Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: • Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfällig i flera avseenden. • Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillämpades i den översiktliga planeringen. • De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa riksintressesystemet. • Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gällande lagstiftning.

In line with Swedens climate goals, aiming to achieve 49% renewable energy production until 2020, expansion of wind power is an important growth sector. The wind power production is estimated to be increased from 11%, of the total electricity production in Sweden, to 30% during these years. This is an extensive expansion of wind power as an energy source, resulting in greater demands on community planning of future wind parks. To reach future goals, implementations of this kind of technology needs to be focused on locations with potential for a high production. This fact is clear and Energimyndigheten has with this focus, since 2004, marked locations suitable for wind power production, mostly based on wind speeds and area sizes. These marked places are called national interests for wind usage and are located both inlands and on water. Here, a distinction exists between water-and land based wind parks regarding generally greater wind velocities, larger establishments surfaces and higher implementation- and maintaining costs for the first-mentioned space. However, future wind power implementations need to be place efficient. This means that establishment of wind parks inside sights of national interests for wind usage needs to have potential to be fully exploitable. This is not a matter of course today. The establishment potential, introduced in this study, differs from place to place. This fact depends on unique site-specific conditions, defined by local interests and often presented in protected areas of other natures, which is challenging for investors and planners of this technology. This study deepens itself in the social planning of wind power in Sweden, focusing on the establishment potential between water-and land-based locations of national interest for wind usage. To receive a theory of which of the spaces that has the largest establishment potential, conflicting interests and calculated establishment degrees are analyzed for a case study. The results show a potential which is in favor of the water areas, which should be considered in future planning of wind parks. The study also analyzes the national situation and intends to explain the large loss of establishment degree that exists for water-based locations in this extended picture. A loss that in this study is explained by a, for now, undeveloped exploitation of these areas due to technical difficulties and financial issues.

I miljöbalken är Vättern med dess öar och strandområden utpekade som riksintresse för att få ett förstärkt rättsligt skydd mot negativ påverkan från exploateringsföretag och andra ingrepp. De värden som ligger till grund för riksintresseskyddet är turism- och friluftsliv, natur-och kulturvärden, naturvård, yrkesfiske, Natura 2000-område samt dricksvattenanläggningar. Försvarsmaktens uppgift är att värna om Sverige och alltid vara beredda att agera om behov uppstår. Försvaret har en historia av flitigt övande i och runt Vättern och nu vill försvarsmakten kraftigt utöka sitt nuvarande tillstånd avseende Flygskjutmålet Hammaren i Karlsborgs kommun. Ett tioårigt tillstånd från länsstyrelsen har mött stort motstånd med bl.a. ett hundratal överklaganden. Denna studie syftar till att belysa och sammanfatta lagstiftningen på området och därigenom klargöra vilket skydd Vättern och dess riksintressen har. Arbetet bygger i huvudsak på analys av offentliga handlingar, tolkning av lagstiftning och miljövetenskapliga rapporter. Resultatet visar att lagstiftarna tagit hänsyn till totalförsvarets behov vilket uttryckligen framkommer av miljöbalken. Försvarets områden och möjlighet till övning är därför klassade som ett stort allmänintresse samt riksintresse, vilket har företräde framför alla andra riksintressen. I tillståndssammanhang anses försvaret ha tvingande orsaker till att få igenom tillstånd där andra miljöfarliga verksamheter normalt sett hade nekats tillstånd. Miljöskyddet kan därför i övrigt anses som tillräckligt och väl utarbetat. / In the Swedish Environmental Code, the lake Vättern including it´s islands and shores, is of national interest in order to strengthen legal protection against negative impacts of exploitation companies and other interventions. The basic values for ​​the national interest protection are tourism and outdoor life, nature and cultural values, nature conservation, professional fishing, the Natura 2000 restrictions and drinking water facilities. The task of the Swedish armed forces is to protect Sweden and always be prepared to act if a conflict arises. The Swedish armed forces have a history of frequent practice in and around Vättern, and currently they have the intention to renew and expand their present permission with particular interest of the Air Force Goal Hammaren, situated within the Karlsborg Municipality. A ten-year permission from the county administrative board of Västra Götaland has encountered great resistance with, among other things, a hundred appeals from the public. The objective of this study is to elucidate and summarize the legislation in this area, and thereby clarify the protection of the Vättern area and its national interests. The study is mainly based on analyses of public documents, interpretation of legislations and environmental reports. The result shows that the legislators have taken into account the requirements of the total defense system, as expressly stated by the Environmental Code. The practising areas of the Swedish armed forces and the opportunity to practice are therefore classified as a major public interest and national interest, which prevails over all other interests. When it comes to permissions, the defense is considered to have compelling reasons for obtaining permissions where other environmentally hazardous activities normally are denied. With the exception of this permission, the environmental protection can be considered sufficient and well-developed.

