tiempo, y reseñar sus principales virtudes y defectos.3.-En tercer lugar, desentrañar el origen del conflicto de las tarifas de los servicios portuarios, sus consecuencias y los medios empleados por los poderes públicos para su corrección.4.-Finalmente, dar cuenta públicamente de los principales defectos que afectan al actual sistema de tarifas por servicios portuarios para su futura corrección.

Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren år 2008 har orsakat kris för många företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hårt då nybilsförsäljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars år 2009. Syftet med uppsatsen var att förstå vad som händer i ett tillverkningsföretag som går i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen är skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts på plats på Plastals fabrik i Simrishamn där både operativ och ledande personal har intervjuats. Slutsatsen av den här uppsatsen är att en konkurs berör alla företagets intressenter. Ofta behandlas bara personal och de som har fodringar hos det kursade företaget. Hos fabriken vi undersökte var det framförallt kundernas beroende av fabrikens produktion som omöjliggjorde en nedläggning till följd av konkursen. Anställningstryggheten i Sverige gjorde besparingarna till följd av varsel mycket långsammare än orderminskningen. Vid nybildningen gjorde turordningsreglerna för återanställning att det blev en skev åldersfördelning som kan vara till nackdel för fabriken i framtiden. Utan anställningstrygghet kan effekten bli ökad effektivitet och minskad sjukfrånvaro.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 – 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden. Bakgrunden till lagens uppkomst var att regeringen kunde se en negativ utveckling på de äldre arbetstagarnas sysselsättningsgrad och ville stävja problemet. En av anledningarna till varför det såg ut som det gjorde var att det skedde allt snabbare strukturförändringar på arbetsmarknaden. Den mer statiska industrisektorn som många livnärde sig på var i rörelse. Ytterligare en anledning till att regeringen ansåg att en skyddslag behövdes var att man såg stora svårigheter för de äldre arbetstagarna att kunna förflytta sig geografiskt. Uppfattningen var att om en yngre arbetstagare blev arbetslös har de större möjlighet att flytta till annan ort för att där hitta ett nytt arbete.Inledningsvis presenteras ett större kapitel som beskriver turordningsreglernas gällande rätt med de paragraferna vi anser vara relevanta för uppsatsen. Kapitlet är grunden för uppsatsen och ett resonemang kommer föras om turordningsreglernas inverkan på ungdomsarbetslösheten.I Sverige idag finns framför allt två större aktörer med stort inflytande på arbetsmarknaden. Den ena är Landsorganisationen, LO som består av arbetstagarorganisationer som i sin tur representerar en del av arbetstagarsidan. Den andra är Svenskt Näringsliv som utgörs utav arbetsgivarorganisationer vilka representerar arbetsgivarsidan. De båda intresseorganisationer har två helt skilda syner på anledningarna till den rådande ungdomsarbetslösheten. LO menar att det handlar bristen på utbildning medans Svenskt Näringsliv anser att LAS, för höga ingångslöner och att utbildningssystemet inte är i fas med arbetsmarknaden ligger till bakgrund för hur situationen ser ut idag. I uppsatsens andra kapitel återfinns de båda aktörernas syn och lösningar på ungdomsarbetslöshetsproblemet. Vidare följer en utredning över hur det ser ut i Danmark och hur deras arbetsmarknad är uppbyggd. Flexicurity-systemet som används i Danmark skiljer sig relativt mycket från det arbetsmarknadssystem som återfinns i Sverige och utredningen ämnar se om det finns några för- och nackdelar med det danska systemet. Vidare vill vi också utreda huruvida flexicurity har någon inverkan på ungdomsarbetslösheten. I sista kapitlet återfinns en analys där vi kommer attSida | VIreflektera över det vi tidigare behandlat för att på så redogöra för vår uppfattning om varför ungdomsarbetslösheten är så pass hög som den är i Sverige.I den avslutande diskussionen har vi kommit fram till bland annat att de svenska turordningsreglerna har en negativ effekt på ungdomsarbetslösheten. En statisk arbetsmarknad och en princip som gör att den förste som måste sägas upp är den sist anställda missgynnar per automatik den yngre befolkningen. Det är dock inte den direkta effekten av sist-in-först-ut-principen som vi tror är det stora problemet. Istället tror vi att verkningarna av principen leder till en arbetsmarknad där arbetskraften tenderar att bli stillastående, vilket i sin tur minskar detta möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få trygga anställningar.

