Bakgrund: Typ-2 diabetes är en kronisk sjukdom som ökar snabbt över hela världen. Typ-2 diabetes mellitus uppstår på grund av förhöjda glukosnivåer i blodet, och om tillståndet förblir obehandlat kan det resultera i ett antal komplikationer. Egenvård vid diabetes typ-2 omfattar blodsockerkontroll, livsstilsförändringar och behandlingen som innebär både läkemedelsbehandling och livsstilsförändring. Teoretiska grunden ligger på Orems egenvårdsteori, begreppet hälsa, livsvärld och egenvård där sjuksköterskerollen är avsevärt avgörande. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård i samband med typ-2 diabetes. Metod: Studien grundas på en kvalitativ ­litteratursammanställning där datainsamling har skett genom 10 artiklar som söktes genom databasen Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2020-) integrerade sammanställningsmetoder och har en beskrivande syntes. Resultat: Genom analysen framkom tre tema och nio subtema. Första teman är Känslomässiga reaktioner där Varierande känslor hos patienter och Rädsla för komplikationer som motivation till egenvård blev subteman. Andra teman är Erfarenheter av att förändra levnadsvanor där subteman blev Erfarenheter i samband med kostförändring, Erfarenheter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av blodsockerkontroll och medicinering. Tredje teman är Stödjande faktorer i en komplex realitet där subteman blev Vikten av tillräcklig information och kunskap, Vårdrelationens dubbla ansikten, Stöd från anhöriga och kamratgrupper samt Känslomässiga hantering och acceptans är nyckel till lyckad egenvård. Slutsatser: Egenvård vid typ 2-diabetes medför olika utmaningar och svårigheter i vardagen, särskilt när det kommer till livsstilsförändringar att anpassa kostvanor. I denna kontext får sjuksköterskor en betydande roll, särskilt när det gäller att stödja följsamhet till egenvård, hantera känslomässiga reaktioner och främja förändringar i levnadsvanor.