I takt med att det säkerhetspolitiska läget i världen förvärras och Sveriges inträde i NATO, kommer Försvarsmaktens markområden i Västerbotten och Norrbotten bli av yttersta vikt att skydda och bevara. Även mark som sålts av Försvarsmakten kan komma att köpas tillbaka. Lägg då till flera redan befintliga och kommande industrietableringar som placeras i norra Norrland. Samtidigt tillhör Västerbotten och Norrbotten det samiska landet Sapmi, som är en viktig plats för samernas ursprung och historia. Området är viktigt för bevarandet av deras kulturarv och i synnerhet för rennäringen. Allt detta kommer skapa en stor konkurrens om marken. Försvarsmakten och rennäringen är också riksintressen som tar väldigt stora ytor till förfogande. Det kommer leda till svåra beslut och avvägningar för de offentliga organisationerna i Västerbotten och Norrbotten. Studien syftar till att undersöka hur de utvalda offentliga organisationerna i Västerbotten och Norrbotten arbetar med att hantera riksintressen, samt hur samverkan och dialog fungerar mellan de olika parterna. Uppsatsen kopplar samman syftet som beskrivs ovan till teorier om wicked problems, markanvändningskonflikter, samverkan och makt-och maktdynamik.   Metoderna som använts i studien är semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser. Resultatet visar att wicked problems, som saknar tydliga lösningar och är unika, är relevanta för hanteringen av riksintressen i Västerbotten och Norrbotten. Dessa intressen, inklusive rennäringen och Försvarsmakten konkurrerar om stora ytor och påverkas av världsläget och klimatförändringar. Lösningar kräver kreativitet och dialog mellan kommuner, regioner och länsstyrelser. Samverkan och tydlig kommunikation är avgörande för att lösa konflikter och nå kompromisser, särskilt då Försvarsmaktens intressen ofta prioriteras högst. / As the geopolitical situation worsens and Sweden's entry into NATO, the armed forces´ land areas in Västerbotten and Norrbotten will become of utmost importance to protect and retain. Even land sold by the Armed forces may also be repurchased. Adding to this are several existing and upcoming industrial establishments located in Northern Norrland. At the same time, Västerbotten and Norrbotten belong to Sami land of Sapmi, which is an important place for the origin and history of reindeer husbandry. All of this will create significant competition for land, as both the Armed forces and reindeer husbandry are national interests that require vast areas. This will lead to difficult decisions and trade-offs for the public organizations in Västerbotten and Norrbotten. The study aims to investigate how the selected public organizations in Västerbotten and Norrbotten manage the selected national interest, as well as how cooperation and dialogue functions between the various parties. The paper connects the above-described purpose to theories of wicked problems, land use conflicts, collaboration, and power dynamics.   The methods used in the study are semi- structured interviews and document analysis. The results show that wicked problems, which lack clear solutions and are unique, are relevant for handling national interest in Västerbotten and Norrbotten. These interests, including reindeer husbandry and the Armed Forces, compete for vast areas and are influenced by the global situation and climate change. Solutions require creativity and dialogue between municipalities, regions and county administrative boards. Collaboration and clear communication are crucial for resolving conflicts and reaching compromises, especially since the Armed Forces´ interests are often given top priority.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (1998:896). Riksintressen ska vara miljöer som besitter unika värden och som ska förvaltas gemensamt av brukare, kommun och stat så att miljöerna bevaras för kommande generationer. Det är tänkt att riksintressena ska representera hela den svenska historien och nästan hela urvalet skedde år 1987.  I Sverige finns det cirka 1700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Examensarbetet har genom en fallstudie studerat planeringsverktyget riksintressen. Tre fäbodar av riksintresse för kulturmiljövården i Mora kommun, Bönsabergs fäbodar, Matsäls fäbodar och Södra Flenarnas fäbodar, valdes ut att ingå i fallstudien. Ett fäbodställe var ett område med bebyggelse i skogen där boskapsskötsel var förlag under sommarhalvåret. Urvalet baserade sig på en aktuell debatt i Mora Tidning där fäbodlaget i Bönsabergs fäbodar kritiserar planeringsverktyget riksintressen och vill att fäbodens riksintresseklassning tas bort. Syftet med uppsatsens frågeställningar är att ge en ökad insikt i hur planeringsverktyget riksintressen tillämpas genom att studera förvaltningen av de tre utvalda fäbodarna. Fyra frågeställningar har använts för att undersöka om förvaltningen av fäbodarna ändrats i och med riksintresseklassningen, om den kritik som Sveriges Kommuner och