OBJETIVO: Identificar las actitudes y percepciones frente a la toma del examen de Papanicolaou en mujeres que acuden al servicio de Gineco-obstetricia del Hospital Nacional Daniel Alcides Carrión. MATERIAL Y METODOS: Estudio descriptivo, transversal, Correlacional aplicado entre Julio y Diciembre del 2004 en el Hospital Carrión del Callao. La población fueron mujeres en edad reproductiva cuya última atención médica haya sido realizada en dicho centro hospitalario. La muestra por conveniencia fue de 135 pacientes. Se elaboró un modelo de encuesta que fue previamente validado y aplicado. Los datos fueron analizados por el programa estadístico SPSS v.12 para Windows. RESULTADOS: Del total de mujeres entrevistadas, sólo el 56% se han realizado un examen de Papanicolaou dentro de los últimos doce meses previos a la entrevista, por otra parte EL 42% fluctúa entre las edades entre 31 a 49 años, 70,4% mantiene una unión estable con su actual pareja, el 23,7% son multíparas, el 77,7% inicio sus relaciones sexuales entre los 15 y 22 años, el 60% afirma tener solo un compañero sexual. Son usuarias de métodos anticonceptivos 49,63%, sólo el 23,7% reconoce la importancia de este examen. También se puede establecer que no necesariamente existe relación directa entre las percepciones concebidas frente al examen de Papanicolaou y las actitudes observadas en las mujeres usuarias de los servicios de Gineco-obstetricia del Hospital Nacional Daniel Alcides Carrión. CONCLUSION: Por el presente estudio podemos concluir que cerca de la mitad de la población tiene una percepción media y una actitud desfavorable frente al examen de Papanicolaou.

<p>This paper looks at the perceptions of people within and outside of Jönköping, regard-ing the main attractions/attributes within the Jönköping region and how they are being branded by the municipality. A model was formed to explain how consumer expecta-tions affect demand, and based on that a survey was handed out to find out consumers travelling habits, general perceptions about Jönköping and its branding. The results show that promotion has not been as successful as hoped and that Jönköping is still seen as a religious city among the respondents. A Las Vegas Entertainment Concept was formed to find out whether people would be willing to visit Jönköping more often if something „new‟ was presented. In conclusion, for consumers to visit more often new experiences have to be provided. It is all about the way Jönköping city is marketed in the future and what it will be able to offer to the different consumer segments visiting.</p>

Texte remanié de: Th. doct.--Hist.--Paris 1, 2002. Titre de soutenance : Contribution à l'étude du vocabulaire politique du "Mémorial de Sainte-Hélène. / Bibliogr. p. 357-379. Index.

Överlåtelsedirektivets ändamål är att skydda arbetstagares anställning från negativ påverkan av en verksamhetsövergång. Överlåtelsedirektivet föreskriver således ett uppsägningsför- bud som innebär att arbetsgivare inte får vidta uppsägningar av arbetstagare vid en verk- samhetsövergång på grund av övergången som sådan. Överlåtelsedirektivet syftar även till att beakta arbetsgivares intressen. Uppsägningsförbudet följer således av ett undantag som föreskriver att arbetsgivare får vidta uppsägningar hänförliga till ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl vid en verksamhetsövergång. EU-domstolens tillämpning av undantagsbestämmelsen innebär att arbetsgivare får vidta uppsägningar grundade på andra skäl än övergången som sådan vid en verksamhetsöver- gång. Tillämpningen av undantaget vid en verksamhetsövergång ska avgöras med utgångs- punkt i arbetsgivares uppsägningsskäl. Arbetsdomstolens tillämpning av undantaget sker med hänsyn till en viss tidpunkt, vilket innebär att det föreligger ett absolut uppsägningsförbud från en viss tidpunkt. Det är emellertid oklart från vilken tidpunkt detta absoluta uppsäg- ningsförbud råder på grund av Arbetsdomstolens inkonsekventa uttalanden, vilket påverkar förutsägbarheten för både arbetstagare och arbetsgivare. Den svenska tillämpningen överensstämmer inte med överlåtelsedirektivets ändamål ef- tersom undantaget saknar tillämplighet från en viss tidpunkt i svensk rätt. Det finns således behov av att ändra den svenska tillämpningen av undantagsbestämmelsen. Den svenska till- lämpningen bör överensstämma den EU-rättsliga tillämpningen för att tillgodose även ar- betsgivares intressen och därigenom vara förenlig med överlåtelsedirektivets ändamål.

No description available.

No description available.

No description available.