The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities. The aim is also to find interesting issues for futher studies of the topic. The problem is specified as the differense between how the legal clauses are applied and how they were intended to be applied. Amongst other aspects, the essay studies how the organisation of the municipality and the political governing affects the practice. Three methods is used. Intervention theory is used to interpret the the Environmental Code’s land management provisions, comparative analysis to identify factors which are likely to affect the municipal planning and qualitative inteview to attain deeper knowledge about how the planning is implemented in the municipalities. The land management provisions of the Environmental Code’s 3 and 4 chapters can be traced directly to the national spatial planning during the 70’s and 80’s. Since the national spatial planning until today, several system models have been used to visualize the procedure and coordination between different public agencies. In chapter 5 an intervention theory is summarized and two new models are created. Chapter 6 descibes how the five selected municipalities have specially accounted for the national interest in the comprehensive plan. Three factors are studied; how the national interests are accounted for in the comprehensive plan; if all land management provisions are accounted for; and if the municipality describes how they intend to protect the national intresets from palpable damage. The study shows that three of the municipalities specially account for the national interests in a seperated chapter or annex. Two of the municipalities acount for all management provisions and three of the municipalites descibes at least one of the protection of the national intrerest in detail. Thus, two of the municipalities are assessed to have a complete knowledge base in the comprehensive plan for continuing working with the national intrerest in detailed planning and building permit processing. (94) 7 In chapter 7 a number of factors which are believed to affect the municipalities way of account for the national interests are compared through comparative analysis. Factors such as population, access to enhanced knowledge base from a national agency and political governance is studied and compared between the municipalities. Chapter 8 presents interviews with officals and politicians in the selected municipalities and county administration. From the interviews a number of interesting topics are detected. A good knowledge and planning base is very important for the municipal planning, and the comprehensive plan is important for the land management provisions to work the way they were intended. Chapter 9 presents the conclusion of the essay. The first conclusion is that there are a lack of guidelines in the municipalities’ comprehensive plans for how to process detailed plans and building permits in areas of national interest. The second conclusion is that some national interests are descibed better than others in the comprehensive plan. The third conclusion is that the couty board is affecting the way the municipalities view the national interests. / Den fysiska riksplaneringens riktlinjer och den senare lagregleringen av dem i NRL och MB har varit en del av det svenska planeringssystemet i snart 40 år. De senaste åren har kritik riktats mot att systemet är föråldrat och inte fungerar på det vis det var tänkt. Denna uppsats undersöker närmare uppfattningen av att hushållningsbestämmelserna inte fungerar, med fokus på hur man i den kommunala planeringen hanterar riksintressena. Varför fungerar inte planeringen av riksintressena som tänkt? Ligger felet i systemet eller i tillämpningen av det? Syftet med denna uppsats är att studera vad som orsakar glappet mellan teori och praktik, genom att studera hur hushållningsbestämmelserna tillämpas i fem utvalda kommuner. Syftet med studien är också att hitta intressanta frågeställningar för vidare studier av ämnet. Problemet preciseras till skillnaden mellan tillämpningen av lagstiftningen och hur det var tänkt att tillämpas. I uppsatsen studeras bland annat hur kommuners organisation och politiska styrning påverkar tillämpningen. Tre metoder används. Interventionsteori för att tolka hushållningsbestämmelserna, komparativ analys för att identifiera faktorer som kan påverka kommunernas arbete med riksintressen och kvalitativ intervju för att uppnå fördjupad kunskap om kommunernas arbete. Hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kapitel kan härledas direkt till riksplaneringen under 70- och 80-talet. Naturresurslagen trädde i kraft 1987, och hushållningsbestämmelserna överfördes oförändrade till Miljöbalken 1998. Flera modeller har används för att visualisera hur samordningen mellan myndigheterna ska ske, både under fysiska riksplaneringen och under senaste året. I kapitel 5 sammanfattas interventionsteorin och två systemmodeller konstrueras. I kapitel 6 beskrivs hur kommunernas särskilda redovisning av riksintressen i översiktsplanen. Tre faktorer studeras: hur riksintressena redovisas; om samtliga hushållningsbestämmelser redovisas; om kommunen beskriver hur säkerställandet av riksintresseanspråken ska ske. Studien av översiktsplanerna visar att tre av kommunerna redovisar riksintressen i ett särskilt kapitel eller bilaga. Två av kommunerna redovisar samtliga hushållningsbestämmelser och tre av kommunerna beskriver säkerställandet av åtminstone något riksintresse mer utförligt. Två av kommunerna bedöms ha ett i huvudsak fullständigt underlag i översiktsplanen för att arbeta vidare med riksintressen i planeringen och bygglovshandläggning. I kapitel 7 jämförs kommunerna i ett antal faktorer som tros påverka hur kommunen redovisat riksintressen i översiktsplanen. (94) 5 Faktorer som invånarantal, tillgång till fördjupat kunskapsunderlag och politisk styrning studeras och jämförs mellan kommunerna. I kapitel 8 redovisas intervjuer med tjänstemän och politiker i de studerade kommunerna samt de berörda länsstyrelserna. Från intervjuerna identifieras ett antal teman som viktiga att belysa. Kunskaps- och planeringsunderlaget är mycket viktigt för kommunernas planering, och översiktsplaneringen är viktig för att riksintressesystemet ska fungera. I kapitel 9 redovisas slutsatser. Slutsatsen är att det finns brister i kommunernas översiktsplaner när det gäller översiktsplanen som vägledande dokument för hur kommunen ska arbeta med områden av riksintresse i detaljplanering och bygglovshandläggning; att det finns skillnad i hur utförligt de olika riksintressena redovisas; att den kommunala organisationen kan påverka hur väl riksintressen redovisas och att det kan finnas samband mellan hur länsstyrelsen presenterar sin roll och hur kommunerna ser på sin roll.