Landsting framfört är befogad samt kartlägga beslutsgången och kommunikationen mellan brukarna, kommunen, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Det har inte varit självklart om det är i regelverket eller tillämpningen som bristerna finns. Slutsatsen är att bristerna i planeringsverktyget riksintressen till stor del beror på tillämpningen. Litteraturen, SKL och intervjuobjekten riktar sin kritik mot bristerna i kommunikationen och samarbetet mellan de olika instanserna samt de bristande underlagen. / The first areas of national heritage were identified in connection with the spatial national planning that was initiated in Sweden in the 1960s. The reason for appointing areas of national heritage was to provide the municipalities guidance in how unique environments should be managed in a sustainable manner and protected from significant damage so that future generations can enjoy them. The paper uses a case study on chalets of national heritage for the cultural resource management in Mora municipality in Sweden. The case study shows that a lack of economical- and human capital makes it hard to keep the documentation current and the dialogue between the involved parties becomes absent. The municipalities need support and guidance from the government in managing areas of national heritage. The conclusion is that most of the problems with areas of national heritage can be linked to the enforcement of the regulations rather than the legislation itself.

The aim of the thesis is to study municipal planning for wind power in two Swedish municipalities, Karlstad and Säffle. The planning process is divided into three phases which are examined. The thesis discusses aspects of power and democracy of the cases as well as citizen participation and local issues concerning wind power at Lake Vänern. These are the research questions: - How is the wind power policy framed in the three phases of the planning process? - Which are the influence factors of the wind power policy in the three phases and what degree of influence have each of the influence factors? - Which values are most influential in the planning process and which groups of actors express them              - in the beginning of the planning process?              - in the termination of the planning process? - How is the democratic legitimacy of the planning process, in terms of the models ´liberal democracy´ and ´participatory democracy´? - What are the conditions of planning for wind power at Lake Vänern              - by the coast?              - in the open water area? Influential factors of the first phase of the process are the national wind survey, applications from wind power enterprises as well as a political will and consensus. In the second and third phases factors within the local administration management as well as the regional administrative board and a neighbouring municipality, are of importance in the municipality of Karlstad. In the municipality of Säffle citizen participation from a local opinion is of importance. The thesis discusses also the influence of the national energy authority, which has defined some areas as ´national interests of wind power’. These areas may be influential when supporting the municipal wind power policy. But in the termination of the planning process both municipalities make decisions which are not in favour of wind power in these areas. The planning process is democratic legitimate from a view of the model ´liberal democracy´ in the municipality of Karlstad and the model ´participatory democracy´ in the municipality of Säffle. In the municipality of Säffle values of preserving nature by the coasts are influential in the beginning of the process as well as a political will to promote wind power. The municipality is initially part of the same value group as the regional administrative board. In the termination of the process the municipality and a local opinion group express the same values in favour of social support among citizens and a lesser amount of new wind power areas. In the municipality of Karlstad values in favour of the wind power industry dominate in the beginning of the process. Later values of preserving an area of Lake Vänern from exploitation dominate. Initially the municipality is in the same value group as the wind power enterprises; in the later parts of the process the municipality is in the same value group as a neighbouring municipality with other opinions on wind power as well as the regional administrative board. In the termination of the process a new group of actors appears in Karlstad municipality. This group of actors wants to preserve a national heritage from nearby exploitation but is not successful. Local issues concerning wind power by Lake Vänern are finally also discussed. The coastal area has a strong protection for wind power; a protection that is weaker in the open water area. Remaining issues are about the interaction within the groups of actors.