Bakgrund: Diabetes typ-2 benämns som en kronisk sjukdom som orsakar högt b-glukos och det uppkommer av otillräcklig produktion av insulin eller av insulinresistens i kroppens vävnader. För hantering av diabetes måste vissa handlingar utföras såsom koständring, regelbunden träning, viktminskning, eventuellt diabetesmedicin eller insulinbehandling, blodsockerövervakning som kallas för egenvård. Egenvård innebär att en patient utför vissa sjukvårdsåtgärder själv i hemmet eller med hjälp av sina närstående/assistenter efter att en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten klarar uppgifterna. Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse och erfarenhet av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: för att besvara syftet gjordes en beskrivande litteraturstudie som inkluderade 14 artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser.  Huvudresultat: Det finns olika former av hinder men även främjande faktorer som påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Kosthantering och motivationsskapande insatser, hemglukosmätning och stöd från människor i närheten identifieras som faktorer som påverkar patienternas egenvårdskapacitet i högsta grad. Slutsats:  Författarna har summerat personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2 utifrån tidigare studier med liknande syfte där det visade sig att kost och livsstilsförändring är den mest utmanade delen inom område egenvård. Begränsad kunskap och felaktig tolkning av värdet identifierades som hinder inom område blodglukosmättning. Relationen med familjen betraktades som en viktig faktor för att främja motivation, vilket leder till bättre följsamhet. Hälsosjukvården ansågs vara den mest trovärdiga källan för patienter att vända sig till vid olika svårigheter. Patienterna uppskattade sjukvårdens insatser och de ville ha en mer anpassad undervisning som är mer anpassad efter deras behov, kultur, ekonomiska läge och arbetsschema. Nyckelord: Egenvård, Typ-2 Diabetes mellitus, Upplevelse. / Background: Type 2 diabetes is a lifelong (chronic) disease that causes high b-glucose, because of deficient insulin action or insulin resistance of target tissues. Management of type 2 diabetes includes healthy eating, regular exercise, weight loss, possibly diabetes medication or insulin therapy, blood sugar monitoring. It's all called self-care. Self-care is called when a patient carries out some healthcare measures by himself at home or with the help of his personal assistant after a licensed healthcare professional has assessed that the patient can perform tasks. The Aim of the literature study is to describe Type 2 Diabetes persons experiences of Self-Care. Method: to answer the purpose, a descriptive literature review was carried out which included 14 articles with a qualitative and quantitative approach. Main results: There are different types of obstacles and health promotion behavior that affected the patients' experience of self-care. Dietary management, Motivation Strategies, home glucose monitoring and support from family members/ the health care were identified as the most important factors that influence the patients' self-care capacity. Conclusion: The authors have summarized patients' experiences of self-care in diabetes mellitus type 2 based on previous studies with the similar purpose. It turned out that diet and lifestyle changes are the most challenging part of the self-care behaviors. Limited knowledge and false blood sugar reading were identified as barriers in the blood glucose monitoring. Family support was identified as an important factor in promoting the motivation that leads to better adherence. Health care was considered as the initial choice for patients who can contact about the various issues. The patients appreciated the healthcare for a contribution, but they wanted a more personalized management which is more adapted to their needs, culture, economic situation and work schedule. Keywords: Diabetes Mellitus Type 2, Experience, Self-Care.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen typ 2 diabetes är en sjukdom äldre och yngre insjuknar i och där allvarliga konsekvenser och höga kostnader för samhället medföljer. För att minska framtida komplikationer hjälper det att ta till sig egenvård och detta är möjligt med hjälp av en sjuksköterska. Sjuksköterskans roll är viktig för att uppmuntra den enskilde individen till delaktighet i sin vård och viljan att främja hälsan.       Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av egenvården hos patienter med typ 2 diabetes.      Metod: Den valda metoden är litteraturöversikt som har utförts enligt Friberg. CINAHL Complete och PubMed är databaser som har använts i sökningen där tio vetenskapliga artiklar valdes för att användas till resultatet och identifikationen av teman.      Resultat: Tre huvudteman har identifierats i resultatet: Upplevelsen av kommunikation, Upplevelsen av kunskapens betydelse och Upplevelsen av kulturella utmaningar och andliga övertygelser.      Sammanfattning: Litteraturöversiktens resultat visade kommunikationen och kunskapens vikt men även de kulturella utmaningarna. Att kommunicera och utbilda är viktigt för att stödja egenvård och kunna utbilda. Vid kommunikations- och kunskapsbrist så upplevde sjuksköterskorna saknad av motivation och vilja att förstå bland patienter. Med de kulturella utmaningarna påvisade resultatet att religiösa och andliga övertygelse föredras i vissa kulturer. Men även att diabetes typ 2 är tabubelagd och stigmatiserad, vilket i sin tur påverkar patientens vilja att tillta kunskap och hjälp av sjuksköterskan. / Background: The chronic disease type 2 diabetes is a disease that affects older people and younger people, with serious consequences and high costs for society. To reduce future complications, it helps to adopt self-care which is possible with the help of a nurse. The nurse's role is important in encouraging the individual to participate in their care and the desire to promote health.      Aim: The purpose of this literature review is to describe the nurses’ experience of self-management in patients with type 2 diabetes.      Method: The chosen method is a literature review that has been carried out according to Friberg. CINAHL Complete and PubMed are databases that have been used in the search where ten scientific articles were selected for use in the results and the identification of themes.      Results: Three main themes have been identified in the results: The experience of the importance of communication, The experience of the importance of knowledge and The experience of cultural challenges and spiritual beliefs.      Summary: The results of the literature review showed the importance of communication and knowledge but also the cultural challenges. Communicating and educating is important to support self-care and be able to educate. In the event of a lack of communication and knowledge, the nurses experienced a lack of motivation and willingness to understand among patients. With the cultural challenges, the results showed that religious and spiritual beliefs are preferred in some cultures. But also that type 2 diabetes is taboo and stigmatized, which in turn affects the patient's willingness to gain knowledge and help from the nurse.

Background: Type 2 Diabetes (T2D) is growing in prevalence worldwide over the last century. T2D incidence is linked to numerous complications, increased risk of heart disease, and oncology outcomes. This highlights the importance of preventive measures for T2D, wherein genetic predisposition can serve as an early warning sign. The role of rare variants (RVs) in T2D pathogenesis has not been adequately explored due to study size limitations, therefore we hypothesized that new associations could be found using publicly available data repositories. Methods: Significant RV gene burden for T2D risk was discovered using exome sequences obtained from the United Kingdom Biobank (UKB) (n=162,215), then tested for replication in the Korean Association Resource project (n=973), the Metabolic Syndrome in Men Study (n=969), the San Antonio Mexican American Family Studies (n=309), and a pooled meta-analysis of the latter three cohorts. RV gene burden was reassessed in secondary analyses using T2D cases from each cohort and summary level data from the Genome Aggregation Database (GnomAD) (n=125,748). Results: UKB exome wide significant associations were found in GCK (OR=2.44, p=8.91×10-11) and PAM (OR=1.32, p=1.39×10-6), and suggestive associations (p<0.001) were found in 33 additional genes. Replication was limited in KARE, METSIM, SAMAFS and in the secondary analyses with GnomAD because of limited sample sizes and miscalibration with the external control, respectively. Follow-up analyses include exploration of RV gene burden in additional diabetes subtypes, evaluation of clinical features between RV carriers and non-carriers, comparing the ability to predict T2D with rare variant, polygenic, and phenotypic risk scores. Methodological improvements include the incorporation of robust analytic tools and increasing access to a greater diversity and number of samples. Conclusion: Publicly available exome sequencing data has identified genes where RV burden affects T2D pathogenesis and risk. The study of rare genetic variation in diabetes is just beginning. / Thesis / Master of Science (MSc)

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.