Denna uppsats har skrivits under vårterminen 2011 och behandlar de riksintressen för kulturmiljövården som finns i Sverige, med en fallstudie som analyserar processerna rörande det omdiskuterade hotell- och kongresscentret Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Syftet är att få en förståelse för vad kulturmiljöns riksintressen innebär, vilket skydd de har och hur dessa påverkar omgivningen när förändringar sker. Planer på ett centralt beläget kongresscenter i Stockholm har funnits sedan 1990-talet, men det var år 2000 som processen drog igång på allvar. Flera förslag har tagits fram under årens lopp, men ekonomiska besvär har satt stopp två gånger om innan Projekt Klara, som var arbetsnamnet för det nu färdigställda Stockholm Waterfront, kom att bli verklighet. Projektet har dock fått utstå hård kritik då det från vissa håll menas att byggnaderna inkräktar på det riksintresse som Stockholms innerstad med Djurgården utgör, och stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har delvis på grund av detta blivit mer aktiv än tidigare. Den kanske viktigaste frågan har visat sig vara huruvida nybygget utgör en påtaglig skada på riksintresset, vilket inte har varit lätt att avgöra då det är ett subjektivt ämne. / This essay was written during the spring term of 2011 and focuses on the national heritage areas in Sweden, with a case study which analyzes the processes around the controversial hotel and congress center Stockholm Waterfront in central Stockholm. The purpose is to understand what the term national heritage area actually means, what protection they hold and how they affect the surrounding area when changes occur. Plans for a new congress center in Stockholm have existed since the 1990s, but the actual planning process begun in the year 2000. Several proposals have been presented during the years, but economical difficulties have stopped two of them before the so called Projekt Klara, which today is known as Stockholm Waterfront, could become reality. The project has generated a lot of criticism since some claim that the buildings are intruding on the national heritage area that Stockholm’s inner city and Djurgården form, and the city planning debate has partly because of this become more active than before. The perhaps most important aspect has been whether the new buildings have caused significant damage on the national heritage, which is hard to determine since it is a question of subjectivity.

Kulturen kring skidåkning i Sverige är väldigt stark, och utförsåkning är ett fritidsintresse som många svenskar delar. Sporten kan utföras på många olika platser runt om i landet, dock finns det vissa unika platser där just skidåkning är det främsta syftet med platsen. Dessa platser kallas skidorter och präglas av att de erbjuder unika möjligheter till skidåkning. För att möjliggöra besöken av dessa orter krävs det även att besökarna har någonstans att bo. De byggnader som upprättas på denna typ av plats kan ha karaktäristiska drag till följd av att de ska vara optimala för skidåkares upplevelse. Vidare kan processen med dess upprättande påverkas av flertal olika faktorer. Syftet med arbetet är att hitta juridiska och tekniska faktorer som påverkar byggandet av fritidsbostäder på skidorter, samt att analysera vilken effekt dessa kan komma att ha på projekt på denna typ av plats. Arbetet inleds med en litteraturstudie varpå områden inom fastighetsjuridik, fastighetsutveckling och omsättning på skidorter berörs. Därefter har det genomförts en fallstudie, varpå tre av de större skidorterna i Sverige har använts som grund för datainsamlingen. Insamlingen av data har gjorts genom analys av detaljplaner för utvalda områden på orterna, samt genom intervjuer med planarkitekter och exploatör som har en kollpling till orterna. Slutsatsen tyder på att det finns såväl juridiska som tekniska faktorer som påverkar exploateringen på skidorter, och att dessa har olika effekt och utgångspunkt. Det kan bland annat röra sig om riksintressen, terrängens utformning eller att marknaden efterfrågar något som exempelvis en bastu. För att erhålla ett optimalt projekt på denna typ av plats bör alla faktorer tas i beaktning. / The culture of skiing is very big in Sweden, and downhill skiing is a popular activity among swedes. The sport can be performed in a lot of different places around the country, but there are some unique places where skiing is the main purpose of the place. These places are called ski resorts and are characterized by the fact that they offer unique opportunities for skiing. To enable the visits of these places, it is also required that the visitors have somewhere to live. The buildings erected on this type of site can have characteristic features as a result of being optimal for skiers' experience. Furthermore, the process of its establishment can be influenced by several different factors. The purpose of the paper is to find legal and technical factors that affect the construction of recreational homes on ski resorts, and to analyze what effect these may have on projects in this type of place. The work begins with a literature study in which areas within real estate law, property development and sales of ski-passes are affected. The work has then been carried out through a case study, whereupon three of the larger ski resorts in Sweden have been used as the basis for the data collection. The collection of data has been done by analyzing zoning for selected areas of the resorts, as well as by interviews with plan architects and developers who have a cluster to the resorts. The conclusion suggests that there are both legal and technical factors that affect the development of ski resorts, and that these have different effects and starting points. In order to obtain an optimal project on this type of site, all factors should be taken into consideration.

This study has aimed to investigate how a Swedish municipality carries out consultation and dialogue with the national interest for reindeer nutrition and total defense. The aim is further to understand how consultation and dialogue affect the planning and the design of a plan. This with the focus how a municipality works with and handels competing land interests. To answer the aim of the study a qualitative method was used. A group interview was carried out with two planners from Arvidsjaur municipality together with an examination of two planning documents: Arvidsjaur municipality comprehensive plan from 2021 and the detailed development plan for Björkberget 1:29 and Framnäs 1:30 from 2018. The empirical material was analyzed through a content analysis. The result shows that consultation and dialogue affect the planning and the design of a plan. Generativ planning and advokat planning (Khakee, 1998) is used in consultation and dialogue with the national interest as well as individual and joint dialogue. Arvidsjaur municipality works further to include external developers in an early dialogue whit among other things through an information brochure.  Consultation and dialogue lead to adjustment of plans and common land use priorities. Arvidsjaur municipality looks positive when actors try to find common solutions on land use through agreement. The study's result can be in favor of the green transition where land interests are potential conflicts as wells as in case whit competing land use. The study contributes further with experiences to other municipalities who act among surface demanding activities.    Key words: national interest, land use, competing interest, dialogue, municipalities

The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities. The aim is also to find interesting issues for futher studies of the topic. The problem is specified as the differense between how the legal clauses are applied and how they were intended to be applied. Amongst other aspects, the essay studies how the organisation of the municipality and the political governing affects the practice. Three methods is used. Intervention theory is used to interpret the the Environmental Code’s land management provisions, comparative analysis to identify factors which are likely to affect the municipal planning and qualitative inteview to attain deeper knowledge about how the planning is implemented in the municipalities. The land management provisions of the Environmental Code’s 3 and 4 chapters can be traced directly to the national spatial planning during the 70’s and 80’s. Since the national spatial planning until today, several system models have been used to visualize the procedure and coordination between different public agencies. In chapter 5 an intervention theory is summarized and two new models are created. Chapter 6 descibes how the five selected municipalities have specially accounted for the national interest in the comprehensive plan. Three factors are studied; how the national interests are accounted for in the comprehensive plan; if all land management provisions are accounted for; and if the municipality describes how they intend to protect the national intresets from palpable damage. The study shows that three of the municipalities specially account for the national interests in a seperated chapter or annex. Two of the municipalities acount for all management provisions and three of the municipalites descibes at least one of the protection of the national intrerest in detail. Thus, two of the municipalities are assessed to have a complete knowledge base in the comprehensive plan for continuing working with the national intrerest in detailed planning and building permit processing. (94) 7 In chapter 7 a number of factors which are believed to affect the municipalities way of account for the national interests are compared through comparative analysis. Factors such as population, access to enhanced knowledge base from a national agency and political governance is studied and compared between the municipalities. Chapter 8 presents interviews with officals and politicians in the selected municipalities and county administration. From the interviews a number of interesting topics are detected. A good knowledge and planning base is very important for the municipal planning, and the comprehensive plan is important for the land management provisions to work the way they were intended. Chapter 9 presents the conclusion of the essay. The first conclusion is that there are a lack of guidelines in the municipalities’ comprehensive plans for how to process detailed plans and building permits in areas of national interest. The second conclusion is that some national interests are descibed better than others in the comprehensive plan. The third conclusion is that the couty board is affecting the way the municipalities view the national interests. / Den fysiska riksplaneringens riktlinjer och den senare lagregleringen av dem i NRL och MB har varit en del av det svenska planeringssystemet i snart 40 år. De senaste åren har kritik riktats mot att systemet är föråldrat och inte fungerar på det vis det var tänkt. Denna uppsats undersöker närmare uppfattningen av att hushållningsbestämmelserna inte fungerar, med fokus på hur man i den kommunala planeringen hanterar riksintressena. Varför fungerar inte planeringen av riksintressena som tänkt? Ligger felet i systemet eller i tillämpningen av det? Syftet med denna uppsats är att studera vad som orsakar glappet mellan teori och praktik, genom att studera hur hushållningsbestämmelserna tillämpas i fem utvalda kommuner. Syftet med studien är också att hitta intressanta frågeställningar för vidare studier av ämnet. Problemet preciseras till skillnaden mellan tillämpningen av lagstiftningen och hur det var tänkt att tillämpas. I uppsatsen studeras bland annat hur kommuners organisation och politiska styrning påverkar tillämpningen. Tre metoder används. Interventionsteori för att tolka hushållningsbestämmelserna, komparativ analys för att identifiera faktorer som kan påverka kommunernas arbete med riksintressen och kvalitativ intervju för att uppnå fördjupad kunskap om kommunernas arbete. Hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kapitel kan härledas direkt till riksplaneringen under 70- och 80-talet. Naturresurslagen trädde i kraft 1987, och hushållningsbestämmelserna överfördes oförändrade till Miljöbalken 1998. Flera modeller har används för att visualisera hur samordningen mellan myndigheterna ska ske, både under fysiska riksplaneringen och under senaste året. I kapitel 5 sammanfattas interventionsteorin och två systemmodeller konstrueras. I kapitel 6 beskrivs hur kommunernas särskilda redovisning av riksintressen i översiktsplanen. Tre faktorer studeras: hur riksintressena redovisas; om samtliga hushållningsbestämmelser redovisas; om kommunen beskriver hur säkerställandet av riksintresseanspråken ska ske. Studien av översiktsplanerna visar att tre av kommunerna redovisar riksintressen i ett särskilt kapitel eller bilaga. Två av kommunerna redovisar samtliga hushållningsbestämmelser och tre av kommunerna beskriver säkerställandet av åtminstone något riksintresse mer utförligt. Två av kommunerna bedöms ha ett i huvudsak fullständigt underlag i översiktsplanen för att arbeta vidare med riksintressen i planeringen och bygglovshandläggning. I kapitel 7 jämförs kommunerna i ett antal faktorer som tros påverka hur kommunen redovisat riksintressen i översiktsplanen. (94) 5 Faktorer som invånarantal, tillgång till fördjupat kunskapsunderlag och politisk styrning studeras och jämförs mellan kommunerna. I kapitel 8 redovisas intervjuer med tjänstemän och politiker i de studerade kommunerna samt de berörda länsstyrelserna. Från intervjuerna identifieras ett antal teman som viktiga att belysa. Kunskaps- och planeringsunderlaget är mycket viktigt för kommunernas planering, och översiktsplaneringen är viktig för att riksintressesystemet ska fungera. I kapitel 9 redovisas slutsatser. Slutsatsen är att det finns brister i kommunernas översiktsplaner när det gäller översiktsplanen som vägledande dokument för hur kommunen ska arbeta med områden av riksintresse i detaljplanering och bygglovshandläggning; att det finns skillnad i hur utförligt de olika riksintressena redovisas; att den kommunala organisationen kan påverka hur väl riksintressen redovisas och att det kan finnas samband mellan hur länsstyrelsen presenterar sin roll och hur kommunerna ser på sin roll.